Lidande är en naturlig och oundviklig del av det mänskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vården innebär att lindra lidande. Därmed är det aktuellt att undersöka områdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvårdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvårdnad: ”Existentiellt lidande”, ”Livslidande”, ”Sjukdomslidande”, ”Vårdlidande”, ”Den vårdande personalens upplevelser av lidande” och ”Socioemotionellt lidande”. Studien visar att forskning i nutid på många sätt beskriver uttryck för patientens lidande i liknande former som det lidande som beskrivits i forskning tidigare. Utöver detta framkommer även beskrivningar av lindrande av lidande inom omvårdnad. Det framkommer att fokus i vården tenderar att ligga främst på att behandla fysiska symptom. En helhetssyn, där även existentiella, psykologiska, kulturella och sociala dimensioner uppmärksammas, är nödvändig för att förbättra patientens hälsa och minska patientens lidande.För att kunna möta patienten i lidandet krävs medvetenhet hos sjuksköterskan kring egna upplevelser av lidande. Fortsatt forskning samt belysning av området i sjuksköterskeprogrammet är betydelsefullt. / Suffering is a natural and inevitable part of human life. One of the central parts in health care is to alleviate suffering. Consequently, the present knowledge state is of importance to follow up. The aim of this study was to describe suffering in nursing. The study was conducted as a literature review were 15 scientific articles were the basis for the results. The result of this literaturereview was divided into six themes in nursing: "Existential suffering", "Suffering in life", “Suffering in illness", "Suffering in care", "Socioemotional suffering" and ”Perceptions of suffering in nursing staff." Expressions of suffering of the patient are found to be found similar in recent studies compared to the suffering described in research further back. Recent studies additionally indicate other expressions of suffering and approaches to alleviate suffering in nursing. It emerges that the focus in care tends to be primarily focused on treatment of physical symptoms. A holistic focus, with awareness of existential, psychological, cultural and social dimensions, is necessary to promote health and to alleviate suffering. To respond to the patient in its suffering, awareness of the nurse’s own experiences of suffering is required. Further research and illumination of the subject in the nursing program is of importance.

ADHD är en vanligt förekommande diagnos som sjuksköterskan stöter på i många olika vårdkontexter. Symtomen som präglar diagnosen kan innebära ett lidande för patienten och samsjuklighet är vanligt i denna patientgrupp. Okunskap om diagnosen hos vårdpersonal kan leda till att personer med ADHD missuppfattas och att vården inte tillgodoser de här patienternas behov. Det finns idag begränsat med forskning som belyser upplevelsen av att leva med ADHD hos vuxna, unga vuxna och ungdomar. Syftet med studien är att utforska patienters upplevelse av att leva med ADHD ur ett livsvärldsperspektiv. Studien är en litteraturöversikt enligt Friberg (2012) där åtta studier valts ut och analyserats. Författarna valde att inkludera studier med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet presenteras i fyra huvudteman: En kaotisk vardag, Att vara annorlunda, Följder av symtomen och Hantering av svårigheter i vardagen. I resultatet framkommer det att ADHD medför olika svårigheter i vardagen till följd av symtomen. Det bidrar till ett lidande för personer med ADHD och personerna utvecklar olika strategier för att hantera vardagen. I diskussionen diskuteras hur vårdpersonal på bästa sätt kan vårda patienter med ADHD och lindra deras lidande. Den positiva upplevelsen av att ha ADHD tas upp och det blir tydligt att ett livsvärldsperspektiv bör prägla vårdandet.

Idag lider cirka 50 000 personer i Sverige av svårläkta bensår. Att leva med svårläkta bensår innebär en kronisk sjukdom där läkningsprocessen oftast är långvarig och sannolikheten att sår återkommer är hög. Sjukdomen påverkar flera delar av patienters liv och ytterligare kunskap behövs om hur tillståndet påverkar de drabbade. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med svårläkta bensår. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där tio relevanta vetenskapliga artiklar valdes ut för analys. Resultatet visade att svårläkta bensår påverkade flera dimensioner av patienternas liv och sammanfattades under rubrikerna; Upplevelser av att leva med en kronisk sjukdom, Upplevelser av smärta, Upplevelser av utanförskap, Upplevelser av nedsatt fysisk förmåga, Upplevelser av lukt och vätska, och Upplevelser av relationen mellan patient – vårdpersonal. Resultatet diskuterades med utgångspunkt från de omvårdnadsvetenskapliga teorierna kring hälsa och lidande. En huvudsaklig slutsats var att sjuksköterskan bör ha ett holistiskt förhållningssätt i omvårdnaden där fokus ligger både på sårläkningsprocessen och på de emotionella konsekvenser som sjukdomen medför hos patienten. Genom att göra patienten delaktig i sin vård kan sjuksköterskan hjälpa patienten utstå det lidande som sjukdomen medför, samt uppleva livet som fortsatt meningsfullt. Det krävs vidare forskning inom området, samt ytterligare undervisning inom sjuksköterskeprogrammet, för att synliggöra vikten av en helhetssyn i omvårdnaden av patienter med svårläkta bensår.

<p>SAMMANFATTNING</p><p><strong>Bakgrund:</strong> Enligt WHO kommer dödligheten i KOL att stiga och beräknas år 2020 vara den 3:e största dödsorsaken i världen. Främsta orsaken till KOL är rökning. KOL är en sjukdom som begränsar vardagen, sänker livskvaliteten och orsakar mycket lidande för patienten. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med KOL. <strong>Metod: </strong>Systematisk litteraturstudie där sökning har skett i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Studien bygger på elva vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat:</strong> Patienter med KOL upplevde social isolering, beroende och otrygghet. Denna patientgrupp lever med ständig andnöd som ger oro och ångest. <strong>Slutsats: </strong>Patienter med KOL behöver individanpassad utbildning och information om sin sjukdom för att kunna känna trygghet. Denna litteraturstudie kan vara till hjälp för sjuksköterskan att få en ökad förståelse för denna patientgrupps erfarenheter och behov. Detta kan bidra till en bättre och mer individanpassad omvårdnad.</p>

Bakgrund: Psykossjukdom kan vara en följd av kroppslig sjukdom eller psykisk ohälsa. Vanligt förekommande symtom vanföreställningar, förvrängd verklighetsuppfattning och bristande sjukdomsinsikt. Det sistnämnda kan skapa svårigheter i att patienten inte fullföljer behandling samt en återkommande och svårare symtombild. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av etiska problem i öppen och sluten psykiatrisk vård av psykospatienter. Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på 5 semistrukturerade intervjuer. Informanter valdes ut genom ett strategiskt urval och insamlad data analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplevde en etisk problematik då de behöver tvinga psykospatienter att ta emot vård. De upplevde även svårigheter att i vissa situationer upprätthålla olika aspekter av en professionell hållning. Bland annat uppledes problematik i att dra gränser i relationer till patienter då dessa gränser upplevdes stå i konflikt med yrkesbeskrivningens etiska gränser. Slutsats: Sjuksköterskor behöver ibland bortse från etiska ramverk och följa sin intuition. Vårdrelationen kan gynnas av att sjuksköterskan i vissa fall tillåter sig att bli mer eller mindre privat gentemot patienten. Att som sjuksköterska vara öppen och följsam genom att tänja på gränser och vara anpassningsbar bör anses vara ett professionellt förhållningssätt i psykosvård.

Prostatacancer är en mycket vanlig cancerform hos män. Sjukdomen kan behandlas med strålning, operation, läkemedel eller aktiv monitorering. Syftet var att beskriva mäns erfarenheter av att leva med prostatacancer. Metoden var en litteraturöversikt där sju artiklar med kvalitativ ansats analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultatet gav två huvudkategorier; förändringar för individen och omgivningens betydelse, med fem subkategorier; emotionell påverkan, en förändrad kropp, en förändrad vardag, behov av stöd och behov av information. Slutsatsen var att prostatacancer påverkar män både psykiskt, fysiskt och socialt. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om diagnos, behandling och biverkningar för att kunna ge patienten det stöd och den information som den enskilde individen behöver så att patientens lidande lindras.

Bakgrund: Patientsäkerhetsarbete är en del av sjuksköterskors arbete. En ökande befolkning kan leda till att fler patienter skadas i vården och för att minska antalet vårdskador som uppstår måste sjuksköterskor arbeta förebyggande med patientsäkerhetsarbete. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete. Metod: Kvalitativ ansats. Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Efter analysen framkom två teman och fyra subteman. Tema 1) Att försöka säkerställa patientsäkerheten som inkluderar: Att vilja förbättra vården och Att prioritera samarbete. Tema 2) När patientsäkerhetsarbete väljs bort som inkluderar: Att prioritera patienter och Att skydda sig själv. Sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete innefattar både deras försök att säkerställa patientsäkerheten och deras medvetna val av att inte arbeta patientsäkert. Deras försök att säkerställa patientsäkerheten inbegriper sjuksköterskor vilja att förbättra vården och att prioritera samarbete. Patientsäkerhetsarbete väljs bort för att sjuksköterskor ska kunna prioritera patienter eftersom patientsäkerhetsarbetet kan ses ett hinder för vårdandet av patienter. Sjuksköterskor kan välja att inte arbeta patientsäkert för att skydda sig från negativa konsekvenser och hot. Slutsats: Utmanande arbetsförhållanden, tidsbrist, bristande utrustning och bristfälliga lokaler ses som hinder som kan försvåra sjuksköterskors arbete, vilket leder till att sjuksköterskor kan välja bort patientsäkerhetsarbete för att prioritera patienter eller skydda sig själv.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer i Sverige. För kvinnor med bröstcancer är sjuksköterskan ett betydande stöd. Då känslor som ångest och rädsla kan uppkomma i samband med sjukdomen bör sjuksköterskan  ha kunskap om kvinnors behov av stöd för att lättare kunna förhålla sig till det. Kvinnor med bröstcancer har olika behov av stöd. Familjen och närstående har en betydande roll men även andra kvinnor som har befunnit eller befinner sig i samma situation har haft en viktig roll i stöttningen. Kvinnor med bröstcancer som får stöd upplever mindre cancerrelaterade problem.   Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som kvinnor med bröstcancer samt sjuksköterskor som vårdar dessa patienter beskriver som stödjande under behandlingstiden.   Metod Denna studie genomfördes i form av en allmän litteraturöversikt. Databaserna som användes för att söka artiklar var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar togs med i studien. Författarna använde sig av olika sökord för att få fram relevanta artiklar som svarade på studiens syfte. Utifrån de artiklar som författarna fann användes 17 artiklar till resultatet.   Resultat Under analysen av studien fann författarna att det fanns två teman; professionellt stöd och icke-professionellt stöd. Dessa två teman kan bidra till stöttning för kvinnor med bröstcancer. Författarnas resultat visar på att kvinnor med bröstcancer upplever ett stöd från sjuksköterskan, information, närstående och andra kvinnor med bröstcancer.     Slutsats En kvinna med bröstcancer har ett behov av stöd. Upplevelsen av stöd varierar och det är ytterst individuellt vilket typ av stöd som varje enskild individ önskar. Personcentrerad omvårdnad är därmed av stor vikt för att kunna stötta en kvinna med bröstcancer och lindra hennes lidande.

Bakgrund: Sömnstörningar var ett vanligt problem bland cancerpatienter vilket även tidigare forskning visade på. Sömnen var den viktigaste källan till återhämtning för kroppen både fysiskt och psykiskt. Tillfredsställd sömn hade stor betydelse för individens hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva cancerpatienters perspektiv på sömn. Metod: Systematisk litteraturstudie där sex artiklar, fyra kvalitativa och två kvantitativa, valdes och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Utsagor valdes ut, översattes, kondenserades och kodades och tre kategorier identifierades. Resultat: Fysiska och psykiska faktorer hade inverkan på cancerpatienters sömn. Hur vårdpersonalen förhöll sig till patienterna och deras sömn var av stor vikt. De fysiska faktorerna utgjordes av frekvent uppvaknande till följd av nattliga toalettbesök eller smärta. Depression och tankar på familjen och döden var psykiska faktorer som höll patienterna vakna. Dessa faktorer kunde ses som sjukdomslidande. Bemötande av cancerpatienter utgjordes av hur vårdpersonalen förhöll sig till sömnen, oftast negligerades sömnen och många gånger lät patienter bli att berätta om sömnstörningarna. Vårdpersonalens agerande kunde ses som vårdlidande då vården uteblev. Slutsats: Fysiska obehag och psykiska faktorer påverkade sömnen hos patienterna. Vårdpersonalens roll präglades av hur de förhöll sig till cancerpatienternas sömnstörningar. Uppmärksamhet, rutinbedömning och kunskap behövs kring sömnens påverkan.

No description available.