Ångest är en av de vanligaste diagnoserna hos äldre människor när det gäller psykisk ohälsa. Gruppen äldre ökar ständigt och det beräknas att inom en snar framtid är 25 procent av alla invånare i Sverige 65 år och äldre. Detta gör att vi allt oftare möter denna patientgrupp inom psykiatrisk heldygnsvård. Det är av stor vikt att dessa patienter bemöts på ett sådant sätt att deras upplevelser och svårigheter får mer uppmärksamhet i syfte att minska lidande och eventuellt hitta adekvata behandlingar för ångesthantering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vårdpersonalens uppfattning av den fysiska och mentala närvaro i vården av äldre patienter med ångestproblematik, inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien utformades som en kvalitativ studie. För studien användes semistrukturerade intervjuer. Fem sjuksköterskor och sju skötare som arbetar inom psykiatrisk heldygnsvård intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att vara medveten i sig själv och att medvetandegöra sina brister, samt att vara ärlig mot sig själv visade sig var en viktig faktor för att visa sig närvarande. Vårdpersonalen menade att den fysiska närvaron i form av att bara finnas där, söka upp patienterna och erbjuda dem en samvaro, var värdefull i vården. Vidare betonades vikten av en mental närvaro, då personalen aktivt lyssnar på patienterna och på så sätt bekräftar närvaro. För att kunna erbjuda en sådan närvaro krävs, förutom tid och tålamod även att personalen är medveten i sig själv, medvetandegör sina brister, samt att vara ärlig mot sig själv. Slutsats: Kan vårdpersonalen arbeta med att medvetandegöra sina brister och våga vara ärliga mot varandra och prata om sitt mående, kan detta leda till bättre närvaro i patientarbetet. Dock behövs mer forskning dels inom äldreomsorgen men även ur ett patientperspektiv för att få en bredare bild om närvarons betydelse.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar 10–15 procent av alla fertila kvinnor. De vanligaste symtomen är bäckensmärta, menssmärta, samlagssmärta, kraftiga blödningar, infertilitet, förstoppning och diarré. Då symtomen oftast är diffusa och kunskapen om endometrios inom sjukvården är bristfällig tar det mellan 8–11 år från det att kvinnan sökt vård för sin smärta till att diagnosen är fastställd. Syftet med studien var att beskriva livslidande hos kvinnor med endometrios. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie, vilket ger en djupare förståelse och en mer heltäckande bild av ett visst fenomen. Kvinnorna beskrev sitt livslidande genom att det är bristande förståelse och kunskap om sjukdomen. Detta upplevde de särskilt ifrån vården, familj, vänner, kollegor och partners. Kvinnornas livssituation och fysiska funktioner var begränsade på grund av sjukdomen, detta påverkade det dagliga livet. Utanförskapet var framträdande och att fungera i ett socialt sammanhang var svårt vilket blev till ett livslidande. Det innebar också ett livslidande att leva med ovisshet och oro inför framtiden, där det största bekymret handlade om svårigheter med att bli gravid och att få behålla barnet. En slutsats var att distriktsköterskor bör bli bättre på att uppmärksamma kvinnor med endometrios och tro på deras sjukdomsupplevelser. Mer forskning behövs för att belysa livslidandet hos kvinnor med endometrios och därmed öka kunskapen om hur distriktsköterskor kan bemöta dessa kvinnor. / Endometriosis is a chronic disease that affects 10-15 percent of all women of childbearing potential. The most common symptoms are pelvic pain, menstrual pain, intercourse pain, heavy bleeding, infertility, constipation, and diarrhea. Where symptoms are often diffuse and the knowledge of endometriosis in health care is poor, it takes between 8-11 years from the woman sought treatment for their pain at diagnosis is confirmed. The aim of the study was to describe life-suffering in women with endometriosis. The study was conducted as an integrative literature review, which provides a deeper understanding and a more complete picture of a phenomenon. The women described their life-suffering by it´s lack of understanding and knowledge about the disease. They experienced it particularly from the health care, family, friends, colleagues, and partners. Women's lives and physical functions were limited because of the disease, which affected the daily life. Many women experienced exclusion, having a social life was difficult which lead to a life-suffering. To live with uncertainty and anxiety about the future was also life-suffering, where the main concern was about the difficulties in becoming pregnant and to keep the baby. One conclusion was that district nurses should be better able to pay attention to women with endometriosis and belief in their illness experiences. More research is needed to elucidate the life-suffering of women with endometriosis and thereby improve knowledge about how district nurses best can meet these women.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk och gynekologisk sjukdom som påverkar kvinnor födda med livmoder. Det är ca 10 % av alla kvinnor i världen som lider av endometrios. Vid endometrios växer slemhinnan utanför livmodern och fastnar på fel ställen i kroppen, främst på organ i buken. Sjukdomen kan orsaka mycket smärtor och lidande för de kvinnor som drabbas. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med smärta vid endometrios  Metod: Enlitteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar genom en systematisk sökning och en manuell sökning. Innehållsanalysen genomfördes enligt Granheim & Lundmans beskrivning med ett manifest förhållningssätt och med latenta inslag. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Ansträngda relationer, själslig smärta, hinder vid utbildning och karriär samt bristande energi. Ett övergripande tema kunde formuleras vilket var Den ständigt närvarande smärtan. I kategorin Ansträngda relationerframkom att smärta påverkar alla slags relationer, i Själslig smärtaframkom det att kvinnor blir isolerade och känner sig ensamma i sin sjukdom. Kategorin Hinder vid utbildning ochkarriärvisade att arbete och skolgång påverkas negativt av smärtan och i kategorin Bristande energikom det fram att kvinnor hade sömnsvårigheter och kunde inte utföra vissa aktiviteter som en konsekvens av smärtan. Slutsats: Sjuksköterskor bör ha kunskap om endometrios för att kunna ge goda råd och lindra onödigt lidande. Ett centralt fynd i denna studie var att smärta påverkade kvinnornas liv negativt. Kvinnorna upplevde att de var ensamma i sin sjukdom och varken omgivningen eller sjukvården hade förståelse för dem. Detta leder till höga kostnader för sjukvården, samhället och för kvinnorna på så sätt att deras arbete, utbildning och karriärer påverkas negativt.  Kvinnorna med endometrios behöver få kontinuitet inom vården från olika professioner för att kunna hantera smärtan. Därav är det viktigt att sjuksköterskan arbetar i team med andra professioner.

Den psykiska ohälsan ökar i samhället och allt fler sjuksköterskor möter patienter med psykisk ohälsa oavsett inom vilken vårdform de arbetar. Samsjukligheten mellan psykisk och somatisk sjukdom gör att allt fler patienter med psykisk ohälsa behöver vård på somatiska avdelningar. Olika former av attityder förekommer i mötet med patienterna med psykisk ohälsa. De negativa attityderna kan leda till att patienterna inte alltid får den omvårdnad de behöver och riskerar därför att utveckla ytterligare ett lidande. Vårt syfte är därför att undersöka sjuksköterskors attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom olika vårdformer och se varför de förekommer. Studien gjordes genom att studera tio artiklar i form av en litteraturöversikt. Tre huvudteman identifierades i resultatet, vilka var rädsla, organisation och erfarenheter. Studien identifierade att sjuksköterskor var i behov av mer kunskap och utbildning inom psykisk ohälsa för att kunna ge bättre vård till denna patientgrupp. Negativa attityder berodde framförallt på okunskap kring ämnet. Den kunskap sjuksköterskan bär med sig från grundutbildningen uppfattades som otillräcklig. En mer omfattande utbildning kring psykisk ohälsa kan få stigmatiseringen till denna patientgrupp att minska. Genom att ge bättre vård till patienter med psykisk ohälsa kan patienterna undvika långa vårdtider och tillfrisknandet främjas.

Tidigare forskning har visat att mobila intensivvårdsgrupper (MIG eller MIG-team) kan förebygga och minska antal akuta larm, hjärtstopp och mortalitet bland patienter som vårdas på sjukhus. MIG-team har också bidragit till att arbetsmiljön för vårdavdelningssjuksköterskor har förbättrats och att de erhåller stöd i omhändertagandet av akut sjuka patienter tidigare. Trots positiva effekter kan det vara svårt för sjuksköterskorna att veta när kontakt med MIG bör tas. Syftet var därmed att undersöka vårdavdelningssjuksköterskans erfarenheter av MIG-konsultation. En kvantitativ ansats valdes i form av en enkätundersökning. Urvalskriterier var legitimerade sjuksköterskor på medicin- och kirurgavdelningar på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen. Sjuttioen enkäter besvarades av de 116 som distribuerades vilket gav en svarsfrekvens på 61,2%. Enkäterna bearbetades och analyserades med hjälp av programmet Statistics Commuter License version 25 och Excel. Resultatet visade att de flesta vårdavdelningssjuksköterskor upplevde att MIG-teamet var ett bra stöd i omhändertagandet av akut sjuka patienter och att bedömningsinstrumenten MEWS (Modified Early Warning Score) och NEWS (National Early Warnig Score) var bra verktyg för bedömning av patienters tillstånd. Signifikanta skillnader framkom i att erfarna sjuksköterskor upplevde en större trygghet i att kontakta MIG, de upplevde en ökad trygghet i sin kompetens under MIG-konsultationen och upplevde sig ha mer utbildning och kunskap i att bedöma akut sjuka patienter med organsvikt jämfört med oerfarna sjuksköterskor. Hela 90,2% av alla respondenter ansåg att utbildning och simulering i omhändertagandet av akut sjuka patienter hade varit av värde för dem. För utveckling av MIG-team är utbildning och information om både omhändertagandet av akut sjuka patienter men också om MIG-teamets funktion av stor vikt för att öka sjuksköterskornas upplevelse av trygghet i kontakten med MIG, under MIG-konsultationen och i omhändertagandet av patienten.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan växer på annan plats än endometriet och drabbar kvinnor över hela världen. Olika typer av smärta är det vanligaste symtomet tillsammans med psykiska symtom samt övriga andrahands symtom. Patienter med endometrios har många olika behandlingar att välja mellan. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa samt kvantitativa artiklar. Resultat: Ur analysen framkom två kategorier, begränsat dagligt liv och söker lindring med sex underkategorier. Slutsats: Endometrios är en så kallad osynlig sjukdom som drabbar kvinnor världen över både psykiskt och fysiskt.

Bakgrund: Bröstcancer är den cancerform i Sverige som drabbar flest kvinnor. Dödligheten minskar men tidigare forskning visar att diagnosen leder till ett lidande med oro och ångest, vilket leder till ett behov av stöd. Därför är det av vikt att sjuksköterskan kan vägleda och stötta sina patienter för att främja hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på självbiografier. Urvalet var ändamålsenligt och en manifest innehållsanalys gjordes på materialet.  Resultat: I resultatet framkom det att leva med bröstcancer var en känslomässig berg- och dalbana. Behandlingarna påverkade kvinnorna fysiskt och psykiskt vilket medförde lidande. Stöd från familj, närstående och vårdpersonal var av stor vikt för att kunna klara av livssituationen. En bröstcancerdiagnos ledde till nya aspekter på livet och kvinnorna tog nu inget för givet.  Slutsats: Kvinnorna hade svårt att hitta sig själv och ansåg att stödet var viktigt. Stöd och kommunikation från vårdpersonal bör dock förbättras då den ansågs bristfällig. Sjuksköterskan har en central roll att främja hälsa hos patienten och studien anses därmed relevant så sjuksköterskor kan ta del av kvinnors behov vid bröstcancer för att kunna bidra till en god vård.

Sammanfattning Bakgrund: I Sverige finns idag cirka 250 000 kvinnor med endometrios. Sjukdomen har många invalidiserande symtom men de mest framträdande är smärta och fatigue. Vägen till en diagnostisering är ofta lång och mer kunskap behövs. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av hur endometrios påverkar livet. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning i databaserna Cinahl och PsycInfo. Nitton artiklar kvalitetsgranskades och tolv av dessa ansågs hålla tillräckligt hög kvalité för att användas till resultatet. En innehållsanalys gjordes för att nå en ny helhet som besvarade valt syfte. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra huvudkategorier och elva underkategorier. Huvudkategorierna var fysisk påverkan, psykisk påverkan, påverkan på det sociala livet och mötet med hälso- och sjukvården. Kvinnornas liv påverkades signifikant av sjukdomen och dess symtom vilket ofta ledde till att kvinnorna isolerades och relationer med vänner och familj samt arbetslivet påverkades negativt. Slutsats: Smärta och sjukdomens oförutsägbarhet gjorde att kvinnornas vardag inskränktes vilket ledde till isolering och förstörda relationer. Mer forskning om sjukdomen behövs för att hitta nya effektivare behandlingsmetoder och snabbare diagnostisering. Författarna ser även behov av mer kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal så att de på ett bättre sätt kan bemöta och hjälpa de drabbade kvinnorna.

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver att sjuksköterskor upplever svårigheter att bemöta anhörigas och patienters reaktioner och beteenden som visas under palliativa vårdsammanhang. Sjuksköterskor upplever även brist på kunskap gällande symtom som uppkommer hos patienter som befinner sig i livet slutskede samt hur bemötandet bör vara mot anhöriga och patienter för att det ska upplevas tillfredställande för patienter, anhöriga och för sjuksköterskor. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård när närstående befinner sig i livets slutskede. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie enligt Evans, tretton vetenskapliga artiklar som beskriver anhörigas upplevelser av palliativ vård har granskats flertalet gånger och ligger till grund för resultatet. Resultat: Anhöriga beskriver hur sjukvården är tillgänglig, hur sjuksköterskor ger tydlig information samt hur sjuksköterskor innehar ett kärleksfullt bemötande för att lindra anhörigas lidande. Anhöriga beskriver även hur de upplever brister i kommunikationen samt att vården var begränsad vilket bidrog till ett utökat lidande för dem. Slutsats: Sjuksköterskor kan behöva en utökad kunskap kring hur de ska bemöta anhöriga, detta för att anhöriga ska göras mer delaktiga i vården, få ett empatiskt samt respektfullt bemötande. Nyckelord: Död, erfarenheter, familj, lidande, närstående, trygghet.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor. Varje år diagnostiseras 9000 kvinnor i Sverige. Kvinnor i åldrarna 40-74 år erbjuds gratis mammografi och det är även där bröstcancern främst upptäcks. I samband med diagnosen och behandlingen sker flera förändringar både fysiskt och psykiskt hos kvinnorna såsom trötthet, smärta och ärr från det bortopererade bröstet. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att ha bröstcancer. Metod: en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där data hämtats utifrån fem självbiografier skrivna av kvinnor som har drabbats av bröstcancer. Vid analys av datan användes en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Diagnostiseringen av bröstcancer innebär ett stort lidande och flera känslomässiga reaktioner. Kvinnorna genomgick flera behandling vilket gav både fysiska och psykiska förändringar som upplevdes påfrestande. Genom behandlingens gång påverkades kvinnornas livsvärld. I innehållsanalysen framkom tre kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var: Sjukdomens påverkan, Förlorad identitet och Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Kvinnorna genomgick starka känslor efter bland annat att ha förlorat ett bröst och håret. Biverkningarna var även något som påverkade kvinnorna negativt. För att uppfylla behovet av stöd hos kvinnorna behövs en ökad förståelse av deras upplevelser från sjukvårdspersonalen. En viktig del är att personalen har ett följsamt vårdande för att förstå kvinnornas livsvärld, vilket genererar till ett gott vårdande