Bakgrund: Smärta hos barn har länge ignorerats inom vården och behovet av smärtlindringtill barn har inte uppmärksammats förrän i slutet av 1980-talet. Inom vården utsätts barn oftaför så kallad akut smärta genom provtagningar och andra undersökningar. Upplevelsen avsmärta är individuell och omfattar barns fysiska, psykiska och kognitiva delar. Barn har rätttill en adekvat smärtlindring. Syfte: Att belysa olika smärtlindringsmetoders effekt vidvenpunktion hos barn i ålder 2 till 12 år. Metod: En systematisk litteraturöversikt där 15randomiserade studier inkluderades med 1574 deltagare. Litteratursökningen gjordes idatabasen PubMed. Resultat: I resultatet framkom det att EMLA® och lustgasbehandlingvar effektiva farmakologiska smärtlindringsmetoder. Av icke-farmakologiskasmärtlindringsmetoder var akupressur, indisk musik, distraktionskort och kalejdoskopeffektiva vid venpunktion. Slutsats: Det går att minska smärta hos barn vid venpunktion påolika sätt. Det framkom att både farmakologiska och icke-farmakologiska metoder äreffektiva smärtlindringsmetoder. / <p>Godkännande datum: 2019-06-03</p>

No description available.

Att bilda familj är en stor del av livet och innebär många förändringar för de blivande föräldrarna. För kvinnorna som drabbas av postpartumdepression (PPD) blir vardagen väldigt annorlunda. PPD förekommer alltmer i världen och idag förväntas 10 – 15 % av mammorna utveckla sjukdomen. Mammans tidigare livserfarenheter samt det stöd hon får av sin närmsta omgivning avgör hur hon tar sig an den nya rollen som mamma. De flesta kvinnor som har PPD upplever en känsla av oro, ilska och skuld. Den nyblivna mamman kan känna sig rädd och överväldigad över ansvaret att ha ett nyfött barn. Det råder brist i kunskapen om PPD hos mammor vilket innebär att de inte vill eller vågar söka hjälp. Syftet med studien är att belysa mammans upplevelser av PPD. I denna litteraturstudie har åtta kvalitativa artiklar analyserats där en intervjumetodik har varit central. Resultatet består av huvudteman där fokus ligger på vad mamman upplever. Studiens resultat visar att de nyblivna mammor som drabbas av PPD upplever ett lidande. Känslor av skuld och rädsla är centrala och påverkar relationen mellan mamman och barnet. Sjukdomen påverkar även mammans andra relationer i livet och leder ofta till att hon väljer att vara isolerad. Rädsla för att stigmatiseras av omgivningen är ytterligare en anledning till att mamman många gånger väljer ett liv i ensamhet. I resultatdiskussionen lyfts sjukdomens påverkan på mammans relation till barnet, upplevelser av stigma i samband med PPD, kulturella aspekter och dess påverkan på mammans sociala liv samt sjuksköterskans ansvar i vården av dessa patienter. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Akupunktur tillhör traditionell kinesisk medicin där en holistisk människosyn används. Nålar sätts in i muskulaturen och stimuleras för att uppnå De Qi, den specifika nål känslan. Behandlingen används främst i smärtlindrade syfte och som sjuksköterska kan akupunktur vara en omvårdnadsåtgärd. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka bieffekter akupunktur kan ge och om dessa är så svåra att de kan ge upphov till ohälsa och lidande. Sammanlagt sju artiklar användes och dessa söktes efter i databaserna: Cinahl, Pubmed, Medline och Academic search elite. Analysen gjordes utefter en kvantitativ ansats där medelvärden och spridningsmått räknades ut. Resultatet visade att mindre bieffekter var vanliga då de förekom i samband med 0.2-2.6 % av akupunkturbehandlingarna. Vanliga bieffekter var hematom, mindre blödningar, övergående trötthet och nålstickssmärta. Allvarliga bieffekter såsom pnemothorax, hjärttamponad och krampanfall var mycket ovanliga. Det rapporterades även vissa bieffekter som kunde ha undvikits såsom kvarglömda nålar och bortglömda patienter. Sammanfattningsvis framkom det att akupunktur är en relativt säker behandlingsmetod när den utförs av välutbildade terapeuter. Akupunkturens mindre bieffekter är inte tillräckligt svåra för att ge upphov till ohälsa och lidande, däremot kan de allvarliga samt undvikliga bieffekterna resultera i detta. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Med papperslös menas de individer som befinner sig i landet utan uppehållstillstånd, antingen p.g.a. nekad asylansökan eller på grund av att de aldrig sökt asyl. Papperslösa i Sverige har endast rätt till akutsjukvård och förlossningsvård men saknar rätt till övrig sjukvård, trots att lagen strider mot HSL, etiska koden för sjuksköterskor och de mänskliga rättigheterna. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka vilka barriärer papperslösa står inför när de behöver uppsöka sjukvård, på vilket sätt detta påverkar deras hälsa, samt vilka faktorer som kan minska dessa barriärer. Arbetet är utformat som en litteraturöversikt och det har använts både kvantitativa och kvalitativa artiklar.Resultatet är uppdelat i olika teman och subteman. De teman som har identifieras är känslomässiga barriärer för att söka vård, konkreta barriärer för att söka vård, upplevda hälsoproblem hos papperslösa, samt positiva faktorer till att söka vård och uppnå förbättrad hälsa.De artiklar som har använts har ett patientperspektiv och samtliga artiklar kommer från ett annat land än Sverige. Det senare är en utmaning i arbetet, då en önskan finns om att kunna omsätta resultatet till svenska förhållanden. För att kunna göra denna omsättning har en tolkning gjorts vilket beskrivs i resultatdiskussionen. Att dessa individer har sämre tillgång till vård samt upplever sin hälsa som sämre än resten av landets invånare tolkas som ett uttryck för en kombination av vårdlidande, sjukdomslidande men också ett livslidande. Sjuksköterskan kan spela en viktig roll för att skapa en trygghet och välbefinnande hos dessa individer när de söker vård och på så vis minska deras lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Människor har under flera århundraden blivit utsatta för isolering. Isoleringsmetoderna har utvecklats, och idag förekommer isoleringsvård på allmänna sjukhus, på enkelrum med sluss, dusch och toalett. De patientgrupper som kan behöva vårdas i isolering är patienter med nedsatt immunförsvar och patienter med smittsamma sjukdomar. Isoleringsvård kan ge upphov till lidande hos patienten, i form av sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Därför är det viktigt för allmänsjuksköterskan att ha kunskap om hur patienten upplever isoleringsvården så att hon kan minska patientens lidande, i synnerhet vårdlidandet. Syftet med detta arbete är att beskriva patienters upplevelser av att vara isolerade samt hur de hanterar sin situation när de är isolerade. En analys har utförts av sju publicerade kvalitativa, vetenskapliga artiklar som beskriver patienters upplevelser av att vara isolerad. Patienternas upplevelser framkommer i sex teman. Att känna sig ensam och ha långtråkigt beskriver hur patienterna försöker motverka känslan av ensamhet samt på vilket sätt de försöker sysselsätta sig. Temat att känna sig ”märkt” och utpekad beskriver hur de infektiösa patienterna upplever de åtgärder som vidtas för att upprätthålla isoleringen påverkar dem. De patienter som har nedsatt immunförsvar beskriver i temat att uppleva isoleringen som ett skydd, hur de anser att isoleringen är oproblematisk och hur de själva avskärmar sig mer från omgivningen än nödvändigt. I temat kontakt med andra människor är viktig beskriver patienterna hur de upplever att kontakten med familj och vänner förändras under isoleringsperioden. De infektiösa patienterna och de patienter med nedsatt immunförsvar upplever kontakten med vårdpersonalen på olika sätt, vilket skildras i temat vårdpersonalen är betydelsefull. I temat hur rummet ser ut har betydelse beskriver patienterna hur stor inverkan rummet har på upplevelsen av att vara isolerad. I diskussionen diskuteras metodens tillvägagångssätt, resultatets mest intressanta upptäckter, samt hur dessa upptäckter kan påverka det praktiska vårdarbetet. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Psoriasis kan ha en stark påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten. Sjukdomen kan medföra hinder i psykiska och fysiska funktioner, hinder som är jämförbara med dem som ses vid cancer, ledinflammation, hypertoni, hjärtsjukdom, diabetes och depression. Det finns idag ingen behandling som helt botar psoriasis eller följdsjukdomen psoriasisartrit, i stället verkar den behandling som erbjuds främst symtomlindrande. Syftet med studien är att undersöka hur det är att leva med psoriasis och på vilket sätt sjukdomen kan medföra lidande. Metoden som används är litteraturstudier för att skapa en litteraturöversikt där likheter och skillnader mellan de ingående studiernas resultatdel undersöks. Resultatet visar att psoriasis har en kraftig påverkan på livskvaliteten och därmed medför olika former av lidande för de drabbade. Missnöjet kring behandlingarna är stort. Ett problem är att det finns lite tidigare forskning gjord kring psoriasis och livskvalitet med den kvalitativa ansatsen. Människor med psoriasis blir på grund av andra människors okunskap drabbade av missförstånd och inte minst nedvärderas allvaret i lidandet vid sjukdomen. Diskussionen visar att visst lidande, inte minst vårdlidandet, går att minska genom en ökad förståelse för hur det är att leva med psoriasis. Även attityden hos vårdpersonal behöver förändras. En ökad medvetenhet hos vårdare kan minska lidandet och öka den hälsorelaterade livskvaliteten. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Allt fler svenskar dricker alkohol regelbundet och alkoholkonsumtionen har ökat i Sverige efter alkoholpolitikens omläggning och medlemskapet i EU. Människor som har mer eller mindre problem med alkohol finns överallt i vårt samhälle, dessa bekymmer förekommer i alla samhällsklasser. Att fråga en patient om dess alkoholvanor är något som kan upplevas både som en känslig och svår utmaning för sjuksköterskan. Tanken på hur patienten kommer att reagera kan till viss del göra att sjuksköterskan undviker att ställa frågan. Syftet är att beskriva vad som skulle kunna inverka på om sjuksköterskan i sin datainsamling ställde frågor om alkoholvanor i mötet med patienter. Elva stycken artiklar har analyserats för att komma fram till resultatet, två av dessa är kvantitativa och nio är kvalitativa. Resultatet består av två teman med fem tillhörande subteman. De två teman som förekommer är; kunskap och osäkerhet att samtala om alkohol. De fem subteman som förekommer är; att ha kunskap, brist på kunskap, rädsla att orsaka patienten lidande, negativa erfarenheter av att fråga patienten och alkohol – ett viktigt men svårt ämne att samtala om. Det visade sig bland annat att det är viktigt för sjuksköterskan att ha en god kunskap om alkohol för att känna sig trygg då frågan om patientens vanor kring alkohol ställs. Även var någonstans sjuksköterskan arbetade visade sig spela stor roll för om frågor om alkohol ställdes eller inte. Att diskutera och undervisa om ett ämne där kunskap saknas blir en obekväm situation då sjuksköterskan i sin profession vill kunna svara på eventuella frågor som patienten ställer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

När hjärttransplantation blir aktuell föreligger svår hjärtsjukdom och om en transplantation inte genomförs leder det till att patienten dör. Organet vid en hjärtdonation tas från en avliden donator. Många patienter frågar sig innan transplantationen hur de kommer att påverkas då de tagit emot ett hjärta. Rädslan för detta väger dock inte upp känslan av att de vill överleva. Patienterna väljer således livet. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hjärttransplanterade patienters upplevelse av att leva med en annan persons hjärta. Detta skall göras genom en analys av kvalitativa artiklar enligt Fribergs (2012) ”att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning” då motivet är att belysa patienters upplevelser. Resultatet är uppdelat i huvudtema, teman och underteman ”Existentiella frågor” rör patientens existens, ”Att känna livskraft” handlar om patientens positiva känslor och ”Att genomgå prövning” berör patientens negativa tankar. Hela resultatet genomsyras med en stor ambivalens. Patienterna känner glädje över att vara vid liv, men skuld över att någon avlidit för att de ska få ett nytt hjärta. För att bli av med skuldkänslorna försöker patienterna ge tillbaka vad som givits dem eller så försöker de låta bli att tänka på donatorn. I diskussionen tas patienternas upplevelser upp, bundna till annan litteratur, samt författarnas tankar. Sammanfattningsvis behöver fler studier påvisa hur patienterna efter en hjärttransplantation ska få hjälp. Sjuksköterskan behöver finnas som stöd och råd för patienterna samt visa sig närvarande och mottagliga för tankar och känslor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Psykisk ohälsa är ett globalt växande problem som berör många individer. Det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och suicid och risken att drabbas av psykisk ohälsa är 50% under en livstid. Sjuksköterskan bär ett ansvar för patienten och dess omvårdnad och bör i sin profession se till patientens unika värld. Att förmedla hopp och stödja patienten på dess väg gentemot sammanhang och hälsa i livet är en central del av arbetet. Syftet med studien är att studera sjuksköterskans upplevelser och förhållningssätt i mötet med suicidnära patienter. Litteraturstudien baseras på sju artiklar och analys sker med hjälp av kvalitativa artiklar enligt Fribergs (2017) mall för granskning. Granskningen karaktäriserade sjuksköterskans upplevelser. Resultatet belyser olika faktorer som sjuksköterskan bör inneha. Bristande kunskap, erfarenhetens innebörd samt ogynnsamma känslor i mötet med den suicidnära patienten var viktiga fynd. Att se till sjuksköterskors arbetsförhållanden och möta deras behov av stöd och utbildning är viktigt för att ett hälsofrämjande arbete skall gynnas. Det ställer således krav på att organisationen stödjer sjuksköterskan när arbetet upplevs påfrestande och där negativa känslor tar över och även påverkar sjuksköterskan privat. Dessa omständigheter påverkar indirekt arbetet för en bättre folkhälsa och således den hållbara utvecklingen.