<p>Homosexuellas upplevelse av vårdgivares bemötande i vården kan innebära både ett lidande och välbefinnande utifrån den vårdande relationen. Syftet med studien var att beskriva homosexuellas upplevelser av vårdgivares bemötande i vården. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie av sex vetenskapliga studier, dessa har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns både vårdande och icke vårdande upplevelser av bemötandet i vården, dock dominerar det icke vårdande bemötandet. Vårdtagare har upplevt ett gott bemötande där vården har överträffat deras förväntningar och en god vårdrelation har skapats. Flera vårdtagare har blivit utsatta för kränkning samt nekade till vård, vilket resulterade i ett vårdlidande som påverkade vårdrelationen negativt. För att förbättra vårdrelationen krävs det att vårdgivare har kunskap om denna minoritetsgrupp. Det krävs också ett aktivt ledarskap som uppmärksammar vårdgivares brister och försöker att leda till ett bättre vårdande, som vidare ger vård på lika villkor. Studiens resultat kan tillämpas i olika vårdsammanhang.     </p>

No description available.

Bakgrund: Det kan vara svårt att känna empati för svårt psykiskt sjuka människor, men empati krävs för att kunna ge god omvårdnad och lindra lidande. Förbättrad kunskap hos vårdpersonal kring patienters upplevelse av tvångsvård kan förhoppningsvis hjälpa personal att leva sig in i patienters situation, uppleva empati och lindra lidande. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av sluten psykiatrisk tvångsvård och tvångsåtgärder. Metod: Litteraturstudie med systematiskt arbetssätt. Elva vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa utgör grunden för resultatet. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån sex teman: Fenomenet tvångsvård: Fängslad och utelämnad i ovisshet, en miljö som kunde få ett sammanhang. Tvångsåtgärder generellt: Kränkande, skrämmande och straffande behandling som en nödlösning. Avskiljning: Isolerad i förtvivlan som bot mot psykisk ohälsa, en avskildhet som kunde ge ro. Fysisk fasthållning: Övergrepp på sjuka människor som vissa upplevde välbefinnande av. Personalen som tvångsvårdar: Underställd ignoranta makthavare, bland vilka det fanns goda medmänniskor som kunde återge autonomi. Personal som utförde tvångsåtgärder: Enstaka barmhärtiga samariter och känslokalla, lata maktmissbrukare bland psykiskt och fysiskt lidande. Diskussion och slutsats: Tvångsvård som fenomen innebär ett utövande av paternalism och i och med det ett fråntagande av autonomi, vilket resulterar i ett lidande för patienten. Kvaliteten i kontakten mellan patient och personal inverkar på hur starkt lidandet upplevs. Medmänsklighet och kommunikation på jämbördig nivå gör tvångsvården uthärdlig. En ansträngning och strävan krävs från personalen för att kunna känna och visa empati, vilket en förutsättning för att lindra lidandet som tvångsvården skapar.

Benign prostatahyperplasi (BPH) är en av de vanligaste sjukdomarna hos män och kan vara en orsak till lidande. Hur omfattande lidandet är hos dem som drabbas är individuellt. Studiens syfte var att belysa patienters lidande vid BPH. En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning i relevanta databaser; Cinahl, PubMed, PsycINFO och ELIN@Kalmar, utfördes och därefter följde kritisk granskning, dataanalys och sammanställning av vetenskapligt material inom problemområdet. I dataanalysen framkom tre teman: fysiskt, emotionellt samt sexuellt lidande. Det fanns rädsla för prostatacancer och för att vara beroende av andra. En annan typ av rädsla gällde urinläckage som syntes utåt. Förändrade miktionsvanor upplevde patienter som pinsamma. Vanliga symtom vid BPH var svag urinstråle, urinläckage samt frekventa toalettbesök. Genom en gruppkonstellation av patienter, urologer och anhöriga där erfarenheter kunde utbytas, underlättades det fortsatta livet med sjukdomen. Trots allt fanns en acceptans och uppfattning om att sjukdomen är en naturlig del av åldrandet. För att kunna agera stödjande till patienter med BPH bör sjuksköterskan initiera till samtal med patienten utan att negligera de sexuella funderingar patienten eventuellt kan ha. Att anordna gruppmöten så att patienter kan utbyta erfarenheter med varandra kan vara värdefullt.

Titel:                                   Kvinnors upplevelse av övervikt och fetmas påverkan på deras                               vardag - en analys av bloggar skrivna av kvinnor. Författare:                         Wigholm, Ann-Marie; Österlund, Felicia Institution:                         Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde Program/Kurs:                 Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Handledare:                      Lund, Annelise, Tilly Examinator:                      Brovall, Maria Sidor:                                 23 Datum<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" />:                               150422 Nyckelord:                         Fetma, hälsa, lidande, ohälsa, övervikt   Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat och blivit ett folkhälsoproblem i samhället. Problemet kan leda till lidande hos individen, både fysiskt och psykiskt. För att bibehålla en god hälsa och undvika övervikt eller fetma har sunda levnadsvanor stor betydelse. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och motivera patienten, för att uppnå fysiskt och psykiskt välbefinnande. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av övervikt och fetmas påverkan på deras vardag. Metod: En kvalitativ metod enligt Lundman och Hällgren- Graneheim  av bloggtexter skrivna av kvinnor har använts. Resultat: I resultatet kunde tre kategorier urskiljas, som beskrev hur kvinnorna blev påverkade i sin vardag. Dessa var "Belastningar i vardagen av den egna kroppen", "Intryck från omgivningen" och "Den ständigt varierande självkänslan". Temat som framkom var "Fysisk och psykisk påverkan i vardagen", då samtliga av kvinnorna visade olika grad av psykisk ohälsa. Diskussion: Kvinnor med övervikt och fetma kände sig annorlunda och tyckte sig inte bli bemötta på samma sätt som andra i samhället, deras vardag påverkades på så vis att deras fysiska och psykiska välmående försämrades. Slutsats: Kvinnorna hade ofta ett nedsatt fysiskt och psykiskt välbefinnande, därför bör resurser läggas på ökad kunskap för sjuksköterskor kring kommunikation och psykisk ohälsa. / Title:                                   Women's experiences of overweight and obesity's affects on                                  their the daily life - an analysis of blogs written by women. Authors:                            Wigholm, Ann-Marie; Österlund, Felicia Department:                      Nursing school of health and education, University of Skövde Course:                              Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 hp Supervisor:                        Lund, Annelise, Tilly Examiner:                          Brovall, Maria Pages:                                 23 Date:                                  150422 Keywords:                         Healt, obesity, overweight, suffering, unhealth     Background: Overweight and obesity have increased and become a public health problem<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> in the society. The problem can lead to suffering by the individual, both physically and mentally. In order to maintain good health and avoid overweight and obesity a healthy lifestyle has great importance. The nurse has an important role to support and motivate the patient to achieve physical and mental well-being. Aim: To illustrate women's experience of overweight and obesity's affects on their daily lives. Method: A qualitative method according to Lundman and Hällgren- Graneheim of blog texts written by women has been used. Results: In the result three categories could be identified, who described how women were affected in their daily lives. Which were "Encumbrance on the own body in the everyday life", "Impressions from the environment" and "The ever-changing self-esteem." The theme that appeared was "Physical and psychological impact in the everyday life", beacause all of the women showed different degrees of mental illness. Discussion: Women with overweight and obesity felt differently treated in the environment, their daily life was affected in such a way that their physical and mental well-being deteriorated . Conclusion: The women had a reduced physical and mental well-being, therefore, resources should be put in to increased knowledge of nurses regarding communication and mental illness.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande tillstånd som ger symtom som andfåddhet, trötthet och hjärtklappningar. Hjärtsvikt kan orsakas av flera olika anledningar där ischemisk hjärtsjukdom och hypertoni är vanligast förekommande. För att ange graden av hjärtsvikt används funktionsklassificering enligt New York Heart Associaton Functional Classification (NYHA I-IV). Lidande kan uppstå vid sjukdom där sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande är tre olika former. Egenvård är en viktig faktor för att vidhålla hälsa och välbefinnande. Patienter med hjärtsvikt har vanligen regelbunden kontakt med sjukvården. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturbaserad studie som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter upplevde fysiska och psykiska begränsningar i det dagliga livet. De var tvungna att hitta nya sätt att leva och deras sociala roll förminskades. Patienterna upplevde ibland vården negativ, de beskrev brist på information och stöd. Framtiden var osäker för patienterna. En del patienter upplevde att de hade framtidstro och andra var redo att dö. Konklusion: Hjärtsviktens nedbrytande effekter orsakar att patienternas sociala roller förminskas, de dagliga aktiviteterna blir svårare att genomföra och framtidstron minskas. Det är viktigt att stärka patientens tilltro till sig själv. Sjuksköterskor har ett ansvar i att lindra lidande och stärka patienternas förmåga till att bedriva egenvård. / Background: Heart failure is a common condition that causes symptoms like shortness of breath, fatigue and palpitations. Heart failure can be caused by several reasons which ischemic heart disease and hypertension are the most common. To specify the degree of heart failure, New York Heart Associaton Functional Classification (NYHA I-IV), is used. Suffering can occur during illness. Suffering of disease, suffering of life and suffering of care are three varieties of suffering. Self-care is an important factor in order to maintain health and wellbeing. Patients with heart failure usually have regular contact with medical services. Aim: To describe patients' experiences of living with heart failure. Method: A literature-based study that is based on 13 scientific articles. Results: Patients experienced physical and mental limitations in daily life. They had to change the way of life and their social role was diminished. Patients sometimes experienced care negatives, they described the lack of information and support. The future was experienced uncertain for the patients. Conclusion: Patients' social roles are reduced, daily activities become more difficult to implement and confidence is reduced. It is important to strengthen the patient's self-confidence. Nurses have a responsibility to reduce suffering and enhance patients' ability to engage in self-care.

Vid akut hjärtinfarkt är symptomen oftast kraftfulla och smärtsamma. Patienterna är allmänpåverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och få negativa följder, men skadan kan begränsas och lidande lindras i det prehospitala vårdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vårdaren som möter patienter med hjärtinfarkt och det är sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning påtalar svårigheter då det gäller att kommunicera med patienter som genomgår en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och ångest hos patienter med symptom på hjärtinfarkt. Studiens syfte är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av vårdande som möjliggör lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt. En kvalitativ intervjustudie med sex informanter genomfördes vid två ambulansverksamheter i västra Sverige. Induktiv design valdes enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet presenterar ett vårdande förhållningsätt utifrån underkategorier, kategorier och en huvudkategori. Kategorierna är: Ambulanssjuksköterskans lugna förhållningssätt, Ambulanssjuksköterskans engagemang och följsamhet, Patientens delaktighet, Patientens insikt och kunskap samt Anhörigas delaktighet. Slutligen redovisas huvudkategorin: Förmedla kontroll i en kaotisk livssituation. Resultatet kan förstås som att ett lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt kan uppnås genom att ambulanssjuksköterskan förmedlar kontroll i en kaotisk livssituation. Kännetecknande för ett sådant vårdande är ett lugnt förhållningssätt samt engagemang och följsamhet till den individuella patienten. Patientens delaktighet samt patientens insikt och kunskap i sin livssituation beaktas likväl som de anhörigas delaktighet. Slutsatsen är att ett vårdande förhållningssätt som förmedlar kontroll i en kaotisk situation upplevs kunna ha en lindrande effekt på stress, oro, smärta och rädsla. Samtidigt framkommer det att ambulanssjuksköterskorna upplever att det finns situationer där patienten upplevs vara oemottaglig för information likväl som att fysisk beröring inte har någon lindrande effekt.

Självmord är idag en vanlig dödsorsak bland människor runt om i världen. I den här uppsatsen har begreppet suicid valts istället för självmord då det inte är ett lika negativt laddat ord. Eftersom suicid är så vanligt förekommande är det viktigt att sjuksköterskor får kunskap och information om de efterlevandes sorg. Kunskapen behövs för att kunna lindra lidandet som uppstår efter dödsfallet. Syftet med den här studien är att studera familjens upplevelser när deras son, dotter eller syskon har begått suicid. Författarna valde att göra en litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades med hjälp av en innehållsanalys som utgick ifrån Fribergs modell. Resultatet visar att de efterlevande drabbas av en lång sorgeprocess med många olika känslor och upplevelser som innebär ett lidande för individen. Det framkom att syskon och föräldrar reagerade på liknande sätt genom chock, misstro och förvirring. Det fanns också olikheter såsom att syskon många gånger sett varningstecken, till skillnad från föräldrarna. Relationerna i familjen och till omgivningen förändras många gånger. Många familjer kände sig isolerade då de upplevde att de inte fick lov av omgivningen att prata om vad som hänt deras familjemedlem. Både syskon och föräldrar upplevde en känsla av skuld efter dödsfallet. De frågade sig själva om de kunde ha gjort mer för att hjälpa familjemedlemmen. Författarna diskuterar resultatet utifrån behovet av stöd hos de efterlevande och hur familjen kan få hjälp att försöka gå vidare med det dagliga livet. Diskussionen avslutas med att belysa sjuksköterskans roll i familjers lidande. För att försöka lindra individernas lidande är det av stor vikt att stöd från omgivning och från vården finns tillgänglig. När det handlar om suicid identifierades att stödgrupper främjade individens hälsa och lindrade lidandet. I slutsatsen har författarna kommit fram till att familjen försätts i en sorgeprocess och drabbas därmed av ett lidande som påverkar varje familjemedlems livsvärld.

Livmoderhalscancer drabbar idag kvinnor världen över och orsakas av ett så kallat Humant papillomvirus (HPV). HPV är ett sexuellt överförbart virus. Om inte viruset upptäcks eller behandlas i tid så kan livmoderhalscancer vara ett faktum. Anledningen till att livmoderhalscancer upptäcks för sent är att kvinnor undviker eller inte har möjlighet att gå på sina cellprovtagningar. Begreppet livmoderhalscancer väcker starka känslor och förknippas med döden. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter efter att ha fått diagnosen livmoderhalscancer. För att besvara syftet har 11 vetenskapliga artiklar analyserats vilket resulterade i tre huvudteman och sju underteman. Resultatet visar att kvinnor som blir diagnostiserade med livmoderhalscancer ofta får känslor så som ångest, oro, skuld, skam och rädsla. Rädslan grundas oftast i att inte kunna få barn, tanken på döden och hur familjens välbefinnande kommer att påverkas. Kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer upplever att de behöver få mer stöd och information av vårdpersonalen. Avslutningsvis diskuteras områden så som skuld, skam, hopp, kroppsförändring, ångest och vårdrelationen med hjälp av ny sökt vetenskaplig litteratur.

Bakgrund: Endometrios är en vanligt förekommande gynekologisk sjukdom som ofta förorsakar lidande. Trots det får drabbade kvinnor ofta vänta länge på diagnos, rätt vård och behandling. Sjukdomen har en komplex sjukdomsbild som skiljer sig åt och på olika sätt påverkar kvinnornas liv. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios utifrån sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Metod: Allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar analyserades med Katie Erikssons teorier om sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande som bedömningsgrund. Resultat: Endometrios påverkade kvinnornas liv på flera sätt. Kvinnorna led ofta av intensiv smärta samt andra symtom och tecken vilka ofta bagatelliserades av vårdgivare som många gånger ansåg att kvinnornas symtom var inbillade eller av psykosomatisk karaktär. Vidare påverkade sjukdomen kvinnornas relationer och sociala liv då de inte sällan bemöttes med misstro från sin omgivning Slutsats: Vårdgivare behöver mer kunskap om endometrios och dess sjukdomsbild för att förhindra att kvinnornas symtom blir trivialiserade och negligerade. Bemötandet av kvinnorna behöver förbättras och generera i tidigare diagnostisering och behandling. Ett emotionellt stöd från både omgivning och vårdgivare är en viktig faktor för att bekräfta kvinnorna och deras upplevelser av sjukdomen. Klinisk betydelse: Det är av klinisk betydelse att vårdgivare har förståelse för kvinnors upplevelse av att leva med endometrios för att omvårdnaden ska kunna formas ur ett helhetsperspektiv. En ökad förståelse kan leda till ett bättre bemötande och kan således resultera i att kvinnorna får bättre stöd samt tidigare diagnostisering och behandling. / Background: Endometriosis is a common gynecological disease which in many cases can cause a great deal of suffering. Despite this fact many women have to wait a long time to get a proper diagnosis, the right medical care and treatment. The disease has a complex clinical picture that differs and which in many different ways have an impact on women’s lives. Aim: The aim was to describe women’s experiences living with endometriosis by looking at how women suffer due to the disease, from the points of disease-suffering, care-suffering and life-suffering. Method: General literature review where ten scientific articles were analysed based on the theory on suffering by Katie Eriksson as a criterion of the categories, disease-suffering, caresuffering and life-suffering. Result: Endometriosis impacted women’s lives in many different aspects. Women often suffered from intense pain and other symptoms and signs, which were often dismissed by caregivers. The disease also impacted women’s relationships as well as their social life in the sense that they often were treated with distrust from immediate surroundings. Conclusion: Caregivers need to have a deeper knowledge and understanding of endometriosis and its clinical picture to prevent women’s symptoms from being trivialized and neglected. The caregivers’ attitudes in the encounter with women have to be better and generate an earlier diagnosis and treatment. Emotional support from both caregivers and their immediate surroundings is important to substantiate women and their experiences of the disease. Clinical importance: It is of clinical significance that caregivers have an understanding for women’s experience of living with endometriosis. This in order for the care to be given from a broader perspective looking at the women’s life situation.