Bakgrund Diabetiska fotsår är sår nedanför malleolen, som beror på störningar i den arteriella cirkulationen i benet eller perifer neuropati och/eller perifer cirkulationsstörning som komplikation vid diabetes mellitus. Mellan 12 och 25 procent av alla personer med diabetes får någon gång i livet diabetiska fotsår. De flesta av dessa sår finns på tårna och cirka hälften på fotsulan. Sjuksköterskans roll är att stötta, vårda, informera och utbilda patienter. Både lidande och sänkt livskvalitet påträffas hos personer med kroniska sjukdomar och svårläkta sår samt diabetiska fotsår. Syfte Studiens syfte var att beskriva hur personer med diabetes erfar att leva med diabetiska fotsår. Metod Denna allmänna litteraturöversikt utgjordes av 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Sökningarna har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och sammanställdes i en bedömningsmall. Resultat Diabetiska fotsår påverkade livet för de drabbade ur många aspekter. Resultatet sammanställdes i tre teman. Dessa teman var ”Erfarenheter av smärta”, ” Förändringar på livskvalitet och dagligt liv” samt ”Konsekvenser för psykisk hälsa”. Slutsats Personer med diabetiska fotsår upplever bland annat smärta, ångest, depression och begränsningar i vardagslivet på grund av fotsåren, vilket leder till försämrad livskvalitet. Genom att sjuksköterskan är medveten om detta kan vårdupplevelsen för personerna med diabetiska fotsår förbättras.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Fibromyalgi är en sjukdom med ett långvarigt smärtsyndrom där fysiska orsaker till smärtan kan vara svåra att finna. Något som är vanligt förekommande för personer som lever med fibromyalgi är att de blir feldiagnostiserade och underbehandlade på grund av att smärtproblematiken är komplicerad. I och med att det är svårt att finna fysiska orsaker till sjukdomen fibromyalgi finns det vårdpersonal inte tar sjukdomen på allvar och inte tror på patienterna när de beskriver sina symtom. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med diagnosen fibromyalgi upplever mötet med vårdpersonal inom hälso- och sjukvård. Metod En kvalitativ semistrukturerad telefonintervju studie med sju informanter med diagnosen med fibromyalgi, boendes i olika delar av Sverige. Studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet framkom det att upplevelsen hos informanterna i mötet med personal inom hälso- och sjukvård generellt var enade. Samtliga informanter hade mött hälso- och sjukvårdspersonal som varit skeptiska till sjukdomen fibromyalgi. Dessa möten hade bidragit till ett ökat lidande för dem. Skillnader fanns i upplevelsen i mötet med sjuksköterskor och fysioterapeuter. Slutsats Personal som jobbar inom hälso- och sjukvård behöver öka sin kunskap inom fibromyalgi för att kunna skapa bättre möten och ge bättre omvårdnad till personerna som lever med fibromyalgi.

Bakgrund - Vårdskador är vanligt förekommande i hela världen. En vårdskada i sam- band med ett vårdtillfälle kan vara banal och övergående, men den kan också på ett avgörande sätt förändra patientens fortsatta liv eller få till följd att patienten avlider. Att drabbas av en vårdskada kan innebära ett li- dande för den enskilde patienten. Syfte - Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser efter inträffad vårdskada. Metod - En systematisk litteraturstudie. Elva kvalitativa artiklar, hämtade från da- tabaserna Pubmed och CINAHL, har granskats och sammanställts i studi- ens resultatdel. Resultat - Patienter som drabbades av en vårdskada upplevde sig svikna av vården. Brist på information och att inte bli tagen på allvar var påtagligt. En vård- skada visade sig även ha konsekvenser utanför sjukhusets väggar. Den på- verkade patienternas liv genom att de upplevde stigmatisering och kände utanförskap i sin sociala situation. Kommunikation i form av gott bemö- tande, respekt och aktivt lyssnande från vårdpersonal lindrade patienters lidande. De patienter som kände att de fått upprättelse kunde gå vidare och lämna vårdskadan bakom sig. Slutsats - Att belysa en vårdskada i termer av lidande ger en fördjupad förståelse över hur patienten drabbas. När en vårdskada inträffat gäller det att ta pa- tienten på allvar och lyssna samt att erkänna att vården orsakat skada. Genom att på så vis bekräfta patienten får denne hjälp att lämna skadan. Denna förståelse bör kunna användas i klinisk tillämpning.

Bakgrund och problemformulering Den vanligaste orsaken i världen till en amputation är trauma. En traumatisk amputation medför en förändrad livssituation för individen. En bättre förståelse för traumatiskt amputerades upplevelser ger sjuksköterskan ökad förståelse för att erbjuda god vård och kunskap som kan minska patientens lidande, öka livskvalitén och välbefinnande. Syftet Att undersöka upplevelsen av en förändrad livssituation efter en traumatisk amputation av en eller flera extremiteter. Metod En litteraturstudie med sammanlagt elva vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Databaserna som använts för artikelsökning var Cinahl, Pubmed, Psycinfo, Medline och andra artiklars referenslistor. Resultat I resultatet framkom det att en förändrad livssituation efter en traumatisk amputation innebar en förändrad självbild, försämrat självförtroende, daglig smärtupplevelse och sämre livskvalité. Diskussion De traumatiskt amputerade upplevde en stor omställning och utmaning att anpassa sig till den nya kroppen. Amputationen medförde begränsad vardag, psykisk ohälsa och försämrad livskvalité. Stöd och hjälp kunde både främja och försämra deras välbefinnande. Sjuksköterska har en viktig roll med sin kompetens för att förebygga ohälsa och minska lidande för den traumatiskt amputerade.

Cirka 2 % av Sveriges befolkning drabbas någon gång i livet utav svårläkta bensår. I takt med den ökade befolkningsmängden är detta ett problem som förväntas öka. Svårläkta bensår skapar ett lidande och resulterar i en negativ hälsorelaterad livskvalitet för patienterna. Som sjuksköterska möter man patienter med den här typen av problem inom flera olika arbetsplatser. Med ökad kompetens om patienters upplevelse av att leva med svårläkta bensår skapas förutsättningar för sjuksköterskan att bedriva en mer individanpassad vård och därmed lindra lidande. Syftet med litteraturstudien är därför att beskriva patienters upplevelse av att leva med svårläkta bensår. Då forskning finns inom ämnet har en litteraturstudie skapats för att sammanställa tidigare forskning. Litteraturstudien grundar sitt resultat på 8 kvalitativa artiklar, 1 kvantitativ artikel och 1 artikel med både kvalitativ och kvantitativ metod. Tre huvudteman framkom under analysarbete, patienters upplevelse av påverkan i det dagliga livet; patienters upplevelse av smärta, lukt och sårvätska; patienters behov av kunskap och ett vårdande som främjar hälsa. Patienter som drabbats av svårläkta bensår lider både psykiskt, fysiskt och socialt. I kombination med smärta, lukt, läckage och bristande information är bensårsproblematiken en mycket komplex situation. Att som sjuksköterska vårda efter ett livsvärdsperspektiv och se till varje individ som unik blir därför ett måste för att skapa en omvårdnad som främjar hälsa.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en viljestyrd viktnedgång bland kvinnor som upplever sig vara för tjocka och därför vill gå ner i vikt. Yngre kvinnor som insjuknar i AN är i regel mellan 12–25 år och har en överdriven rädsla för att gå upp i vikt och har därför ett onormalt förhållningssätt till kost och fysisk aktivitet. Det är inte ovanligt att yngre kvinnor med AN förnekar sin sjukdom trots en utpräglad undervikt. AN är ofta en långdragen sjukdom som kan pågå under 5-15 år. Vid tidig insatt behandling kan tillfrisknandet gå betydligt fortare.    Syfte: Syftet med studien var att beskriva yngre kvinnors upplevelse av att leva med Anorexia Nervosa. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tre patografier utifrån yngre kvinnors upplevelse av att leva med AN har utförts. Data har analyserats med Graneheims och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom fem kategorier: förändrad självbild, matens betydelse, känna behov av kontroll, upplevelsen av att bestraffa sig själv och känna rädsla och ensamhet. Slutsats: I resultatet framkom yngre kvinnors upplevelser som var både negativa och positiva känslor som påverkade kvinnorna i vardagen. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta yngre kvinnor med AN krävs förståelse för yngre kvinnors livsvärld samt kunna se individuella behov. I framtiden kan det behövas mer forskning hur yngre kvinnor upplever att leva med AN då det sker en ökning av sjukdomen AN bland yngre kvinnor.

Målet med generell anestesi är att den skall vara säker och patienten skall känna sig trygg och inte uppleva smärta. Vid planerade operationer får i regel patienter ett samtal med anestesiläkaren där de i lugn och ro hinner få svar på frågor kring sövningen, men ibland ställs patienter inför en akut sövning, I den akuta situationen kan patienter uppleva rädsla, smärta och existentiella frågor kan uppstå. Funderingar som: kommer jag sövas tillräckligt, vakna under operationen eller att inte vakna efter narkosen kan uppkomma. Det finns forskning kring patienters upplevelser kring planerade sövning men mycket sparsamt kring akutsövning. Vad händer med patienten i det akuta skedet? För att vi ska kunna försöka förstå vad som skapar oro och vad en patient som skall sövas akut behöver för att få känna trygghet, behöver detta fenomen belysas. Syftet med examensarbetet var att belysa patienternas upplevelse av vårdandet vid akut sövning. För att kunna få ta del av patienters upplevelser valdes kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor. Åtta informanter deltog i studien som hade varit med om en akutsövning. I resultatet framkom det två huvudkategorier med sex subkategorier. De två huvudkategorier var: att uppleva välbefinnande och att uppleva lidande. Resultatet visade att patienter kände tillit till anestesipersonalen i den akuta situationen, vilket gör att de kände sig trygga vilket gav ett ökat välbefinnande hos patienten. Det som skapade lidande för patienterna var: bristfällig information, att ha förförståelse, tappa kontrollen, smärta och illamående för patienten.

Endometrios är en sjukdom som drabbar en av tio livmoderbärare i fertil ålder. Trots detta är okunskapen om sjukdomen stor och vården brister i både bemötande och omhändertagande av dessa patienter. Endometriosrelaterade besvär normaliseras och de drabbade lämnas med en känsla av att inte bli tagna på allvar. Syftet med examensarbetet var att undersöka endometriosdrabbades upplevelse av sjukvårdspersonalens bemötande och omhändertagande och hur det kan ha påverkat deras livsvärld. Författarna valde att göra en kvalitativ studie där datan utgörs av sex intervjuer som utförts med stöd av en semistrukturerad frågeguide. Innehållet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet består av tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna är: När sjukdomslidande blir vårdlidande, när vården inte möter- att inte bli sedd och patienten som expert på sig själv. Resultatet visar att sjukvårdspersonalens bemötande brister på flera punkter. Informanternas berättelser är samstämmiga vad gäller en normalisering av smärta och besvär som bortförklaras med att vara naturligt knutna till den kvinnligt kodade kroppen. Diskussionen fokuserar på de drabbades förminskade livsvärld, något som grundar sig i att inte bli tagen på allvar i sitt lidande. Genus har av studiens författare använts som ett verktyg för att undersöka normer och strukturer som påverkar vårdmötet.

Bakgrund: Lidande är något som alla kan uppleva och som kan bli tydligare vid sjukdom. Lidandet kan vara en fysisk samt psykisk smärta och kan upplevas som mörkt, svårt och meningslöst. Genom att ta sig igenom lidande kan personer uppleva mening igen. Sjuksköterskors uppgift i yrkesrollen är att både lindra samt bevittna det lidande som patienten upplever, detta kan dock vara en utmaning för sjuksköterskor att hantera. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta lidande hos patienter med sjukdom. Metod: En litteraturstudie grundad på 10 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier. Genom att sjuksköterskor engagerade sig i patienters lidande fick de en ökad förståelse för dem. De upplevde att det var viktigt att skapa en relation till patienter i syfte att kunna hjälpa dem och dela lidandet i gemenskap. Sjuksköterskor upplevde att patienters lidande kunde bli deras eget lidande vilket kunde leda till ett behov av att distansera sig från patienter. När sjuksköterskor upplevde att de lyckades lindra patienters lidande kände de en ökad tillfredsställelse och betydelsefullhet. I mötet med patienter upplevde sjuksköterskor att de själva reflekterade över livet, döden och lidandet vilket kunde ge en förtvivlan. Slutsats: Sjuksköterskor behöver reflektera och ventilera sitt lidande för att uppleva ett ökat välmående, att kunna möta patienters lidande samt kunna tillgodose en personcentrerad vård.