Background: Alzheimers disease is an irreversible progressive disease with increasing prevalence. Previous research shows that professional carers for patients with Alzheimers disease has an increased risk for burnout and being exposed to physical and mental abuse. The reason is the symptoms that Alzheimers entails. Aim: The purpose with this study is to describe the experience of being a family carer to a spouse with Alzheimers disease. Method: A qualitative, manifest content analysis with an inductive approach based on five biographies Findings:  Two categories were identified; suffering and vitality. From suffering three under categories were identified; experiencing frustration, experiencing loneliness and experiencing ambivalence. Despite the suffering, positive experiences could be found in the category of vitality. From vitality two undercategories were identified; experiencing hope and experiencing support. Conclusion: Family carers experienced an emotional roller-coaster. The experiences caused suffering but also vitality that depended on hope and support. Individuals with Alzheimers disease is not a patient to the family carer, the person is a soulmate who painfully disappears. This knowledge is relevant for current and future nurses. This because Alzheimers disease is increasing and these patients among with their family is commonly occurring in many aspects of the care-system.

Bakgrund: ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Genom åren har ADHD varit huvudsakligen förknippat med barn. Det är först på senare år som ADHD har blivit en erkänd funktionsnedsättning även hos vuxna. Uppskattningsvis lever 2,5 % av den vuxna befolkningen i Sverige med ADHD. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelserna av att som vuxen leva med ADHD Metod: Studien var en kvalitativ självbiografistudie. En induktiv ansats har använts och analysen utfördes genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen gav fyra kategorier och fem underkategorier. Resultatet visade att livet med ADHD innebar svårigheter i vardagen, att vara full av känslor samt att omgivningens stöd var av betydelse. Vidare visade resultatet att hälsa kunde upplevas trots ADHD. Slutsats: Att som vuxen leva med ADHD innebär svårigheter i vardagen sammankopplade till de huvudsymtom som funktionsnedsättningen ger. Det innebär vidare känslor av att vara annorlunda och missförstådd samt att uppleva svårigheter med pendlande humör. Med stöd från omgivningen samt ökad begriplighet och hanterbarhet kan känslan av hälsa och välbefinnande öka. Då varje persons upplevelser är individuella är det viktigt att som sjuksköterskan se till den personliga livsvärlden för att kunna stärka individens hälsoprocesser.

Bakgrund: Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som karaktäriseras av tics. Tics är ofrivilliga, återkommande ljud, rörelser och handlingar. Syndromet förekommer ofta tillsammans med andra diagnoser och kan orsaka ett stort lidande. Syfte: Studiens syfte är att beskriva människors upplevelse av att leva med Tourettes syndrom. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på elva empiriska, vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet delas in i fem teman. En del av identitetenbelyser att TS inverkar på identiteten och hur den utvecklas. Nedsatt livskvalitet tar upp att samsjukliga diagnoser och svårare tics ger ökad risk för ytterligare svårigheter och sänkt livskvalitet. Olika former av funktionsnedsättning framhäver att TS är en fysisk, psykisk och känslomässig nedsättning. Strategier för att hantera symtom beskriver strategier som att undertrycka, ignorera eller maskera tics i sociala sammanhang. Social interaktion visar att negativ respons från andra är vanligt samt att nära relationer är den viktigaste faktorn för att kunna må bra trots sin nedsättning. Slutsats: Upplevelsen av att leva med Tourettes syndrom är övervägande negativ. Syndromet inverkar på identitet, livskvalitet och relationer, vilket skapar lidande. Det påverkar även fysiska, psykiska och yrkesmässiga faktorer. Detta är viktig kunskap för sjuksköterskor inom olika vårdkontexter.

Varje år drabbas över 100 000 patienter inom den svenska hälso- och sjukvården av vårdskador och majoriteten av alla vårdskador beror på brister i överrapporteringen. Ambulanspersonalen besitter unik information om den enskilde patienten och dess livsvärld med faktorer som ingår i hela vårdprocessen som inte alltid överrapporteras till mottagande sjuksköterska på akutmottagningen. Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda hela människan, främja hälsa och välbefinnande samt lindra lidande. Viktigt är att ta reda på vilken information som anses vara betydelsefull och som lämnas till mottagande enhet samt vilka faktorer som påverkar en överrapporteringssituation för att skapa förutsättningar för ett gott vårdande. Syftet med studien var att beskriva överrapportering från ambulanspersonalen till mottagande sjuksköterska på akutmottagning. Metoden som användes för datainsamling var 50 stycken observationer av överrapporteringssituationer och uppföljande kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två domäner, information i överrapporteringen och omgivande faktorer som påverkar överrapporteringen. Resultatet visar att överrapporteringen oftast är medicinskt inriktad. Överrapporteringen är oftast tillräcklig god för det fortsatta vårdande och informationen skall helst vara kortfattad. Det förekommer brister i överrapporteringen och information behöver ofta hämtas från flera källor. En överrapportering sker ofta i utmanande miljöer med många avbrott. Information om patienten missas och patientsäkerheten samt sekretessen riskeras att hotas. Studien visar att överrapportering bör ske i slutna rum och en välfungerande överrapportering kan bidra till en tydlig bild över patientens situation och fortsatta vård. Vidare forskning inom ämnet bör ske eftersom vården ständigt utvecklas och därmed bör även överrapportering utvecklas och prioriteras för ett patientensäkert omhändertagande.

Bakgrund: Oro inför kirurgi och postoperativ smärta är två vanligt förekommande tillstånd som finns beskrivet i litteraturen. Dock är sambandet inte tydligt fastställt och inte heller vilka faktorer som i så fall påverkar sambandet. Både oro och smärta i samband med kirurgi kan vara svårbedömt och båda tillstånden kan komma att innebära ett onödigt lidande för patienten. Om ett samband kan fastställas mellan preoperativ oro och postoperativ smärta innebär det att anestesisjuksköterskan preoperativt kan skapa förutsättningar för att ge patienten god omvårdnad, minska postoperativ smärta och minska onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka sambandet mellan preoperativ oro och postoperativ smärta och belysa vilka faktorer som påverkade sambandet. Metod: Litteraturöversikt med narrativ syntes som analysmetod. Resultat: Resultatet baserades på tjugo studier med kvantitativ ansats och visade ett samband mellan preoperativ oro och postoperativ smärta. Preoperativ oro var något som framförallt kunde härledas till att vara en av de starkaste komponenterna till högre grad av postoperativ smärta. Faktorer som sågs påverka sambandet mellan preoperativ oro och postoperativ smärta var psykologiska faktorer, kön, ålder och läkemedelsaspekter. Slutsats: Ett samband mellan preoperativ oro och postoperativ smärta kunde ses. De faktorer som sågs ha påverkan på sambandet var psykisk ohälsa, ålder, kön och läkemedelsaspekter. Det är viktigt att uppmärksamma och behandla patienters preoperativ oro också eftersom det skulle kunna innebära bättre möjligheter att förebygga patienters postoperativa smärta.

Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som påverkar och begränsar en kvinnas dagliga liv. Det finns idag inte en klar orsak till varför sjukdomen uppstår. De vanliga symtomen som uppstår är smärta, fatigue, muskelstelhet och depression. Kvinnans upplevelser av att leva med fibromyalgi är en viktig utgångspunkt för sjuksköterskans omvårdnad. För att kunna förbättra omvårdnaden krävs mer kunskap om hur det är att leva med fibromyalgi. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. En systematisk litteratursökning utfördes och resulterade i fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar som utformade resultatet. I resultatet framkom fyra kategorier: Kroppen som ett hinder, att förlora en del av sig själv, brister i bemötandet och att finna vägen till välmående. Resultatet påvisade att kvinnor med fibromyalgi påverkades av de symtom som fibromyalgi medförde och att de förlorade en del av sig själva. Sjukdomen påverkade deras vardagliga liv och relationer med andra människor omgivningen. Kvinnorna kände sig misstrodda och missförstådda av hälso- och sjukvården. Trots de fysiska och psykiska hindren som kvinnorna uthärdade kunde de finna positivitet i sina liv och acceptera att de led av fibromyalgi. Denna litteraturstudie kan användas som stöd för att skapa en bättre förståelse för kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi, och resultera i större medvetenhet hos sjuksköterskor att kunna uppmärksamma sjukdomstillståndets symtom och tecken. / Fibromyalgia is a chronic disease that affects and limits a woman’s daily life. There is no definite reason why the disease occurs. The common symptoms that occurs are pain, fatigue, muscle weakness and depression. The women’s experiences of living with fibromyalgia is an important basis for nursing care. In order to improve the care, more knowledge is required about the lived experiences of living with fibromyalgia. The aim of this study was to illuminate women’s lived experiences of living with fibromyalgia. The study was conducted as a literature study with a qualitative approach. The literature search was done systematically and led to fourteen qualitative articles that shaped the result. By reading the articles four categories emerged: The body as an obstacle, losing a part of yourself, lack of good response and finding the way to well-being. The result showed that women with fibromyalgia were affected by the symptoms that fibromyalgia caused and that they lost a part of themselves. The disease affected their everyday lives and relationships with other people in their surroundings. The women felt misunderstood and disbelief from the health care professionals. Despite the physical and mental obstacles that women suffered from, they could find positivity in their lives and accept that they suffered from fibromyalgia. This literature study can be used as a support for a better understanding of women’s experiences of living with fibromyalgia and result in a bigger awareness among nurses to be able to pay attention to the symptoms and signs of the disease.

No description available.

Många människor idag drabbas av sjukdom som kan leda till organsvikt. Flertalet drabbade kan där av behöva genomgå en transplantation, för att personen i fråga ska ha en chans att överleva. Transplantation är en resultatrik metod som ger människor en andra chans till liv. De senaste åren har transplantationer ökat drastiskt i västvärlden, därför har den medicinska forskningen med åren varit tvungen att utvecklas. Listan över de patienter som väntar på en transplantation blir allt längre. Många tidigare studier talar om upplevelsen efter en transplantation, dock belyser få studier patientens upplevelser i väntan på en transplantation. Detta är något som den här studien kommer gå djupare in på. Studiens syfte är att ur ett patientperspektiv beskriva upplevelsen av att vänta på ett nytt organ. Den här studien är en litteraturstudie, där totalt åtta artiklar har analyserats och använts till resultatet. Där ur skapades fem kategorier; att stå i standby – när livet begränsas av sjukdom, att lägga sitt liv i någon annans händer, att bekanta sig med döden, att uppleva hopp – det som håller patienten vid liv och att inte vara ensam – stöd från olika håll. Ur dessa kategorier har författarna sammanfattat hur patientens upplevelser och känslor i väntan på en transplantation kan yttra sig. Känslor så som ångest och oro, samt svårigheter med att inte kunna kontrollera sitt liv. Diskussionen talar om de huvudfynd författarna funnit i resultatet samt belyser vikten av vårdpersonalens roll relaterat till patientens upplevelser och känslor.

Suicid är ett världsomfattande problem och en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Sjuksköterskan kan i sin profession komma att möta patienter med suicidtankar oavsett arbetsplats. För patienten innebär ett ifrågasättande av den egna existensen en stor påfrestning vilket innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan i mötet med patienten. Sjuksköterskans attityder i mötet med patienten påverkar vården där positiva attityder kan förmedla stöd och omtanke och negativa attityder kan bidra till upplevelsen av att känna sig undviken och dömd. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans attityder och upplevelser vid vård av patienter med tankar på suicid. Litteraturstudien utgår ifrån nio vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Artiklarna granskades med användning och stöd av Axelssons (2012) beskrivning av hur en litteraturstudie genomförs och Fribergs (2017) mall för granskning av artiklar. Sökmotorerna som användes för att söka fram artiklarna var Cinahl och Pubmed. I resultatet framkommer fyra kategorier: Sjuksköterskans kunskap, erfarenhet och utbildning, sjuksköterskans upplevelse av plikt och ansvar, sjuksköterskans upplevelser och känslor och brist på tid och resurser. Sjuksköterskans attityder i mötet med en patient som har tankar på suicid visade sig variera. Negativa och värderande attityder gentemot patienten visade sig kunna bero på att sjuksköterskan kände sig osäker och upplevde brist på kunskap. I diskussionen lyfts att då sjuksköterskan inte hade tillräcklig kunskap och erfarenhet visade sig detta kunna göra att patienten upplevde ökade känslor av lidande och hopplöshet. Genom ökad kunskap är det möjligt att minska patientens lidande.

Bakgrund: Att möta och vårda patienter i livets slutskede är en naturlig del av sjuksköterskans arbete. Bemötandet sträcker sig inte enbart till patienter utan innefattar även anhöriga, vilket i många fall kan upplevs som tungt och en svår uppgift för sjuksköterskor. Vårdandet kan väcka många känslor hos sjuksköterskor, vilket kan leda till utmaningar och svårigheter att vårda. Genom denna litteraturstudie belyser författarna vad sjuksköterskor upplever när de vårdar. Syfte: Detta examensarbete syftar till att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Metod som används i denna litteraturstudie är Evans analysmetod med beskrivande syntes. Resultat: Syntesen ledde till tre teman: Känslan av otillräcklighet, Sjuksköterskors välbefinnande och Förväntningar och Skyldigheter. Vidare utifrån dessa teman skapades även sju subteman som är: Stress och behov av mer tid i vårdandet, behov av mer kunskap, Svårighet att hitta balans i vårdandet, Vikten av stöd i arbetet, Vårdandet upplevs som tillfredsställande, Samarbete i vårdandet och Stödja patienter och anhöriga. Dessa teman och subteman beskriver sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede. Slutsats: Litteraturstudien lyfter fram att sjuksköterskor upplever behov att ytterligare utveckla sin kunskap och erfarenhet för att kunna vårda och bemöta både patienter och anhöriga. Vidare upplever sjuksköterskor att stöd och reflektion är avgörande faktorer för att fortsatt vårda och motstå påfrestningar som uppstår inom vård samt kunna utveckla sig   både personligt och professionellt.