Stroke are a common disease and it comes with big chances of disability after rehabilitation. Life after stroke can bring a different lifestyle and lots of feelings around this situation. Purpose: The purpose of this study was to analyze how people feel after being injured with stroke. Method: We have assumed that studying qualitative research articles according to Evans description of content analysis. Information has been sought in the databases Cinahl, PubMed and Discovery Results: The study results in four themes; Loneliness, trust, Despair and obstacles to health. From these themes eight sub-themes appear; Fear, alienation, support, work, grief, anger, struggle and performance anxiety.  Conclusion: There is, in the care of stroke patients, a lack of knowledge for how to respond to people who have suffered a stroke, and how to best deal with the feelings that come with the onset of the illness. It is clear that there is a need for more knowledge in this area in order for the caregivers to be able to give the patients adequate help, patients whom, after the onset of illness is experiencing anxiety about the future. / Stroke är en vanlig sjukdom med stor risk för allvarliga funktionsnedsättningar efter att ha blivit drabbad. Livet kan bli annorlunda efter en stroke och känslorna i samband med detta kan vara svåra att hantera. Syfte: Syftet med studien är att belysa den känslomässiga upplevelsen av att drabbas av stroke Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Genom att ha utgått ifrån att studera kvalitativa vetenskapliga artiklar enligt Evans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Fyra teman visar sig; Ensamhet, tillit, hopplöshet och hälsohinder. Utifrån dessa framkommer 8 subteman; Rädsla, utanförskap, stöd, arbete, sorg, ilska, kamp och prestationsångest. Slutsats: Det finns en brist inom vården för hur man skall bemöta människor som drabbats av en stroke och hur man skall ta sig an de olika känslor som kommer med insjuknandet. Det är tydligt att det behövs mer kunskap inom detta område så att vården kan ge adekvat hjälp till de drabbade, som tiden efter insjuknandet upplever en stor oro inför framtiden.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är ett ingrepp då kvinnans klitoris, inre blygdläppar och yttre blygdläppar skärs bort och sys ihop i ett icke-medicinskt syfte, det finns fyra olika typer. Är vanligast förekommande i 29 länder. Lagen förbjuder att utföra könsstympning med eller utan flickornas samtycke. Det blir allt vanligare att människor från andra länder med annorlunda seder och traditioner bosätter sig i Sverige, detta leder till att sjuksköterskor möter människor med annan härkomst. Syfte: Syftet var att studera hur kvinnor upplever könsstympning samt bemötandet inom västerländsk vård efter ingreppet. Metod: Den kvalitativa studien byggde på sex biografier där kvinnorna utsatts för könsstympning och sedan mött vården i västvärlden. Biografierna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier genomlyser resultatet; Att lida i det tysta, Makt och kontroll och Mötet med vården. Slutsats: De krävs information och utbildning för förebyggandet av könsstympning och för att identifiera flickor i riskzon. Vårdpersonal måste vårda på ett varsamt sätt där kvinnan bejakas och hela upplevelsen förstås för att tillfredsställa kvinnors behov, för att kunna möta och ge god vård till de kvinnor som redan genomgått könsstympning.

Bakgrund: Psykiskt och/eller fysiskt våld förekommer i alldeles för stor utsträckning i Sverige och även i resten av världen. Trots lag mot barnmisshandel i flera länder så fortsätter anmälda fall av barnmisshandel att öka. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen har påverkat de utsatta senare under vuxenlivet. Metod: Studien baserades på självbiografier. En kvalitativ ansats har använts i föreliggande studie därför att det var upplevelser hos individer som undersöktes. Resultatet analyserades med hjälp av en kvalitativ, manifest innehållsanalys. Resultat: I studien framkom fem olika kategorier. Dessa var: lidande, välbefinnande, konsekvenser av barnmisshandeln, relationen med föräldrarna/förövarna samt relation med andra individer. Varje kategori hade två till fem underrubriker. Konsekvenserna av det psykiska och/eller fysiska våldet under barndomen ledde ofta till depressioner och dålig självkänsla hos de utsatta i vuxen ålder.   Slutsats: Personer som utsätts för psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen påverkas av detta i hög grad. Det psykiska våldet upplevs som värre än det fysiska våldet av de utsatta. Detta stämmer överens med aktuell forskning som visar att psykiskt våld har mer djupgående påverkan på individens känsloliv. Allmänsjuksköterskan bör ha mer kunskap och förståelse om de drabbades känslor och upplevelser i alla vårdsammanhang.

Psykiskt och/eller fysiskt våld förekommer i alldeles för stor utsträckning i Sverige och även i resten av världen. Trots lag mot barnmisshandel i flera länder så fortsätter anmälda fall av barnmisshandel att öka. Personer som utsätts för psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen påverkas av detta i hög grad. De psykiska våldet upplevs som värre än det fysiska våldet av de utsatta. Detta stämmer överens med aktuell forskning som visar att psykiskt våld har mer djupgående påverkan på individens känsloliv.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall är en svår och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker oväntat. Vid ett oväntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svårare för de efterlevande jämfört med väntade dödsfall. Livet tar en drastisk vändning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits. Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett oväntat dödsfall av en närstående. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning utifrån artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett oväntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har använts som inspiration under analysprocessen. Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhändertagandet, Att bli lämnad i ovisshet, Att ta farväl, Att gå vidare och bearbeta sorgen, Att få tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhändertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet.  Slutsats: Efterlevande reagerar olika på sorg och lidande. För att lindra det lidande som uppstår vid ett oväntat dödsfall krävs det att information ges till de efterlevande. Bearbetningen av sorgen tar tid för de efterlevande och den närståendes plats kan aldrig ersättas. Det är av stor vikt att de efterlevande får tala ut kring sina känslor och upplevelser kring dödsfallet för att minska risken för psykisk-och fysisk ohälsa.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar cirka 10 procent av alla fertila kvinnor. Världen över beräknas 176 miljoner kvinnor vara drabbade av sjukdomen. Endometrios medför ett stort lidande då sjukdomen påverkar det fysiska, psykiska, sociala samt sexuella välbefinnandet. Det krävs god kunskap om hur kvinnorna upplever sitt tillstånd och sin kropp för att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna främja kvinnornas hälsa och ge en god vård. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Studien genomfördes som en litteraturstudie och bestod av 12 vetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativa och fyra kvantitativa. De vetenskapliga artiklarna var genomförda i England (2), Norge, Nya Zeeland (2), Danmark, Österrike, Australien (3), Iran och USA mellan åren 2004-2014. Resultatet visade att kvinnorna upplevde stora brister i vården vilket medförde ett stort vårdlidande. Sjukdomen påverkade även livssituationen negativt vilket gav upphov till livslidande samt sjukdomslidande. Trots att endometrios är en av de vanligaste sjukdomarna i världen finns det stora kunskapsbrister och oförståelse inom vården och bland allmänheten. En slutsats var att personer som arbetar inom sjukvården bör bli bättre på att uppmärksamma kvinnor med endometrios och tro på deras sjukdomsupplevelser. Det behövs mer kunskap om sjukdomen bland vårdpersonal samt bland allmänhet. Endometrios och sjukdomens konsekvenser bör även uppmärksammas i sjuksköterskeutbildningen. / Endometriosis is a chronic disease affecting approximately 10 percent of all women in their reproductive years. Worldwide are 176 million women estimated to be affected by the disease. Endometriosis causes a tremendous suffering affecting the physical, mental, social and sexual wellbeing of women. Indepth knowledge about how women experience their condition and their bodies is required to provide high quality care and promote wellbeing. The purpose of this study was to describe women’s experiences of living with endometriosis. The research was conducted in a literature review consisting of 12 articles eight of which were qualitative and four quantitative. The scientific articles was completed in England (2), Norway, New Zealand, Denmark, Austria (3), Australia (3), Iran and USA between 2004-2014. The result showed that women experienced tremendous dissatisfaction as regards the care they received resulting in suffering. The disease affected aspects of life negatively which gave rise to life suffering and disease suffering. Although endometriosis is one of the most common diseases in the world, there is a detrimental lack of knowledge and incomprehension among health care professionals and the general public. There is thus a great need for improvements. Health care professionals must develop a better understand of how endometriosis affect women, avoiding a diminishing attitude to personal testimonies of grave suffering. More knowledge about endometriosis among health professionals and among the general public is necessary. There is a need for more education on the subject in the context of nursing studies.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett starkt växande folkhälsoproblemen i västvärlden. Depression klassas som en av de mest krävande sjukdomar att leva med. Behandlingar som vanligen används vid depression är kognitiv beteendeterapi och medicinering med SSRI. Syfte: Att belysa hur SSRI eller kognitiv beteendeterapi upplevs av patienter med depression utifrån ett livsvärldsperspektiv. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktivt synsätt där artiklarna analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Rädslan av biverkningar vid medicinering med SSRI är frekvent samt förekomsten av stigmatisering. Trots detta finns också upplevelser av att medicinen räddat patienters liv. I början upplevs ofta KBT som svårt att ta till sig. Att lära sig hantera sina känslor och beteende samt genomföra hemläxor kan ses som påfrestande. Efter en tid av kognitiv beteendeterapi kan både hemläxor och nyinlärda strategier ses som hjälp mot depressionen. Slutsats: Det fanns skilda upplevelser av de två behandlingsformerna. Det visade sig att ju fler KBT-sessioner patienterna gick på desto större effekt gav terapin. SSRI ansågs hjälpa över tid trots biverkningar som i början upplevdes som ett stort lidande.

<p>Benign prostatahyperplasi (BPH) är en av de vanligaste sjukdomarna hos män och kan vara en orsak till lidande. Hur omfattande lidandet är hos dem som drabbas är individuellt. Studiens syfte var att belysa patienters lidande vid BPH. En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning i relevanta databaser; Cinahl, PubMed, PsycINFO och ELIN@Kalmar, utfördes och därefter följde kritisk granskning, dataanalys och sammanställning av vetenskapligt material inom problemområdet. I dataanalysen framkom tre teman: fysiskt, emotionellt samt sexuellt lidande. Det fanns rädsla för prostatacancer och för att vara beroende av andra. En annan typ av rädsla gällde urinläckage som syntes utåt. Förändrade miktionsvanor upplevde patienter som pinsamma. Vanliga symtom vid BPH var svag urinstråle, urinläckage samt frekventa toalettbesök. Genom en gruppkonstellation av patienter, urologer och anhöriga där erfarenheter kunde utbytas, underlättades det fortsatta livet med sjukdomen. Trots allt fanns en acceptans och uppfattning om att sjukdomen är en naturlig del av åldrandet. För att kunna agera stödjande till patienter med BPH bör sjuksköterskan initiera till samtal med patienten utan att negligera de sexuella funderingar patienten eventuellt kan ha. Att anordna gruppmöten så att patienter kan utbyta erfarenheter med varandra kan vara värdefullt.</p>

<p><p> </p><p> </p></p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><p><strong><strong><p>Bakgrund:</p></strong><p> </p></strong>Baserat på en humanistisk människosyn ska sjuksköterskan kunna möta patient och anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Mötet mellan sjuksköterskan och patienten är centralt i omvårdnaden. I mötet är samtalet ett redskap för sjuksköterskan att lindra lidande. I mötet kan sjuksköterskan träda in i patientens värld och dela lidandet genom lidandeberättelsen. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att beskriva hur relationen, narrationen och caritas lindrar lidande, ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv. <strong>Metod: </strong>Vi har använt systematisk litteraturstudie som metod. <strong>Resultat: </strong>Resultatet visade att relationen bidrar till minskat lidande genom att patienten får vara en unik människa i nära relation med en annan människa eller med gud. Det är också en form av tröst. Narrationen bidrar till lindrat lidande genom att en medaktör bidrar till minskad ensamhet. Caritas bidrar till minskat lidande genom att patienten upplever medlidande och blir sedd. <strong>Slutsats: </strong>Medmänsklighet, medlidande och mod är de kvaliteter som krävs av sjuksköterskan, för att mötet mellan sjuksköterska och patient ska bidra till lindrat lidande.</p></p>

Bakgrund: Leukemi är en av många cancersjukdomar som årligen drabbar ungefär 750 personer i Sverige. Dessa patienter upplever olika slags lidanden under sin sjukdomstid. Därför är det av stor betydelse att sjuksköterskan har tillräcklig kompetens inom området för att ge en god omvårdnad. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva patienters erfarenheter av att leva med leukemi. Metod: Fyra självbiografier valdes ut baserat på urvalskriterier. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ ansats och kvalitativ innehållsanalys som metod för att bearbeta de valda texterna. Resultat: Utifrån analysen har fem kategorier identifierats; Konfronteras med det ofattbara, Kroppens förändras, Mellan hopp och förtvivlan, Ett förändrat liv och Sjuksköterskans betydelse för patienterna med tillhörande elva underkategorier. Trots en allvarlig sjukdom kan patienterna uppleva välbefinnande samt hälsa och med sjuksköterskans professionella engagemang kan lidandet hos patienten lindras och hälsa främjas. Slutsats: Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att patienterna är oerhört sårbara och utlämnade till vården. För att bemöta dessa patienter krävs tillräcklig kompetens, insikt och lyhördhet hos sjuksköterskan då en optimal omvårdnad kan uppnås, vilket säkrar en kvalitativ omvårdnad samt ökad patientsäkerhet.