No description available.

Eutanasifrågan är ständigt aktuell i vårddebatten. En etisk granskning utgör grund för föreliggande arbete, där etiska begrepp och principer ställts i förhållande till eutanasi. Eutanasi definieras i praxis, såsom att en läkare avsiktligt avslutar patientens liv genom administrering av en dödlig läkemedelsdos. Syftet var att belysa etiska aspekter kring eutanasi. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades, vilka utgjorde grunden för resultatets två teman: etiska aspekter som talar för eutanasi och etiska aspekter som talar mot eutanasi. I resultatet framhävdes självbestämmanderätten som ett argument för att eutanasi var etiskt försvarbart. Självbestämmanderätten ansågs även vara applicerbar vid frågor gällande döden. Av studien framstod autonomi vid livets slutskede som komplext, då påverkan från närstående, sjukvårdspersonal samt avsaknaden av medicinsk kunskap kunde föranleda icke-autonoma beslut. Outhärdligt lidande framkom som ett starkt argument för att eutanasi var etiskt försvarbart, men flertalet ansåg dock att den palliativa vården är tillräcklig för att lindra lidandet. Känslan av förlorad värdighet föranledde patienters önskan om eutanasi, strävan efter den goda döden framkom ideligen i artiklarna. I Sverige bör kunskap om eutanasi sökas genom att studera forskning gjord i de länder där eutanasi är legalt, vilket kan ge en fördjupad insikt kring vilka etiska aspekter som lyfts i eutanasidebatten i dessa länder. / Euthanasia is constantly current in the health-care debate. An ethical review forms the foundation for the present work, in which ethical concepts and principles set in relation to euthanasia. Euthanasia is defined in practice that a physician intentionally ends a patient's life by administering a lethal dose of medicine. The aim was to highlight the ethical aspects of euthanasia. Fourteen scientific articles were analyzed, which constitute the basis of the result's two themes: ethical aspects in favor of euthanasia and ethical aspects spoken against euthanasia. The results highlighted autonomy as an argument for euthanasia, self-determination was also considered applicable to issues regarding death. Autonomy at the end of life is complex, the influence of relatives, medical personnel and the lack of medical knowledge could lead to non-autonomous decisions. Unbearable suffering emerged as a strong argument for euthanasia, though many felt that palliative care is sufficient. The sense of loss of dignity caused desire euthanasia, the pursuit of the good death appeared constantly in the articles. In Sweden, Knowledge about euthanasia could be provided by studying research done in countries where euthanasia is legal, which can provide a deeper insight about the ethical aspects raised in the euthanasia debate in these countries.

No description available.

Bakgrund: HIV är ett virus som försvagar immunsystemet successivt. På 1980-talet kunde forskare konstatera att HIV fanns, dock hade vården ingen kurativ behandling. Idag finns det bromsmediciner men det påverkar de drabbade; biverkningar, livsstilsförändringar, känsla av lidande och oviss framtid. Beskedet om att ha smittats av HIV väcker känslor och reaktioner. Upplevelsen av lidande i sjukdomen är stort eftersom HIV många gånger är ett tabubelagt samtalsämne. Syfte: Syftet var att belysa människors upplevelser av att vara smittad av HIV. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sex självbiografier. Innehållsanalysen gjordes enligt metoden av Lundman & Hällgren Graneheim (2008). Resultat: I studien framkom sex olika kategorier; Förneka att vara smittad av HIV, Pendla mellan hopp och förtvivlan, Reaktion på beskedet, Varför blev jag smittad?, Känslan av att ha en obotlig sjukdom och Att påerkas av hälso- och sjukvården. Slutsats: Ur resultatet framkommer det att okunskap och fördomar finns gällande HIV, vilket medför att lidande genomsyrar mycket i livsvärlden hos dessa personer. Hur fördomarna och riskbeteendet ska kunna minskas samt möjliggöra acceptans för sjukdomen, är förslag på vidare forskning för att kunna öka välbefinnandet hos smittade personer.

Bakgrund: Kvinnosynen har genom åren förändrats från att kvinnan inte hade rätt att bestämma över sin egen kropp eller sig själv tills att hon idag ses som en självständig individ. Det har medfört förändrad lagstiftning, kvinnan ska nu vara jämlik mannen i alla förhållanden. I Sverige misshandlas årligen 20 000 kvinnor i en nära relation men mörkertalet uppskattas till hela 75 procent. Det psykiska och fysiska våldet orsakar de utsatta kvinnorna stort lidande och samhället enorma kostnader. Socialstyrelsen menar att vårdpersonal har svårigheter att möta dessa kvinnor på grund av för lite kunskap inom området. Syfte: Att belysa kvinnors subjektiva livsvärld av våld i en nära relation. Metod: Självbiografistudie med kvalitativ ansats för att studera kvinnors livsvärld i en nära relation med våld. Kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes vid analyseringen av de fem böckerna. Resultat: Kvinnor som lever med våld i en nära relation upplever i förälskelsen ett starkt välbefinnande som sedan övergår till ett lidande där hopp, förtvivlan och ensamhet speglas. Slutsats: Ökad kunskap i form av förståelse för de våldsutsatta kvinnornas livsvärld gör det lättare för hälso- och sjukvårdspersonal att möta dessa kvinnor och kvinnornas tillit och välbefinnande skulle öka.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom som har en dålig prognos och där ett stort antal människor insjuknar årligen. Det är en sjukdom som leder till många och svåra symtom vilket skapar stort lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med lungcancer i det dagliga livet. Metod: En litteraturbaserad studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt en modell för en litteraturbaserad studie. Resultat: Ur resultatet identifierades sex kategorier: leva med osäkerhet, stigma och skuld, upplevelser av sjukdomsrelaterade symtom, en förändrad självkänsla, att få stöd och bli bekräftad samt pendla mellan hopp och förtvivlan. Diskussion: Det fanns ett behov hos patienterna av att leva så självständig som möjligt, där det sociala stödet och stödet från vårdpersonal var avgörande för att de skulle klara av det. Stöd överhuvudtaget var viktigt för att patienterna skulle kunna hantera de flesta situationer. Genom att sjuksköterskan får kunskap om patienters upplevelser av lungcancer kan patienters lidande lindras med hjälp av stöd från sjuksköterskan. / Background: Lung cancer is a disease with poor prognosis, with many people that falls ill each year. It is a disease which leads to numerous and severe symptoms that create much suffering. Aim: The aim of this study was to describe patients' experiences of living with lung cancer in daily life. Methods: A literature study was conducted with a qualitative approach. Twelve scientific articles were reviewed and analyzed according to a model for a literature study. Results: Six categories were identified: live with uncertainty, stigma and guilt, experience of disease-related symptoms, a changed self-esteem, to get support and be confirmed and thrown between hope and despair. Discussion: There was a need for patients to live as independent as possible, social support and the support from health professionals was crucial for them to cope with it. Support overall was important for patients to be able to handle most situations. By acquiring knowledge about patients' with lung cancers experiences the nurse can be a better support for the patient in order to alleviate patients suffering.

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som karakteriseras av återkommande perioder av depressioner och mani. Sjukdomens leder till lidande med bland annat ökad sjuklighet och självmordtankar som följd. Orsaken till sjukdomen antas till stor del bero på ärftliga faktorer. Även påfrestande livshändelser och den egna personligheten kan vara utlösande. Syftet med studien var att beskriva den levda erfarenheten av bipolär sjukdom. Fem självbiografier analyserades utifrån Dahlbergs (1997) kvalitativa innehållsanalys med manifest ansats. I resultatet framkom att livet med bipolär sjukdom upplevs som en känslomässig berg- och dalbana. Sjukdomen inverkade negativt på många aspekter i livet såsom socialt, ekonomiskt och emotionellt. Framförallt var det viktigt att lära sig leva med sjukdomen och inte emot den. Förutsättningen för att uppnå kontroll över tillvaron var god och säker vård. När de drabbade fick sin diagnos fastställd gjorde detta att de kunde känna hopp och framtidstro genom att bearbeta och acceptera sjukdomen. Livet blev hanterbart då de anpassade sig efter sjukdomen, stressande mindre och sov mera. Genom att förstå patientens upplevelse av sin livsvärld kan sjuksköterskan i sin funktion bidra till minskat lidande och ett främjande av välbefinnande.

Bakgrund:   Baserat på en humanistisk människosyn ska sjuksköterskan kunna möta patient och anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Mötet mellan sjuksköterskan och patienten är centralt i omvårdnaden. I mötet är samtalet ett redskap för sjuksköterskan att lindra lidande. I mötet kan sjuksköterskan träda in i patientens värld och dela lidandet genom lidandeberättelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur relationen, narrationen och caritas lindrar lidande, ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv. Metod: Vi har använt systematisk litteraturstudie som metod. Resultat: Resultatet visade att relationen bidrar till minskat lidande genom att patienten får vara en unik människa i nära relation med en annan människa eller med gud. Det är också en form av tröst. Narrationen bidrar till lindrat lidande genom att en medaktör bidrar till minskad ensamhet. Caritas bidrar till minskat lidande genom att patienten upplever medlidande och blir sedd. Slutsats: Medmänsklighet, medlidande och mod är de kvaliteter som krävs av sjuksköterskan, för att mötet mellan sjuksköterska och patient ska bidra till lindrat lidande.

Narkolepsi är en sjukdom som endast drabbar 1:1000, men ger ett stort lidande för dem som drabbas. Narkolepsi anses i huvudsak ha fyra huvudsymtom som benämns den narkoleptiska tetraden, och utgörs av sömnattacker och daglig sömnighet, kataplexi, sömnparalys och hypnagoga hallucinationer. Alla dessa har en påtagligt negativ inverkan på den drabbade människan. Syftet med studien är att belysa narkolepsipatientens upplevelse av lidande och välbefinnande i relation till sjukdomen. Studien är utformad som en litteraturstudie där 10 stycken artiklar analyserats. Resultatet är i diskussionen relaterat till vårdvetenskapliga begrepp så som lidande, välbefinnande och subjektiv kropp. Här framkommer att sömnattacker och den dagliga sömnigheten är ett av de, för narkoleptikerna, påtagligaste symtomen. I resultatdiskussionen blir de narkolepsidrabbade människornas lidande påtagligt. Välbefinnandet hamnar i bakgrunden, och är därför en lämplig utgångspunkt för vårdpersonal.

Humant immunbrist virus, HIV, är i dagsläget en obotbar sjukdom. Idag finns det väl fungerande bromsmediciner som kan förlänga livet avsevärt för personer med HIV. Syftet med studien var att beskriva vad personer med HIV upplever som god vård i mötet med sjuksköterskan. En kvalitativ ansats valdes och data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. I studien ingick fem personer, diagnostiserade med HIV. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att god vård kan uppfattas på många olika sätt. Hur väl sjuksköterskan lyckas med att bedriva god vård visar sig i patientens upplevelse av den vård han eller hon får. Vissa gemensamma faktorer för god vård kom dock fram. Dessa var att som sjuksköterska ha en positiv attityd, en helhetssyn på människan, goda yrkeskunskaper, visa respekt för den personliga integriteten och att informera och förklara för patienten om den vård hon/han ger. Sjuksköterskans bemötande och den vård hon/han ger patienten spelar stor roll för välbefinnandet. God vård handlar om att gynna hälsoprocessen genom att hjälpa patienten både kroppsligt och själsligt. Sjuksköterskans engagemang är en viktig beståndsdel för att patienten ska kunna uppleva välbefinnande och värdighet.