Sjuksköterskor har en viktig och betydelsefull roll för patienter i palliativt skede. Målet för palliativ vård är att främja patienternas livskvalitet och minska lidande samt stödja patienten i att få en värdig död. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i palliativt skede. En litteraturöversikt har valts eftersom det var relevant för syftet. I analysen har 10 artiklar inkluderats. Det framkom fyra teman: Mötet med patienten Reflektion Vikten av samarbete samt Patientlidande Resultatet visade att sjuksköterskor upplever tidsbrist som främsta förbättringspunkt, “att inte räcka till” hos patienter i palliativt skede. Flertalet förbättringspunkter lyfts fram som kan tas vidare för att utveckla sjuksköterskeprofessionen. Sjuksköterskor bör ges möjlighet att reflektera över situationer som uppstått i relation till palliativ vård och studera forskning inom området. Man måste se över hur organisationen bör planeras och struktureras för att sjuksköterskor inte ska behöva prioritera bort den psykosociala delen i mötet med patienten.

Endometrios är en av de vanligaste gynekologiska diagnoserna i världen. Smärtor, blödningar och andra symtom begränsar kvinnornas dagliga liv. Dessa symtom normaliseras ofta av familj och vänner, vilket gör att den drabbade inte tar symtomen på allvar. Okunskap bland vårdpersonal gör att många kvinnors endometriosdiagnos fördröjs. Syfte med studien är att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metoden för studien är en litteraturöversikt baserad på nio kvalitativa artiklar. Patientperspektivet och upplevelsen av ett liv med endometrios är i fokus. Resultatet visar att kvinnorna upplever både fysiska och psykiska begränsningar. Oro och ångest för hur deras dagliga liv kommer te sig är ständig närvarande. Det framkommer även att sexlivet påverkas och att sjukdomen kan ge konsekvenser som fertilitetsproblem vilket i många fall kan påverka eventuella relationer. Tvivel på den egna upplevelsen samt rädslan av att bli misstrodd leder till att drabbade kvinnor kan känna sig misslyckade och annorlunda. När diagnosen är fastställd upplever många en lättnad då de får bekräftat för sig själva att de inte bara inbillat sig. Många strävar efter att återfå kontroll över sin kropp och gör detta genom livsstilsförändringar såsom nyttigare levnadsvanor och mer motion. Diskussionen belyser tabun kring ämnet mens, både lokalt och internationellt. Normalisering av symtomen leder till diagnosfördröjning och felaktig behandling. Detta får följder såsom längre lidande och ökade samhällskostnader i form av bland annat sjukskrivningar. Diskussionen tar även upp att sjuksköterskan oftast är kvinnans första kontakt med vården. Därav har sjuksköterskan en möjlighet att ta del av kvinnans berättelse och tillsammans med rätt kunskap kan rätt diagnos ställas snabbare och lidandet förkortas.

Utmattningssyndrom är vanligt förekommande i dagens samhälle. Litteraturöversikten syftar till att belysa upplevelsen av förändrad livsvärld hos individer som drabbats av utmattningssyndrom. Analysen av litteraturen visade tydliga budskap kring upplevelser av utmattning. Teman som visade sig vara framträdande var den förändrade livsvärlden relaterat till lidandet och olika somatiska och psykologiska symtom, vilka framträdde vid utmattningssyndrom. Litteraturöversikten visar brister angående de drabbade individernas delaktighet i sin egen vård. Litteraturen visar även uteslutande negativa data för de drabbade individerna. Önskvärt vore forskning som belyser positiva möten mellan drabbade individer och vården, finns dessa inte är det en stor brist i vården som behöver reflekteras över.

Sjuksköterskor vårdar vanligen patienter med urinvägskateter, oavsett om arbetet sker i region-, län- eller primärsjukvården. Urinvägskateter är en medicinsk behandling som behövs av flera olika anledningar. Behandlingen påverkar patientens livsvärld både positivt och negativt. Behandlingen medför risker och kan orsaka flera komplikationer, därför är det viktigt att behandlingen startas med rätt indikation. Urinvägsinfektion, UVI, är den vanligaste vårdrelaterade infektionen och i de flesta fall har patienten urinvägskateter. Det finns risk för komplikationer efter avslutad behandling. Studier visar att det finns bristande kompetens och osäkerhet bland sjuksköterskor i att bemöta patienter med urinvägskateter. Det kan leda till att patienten inte vågar prata om sina tankar och känslor, som i sin tur kan utsätta patienten för ett onödigt lidande. Studiens syfte är att utforska patientens upplevelse av att ha långvarig urinvägskateter. Metoden som använts i studien är en allmän litteraturöversikt. Totalt granskades åtta vårdvetenskapliga artiklar, i de valda artiklarna framkom fyra subteman: patientundervisning, kommunikationsbrist, hinder respektive resurser i vardagen och förändrad kroppsbild. Två huvudteman skapades: betydelsen av kunskap och information samt patientens förändrade livsvärld. I diskussionen har vi valt att vidare fokusera på dessa områden: kommunikation och dess påverkan på vårdkvalitet, undervisning och dess betydelse i den förändrade vardagen och sjuksköterskans ansvar att främja välbefinnande.

Bakgrund: Bensår är ett omfattande problem hos den äldre befolkningen i samhället. Bensår är ett sår där någon del av vävnaden under knät är skadad. Denna studie fokuserar på erfarenheter av att leva med venösa, arteriella och arteriovenösa (blandsår )bensår. Det är vanligt att bensår är svårläkta och de kan skapa smärta hos patienten. Detta kan orsaka lidande hos dessa patienter. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av att leva med bensår. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt med grund i kvalitativ forskning. Sökningar genomfördes i Cinahl, Medline och PubMed. Sju artiklar granskades och analyserades. Analysen gick från helhet till delar till en ny helhet där studierna relaterades till varandra såsom likheter och skillnader. De vetenskapliga artiklarna är etiskt granskade enligt god forskningssed. Resultat: Resultatet visar på fyra teman där patienternas erfarenheter och upplevelser undersökts. Att ha och hantera smärta, att leva med rädsla, våga ha framtidstro och att leva med en förändrad vardag. Slutsatser: Smärtan patienterna upplever vid bensår påverkar deras liv på många olika vis. Vardagen blir förändrad, de sociala och intima relationerna påverkas. Patienten klarar inte längre av att leva som tidigare. Sjuksköterskan har en betydande roll i läkningsprocessen, även att upprätthålla ett välbefinnande och bibehålla goda relationer och vanor för patienten. Sammanfattningsvis går det se att det saknas forskning kring patientens erfarenheter om att leva med bensår och yttligare forskning bör göras.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Verksamheter som innefattas av Hälso- och sjukvårdslagen ska följa föreskriften om basal hygien i vård och omsorg vilket är det mest grundläggande åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Årligen drabbas 65 000 människor av vårdrelaterade infektioner som leder till stora kostnader för samhället och patienter utsätts för onödigt lidande. För att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner har samtliga på en operationssal ett gemensamt ansvar att försöka förhindra det. Syfte: Syftet är att undersöka vårdpersonalens följsamhet av basala hygienrutiner på operationssal. Metod: En strukturerad deskriptiv observation med kvantitativ ansats. Studien omfattade 22 observationstillfällen på två sjukhus i Västra Götaland. Resultat: Resultatet visar att majoriteten av anestesisjuksköterskorna och pass använde engångsförkläde. Majoriteten av operationssjuksköterskorna förhöll sig till hygienrutinerna vid klädseln av den sterila delen av operationen. Följsamheten till hygienrutinerna uppnåddes vidare i varierande grad. Under observationerna öppnades dörrarna totalt 393 gånger och 149 människor har befunnit sig på operationen. Konklusion: Studien visar att det finns brister vad gäller följsamheten av hygienrutiner. Det är viktigt att uppmärksamma för att kunna planera förbättringsarbete på de avdelningar observationerna ägt rum. Konsekvenserna blir både ekonomiska märkbara och patienten blir utsatt för ett vårdlidande. Därför är det viktigt att på en operationsavdelning jobba på ett systematiskt sätt för att förbättra rutinerna kring hygien.

Bakgrund: Depression är en allvarlig sjukdom och en av våra vanligaste folksjukdomar. Den är mångfasetterad och upplevs olika hos alla individer. Sjukdomen påverkar känslor, tankar och förmågan till vardagliga aktiviteter. Sjukdomen är stigmatiserad i samhället, där okunskap råder kring symtom och upplevelser. Okunskap medför ett stort lidande för den drabbade individen och risk för förlängd vårdtid eller fel diagnos finns. Syfte: Syftet är att belysa upplevelsen av att leva med depression. Metod: Kvalitativ metod med en analys av narrativer för analysering av fem självbiografier. Resultat: Upplevelser av depression delas in i olika kategorier som återspeglar upplevelser beroende på vart i depressionen individen befinner sig. ”Vägen ner i djupet” skildrar början på depressionen, där kognitiva processer och funktioner försämras. ”Att hamna på botten” skildrar det mörkaste av depressionen där ångest, panikattacker och tankar kring suicid infinner sig. Slutligen skildrar ”Vägen tillbaka till hälsa” återvändandet till hälsa och tillfrisknandet. Konklusion: Depression orsakar ett stort lidande hos den drabbade och tankar, känslor och handlingar är svåra att kontrollera. De starka känslor som depressionen bär med sig begränsar individen i vardagen och kan leda till social isolering. För att tillfriskna från depression krävs rätt behandling och acceptans för sjukdomen.