Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som karakteriseras av ökad smärtkänslighet, långvarig smärta i kroppen, sömnstörningar och fatigue vilket även kan orsaka ångest och depression. I dagsläget finns inget läkemedel eller behandling som botar tillståndet, behandlingen riktar in sig på symtomlindring. I sjuksköterskans roll ingår att främja hälsa och lindra lidande genom att stötta patienten och alltid respektera hennes självbestämmande, integritet och värdighet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv design baserad på tio vetenskapliga artiklar hämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Det framkom fem olika teman; Onormal smärta och trötthet. Påverkan på hela livet. Förlorad självbild och identitet. Att inte bli hjälpt och att bli misstrodd. Att bli hjälpt och att bli trodd på. Slutsatser: Kvinnorna led av ständigt närvarande smärta och trötthet som begränsade deras vardagsliv, arbetsliv och sociala liv. De blev misstrodda och missförstådda av såväl sjukvården som familj och arbetsplats. Studien belyser hur betydelsefullt det är, för upplevelsen av hälsa, att bemötas med värdighet och att bli sedd, trodd och lyssnad på både av vården och av familj, vänner och kollegor. Sjuksköterskan kan lindra lidande och främja hälsa genom att vara förstående och värna om patientens värdighet genom ett caritativt, respektfullt vårdande.

Bakgrund: Cancersjukdom förekommer i hela världen och är i Sverige den nästa vanligaste dödsorsaken. Lidande vid en obotlig cancersjukdom och vid livets slut inkluderar mer lidande än bara fysisk smärta. Hälso- och sjukvårdens överordnade uppgift för all vårdverksamhet är att lindra lidande. Ändå visar tidigare forskning att hälso- och sjukvården tenderar att öka lidandet genom att inte se eller förstå det upplevda lidandet hos en person som har en obotlig cancersjukdom. Lidande kan enligt Eriksson förstås och förklaras som sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande.  Syfte: Studiens syfte är att med utgångspunkt ifrån Katie Erikssons teori beskriva vuxna personers upplevelse av det lidande som en obotlig cancersjukdom innebär.Metod: En litteraturstudie baserad på patografier. Patografierna analyserades med en deduktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Erikssons teori om lidande var utgångspunkten för den deduktiva ansatsen. Resultat: Studiens analys visar att vuxna personer med obotlig cancersjukdom upplever lidande som kan appliceras på Erikssons teori om lidande. Livslidande och sjukdomslidande var det lidande som förekom i störst utsträckning. Vårdlidande visade sig var mer sällan förekommande. Inom livslidande upplevdes oro för döden, tidsbrist, sorg och känslan att vara begränsad i sin kropp. För sjukdomslidande visade sig smärta, illamående och trötthet vara de symtom som de personerna upplevde. Det vårdlidande som framkom visade sig utgöras av kränkningar orsakade av hälso- och sjukvårdspersonalen.Slutsats: Vuxna personer som diagnostiserats med obotlig cancer upplever lidande som kan förklaras med Erikssons teori om lidande. Livslidande var det lidande som framkom i störst utsträckning och hos samtliga personer. Studiens resultat kan hjälpa sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal att förstå, bemöta och lindra det upplevda lidandet hos vuxna personer med obotlig cancersjukdom.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som debuterar smygande och pågår hela livet. Trötthet, ledstelhet, smärta, ledsvullnad, är några av symtomen vid RA. Kunskap om patienters upplevelser av reumatoid artrit är av stor betydelse för förståelsen av sjukdomens inverkan i det dagliga livet och därmed skapa rätt förutsättningar för sjuksköterskan att erbjuda bästa möjliga individanpassad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: Litteraturöversikt var metoden som användes i detta arbete. Vetenskapliga artiklarna togs fram från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Begränsningarna som valdes för att utföra sökningen i databaserna var original vetenskapliga artiklar, peer reviewed, skrivna på engelska, vuxna personer och publicerade mellan 2010-2020. Tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyserades och granskades enligt innehållsanalys av Friberg. Resultat: Resultaten presenteras i tre teman: Vardagen präglad av smärtsamma symtom som i sin tur indelas i Smärtsamma symtom, Förändringar och begränsningar i vardagen och Anpassningsstrategier. Det andra temat är Emotionella upplevelser vid RA och det tredje Ambivalenta relationer som inkluderar subtemat Mötet med vården. Slutsats: Att leva med RA upplevdes av patienterna som begränsande i alla aspekter av livet orsakade av smärtsamma symtom. Både närstående och vårdpersonal upplevdes sakna adekvat kunskap om RA. Samtidigt uppfattades mötet med vården som tudelat, patienterna upplevde en känsla av trygghet samtidigt som de kände sig objektifierade. Patienterna efterfrågade mer information, vägledning och psykologiskt stöd. / Background: Rheumatoid arthritis (RA) is a chronic inflammatory disease that debuts slowly and lasts a lifetime. Fatigue, sadness, pain, joint swelling, are some of the symptoms of RA. Knowledge of patients' experiences of rheumatoid arthritis is of great importance for understanding the impact of the disease in daily life and thus creating the right conditions nurses to offer the best possible person-centered care. Aim: The aim was to highlight the patient’s experiences of living with rheumatoid arthritis. Method: Literature overview was the method used in this work. The scientific articles were selected from the databases Cinahl Complete and PubMed. The restrictions chosen to perform the search were original scientific articles, peer reviewed, written in English, adults and published between 2010-2020. Ten scientific articles of qualitative design were analyzed and reviewed according to content analysis by Fribergs. Results: The results are presented in three themes: Everyday life characterized by painful symptoms, which in turn is divide into Painfull symtoms, Changes and limitations in everyday life and Adaptation strategies. The second theme is Emotional experiences at RA and the third Ambivalent relationships comprehending the sub-theme Meeting with Healthcare. Conclusion: Living with RA was experienced by patients as limiting in all aspects of life due to painfull symtoms. Both loved ones and healthcare professionals were perceived to lack adequate knowledge of RA. At the same time, the meeting with the healthcare system was perceived as twofold, patients experienced a sense of security while feeling objectified. Patients demanded more information, guidance and psychological support.

Bakgrund: Smärta i någon form är en av de främsta anledningarna till att patienter söker sig till akutvården. Det innebär krav på kompetensen hos personalen för att kunna utföra personcentrerad omvårdnad i en stressig miljö där vård och akuta insatser till patienter måste ombesörjas samtidigt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka utmaningar sjuksköterskan har för att kunna ge adekvat smärtlindring till patienter med akut smärta inom akutvården. Metod: En allmän litteraturöversikt tillämpades där 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod hämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO. Samtliga 15 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: En av de främsta anledningarna till att en individ söker sig till akutvården är på grund av smärta. Därför är det viktigt att det finns adekvat kunskap om smärta och smärthantering för att kunna upprätthålla sjuksköterskans professionella ansvar. Det som legat till grund för detta resultat är vilka utmaningar som finns för att sjuksköterskan ska ha möjlighet att ge adekvat smärtlindring inom akutvården. Genom att sjuksköterskan har aktuell kunskap både om smärta och smärthantering samt tydliga kliniska riktlinjer har hon bättre förutsättningar att tillgodose patienternas behov när det kommer till att lindra lidandet i form av smärta. Slutsats: Det finns ett stort kunskapsglapp om smärta och smärthantering inom akutvården. Bristen på kunskap får följdverkningar i form av begränsningar i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter. Dessutom framträder betydelsen av att sjuksköterskan är lyhörd, har uppföljning och dokumenterar smärta. Trots en hektisk miljö som akutvården, finns möjligheter att optimera smärthanteringen.

Bakgrund Smärta hos äldre personer är utmanande att upptäcka särskilt när det gäller personer med demens. Deras smärta är ofta underbehandlad. Kommunikationssvårigheter hos personer med demens är den främsta orsaken till felbedömning av smärtan. Demenssjukdomen orsakar nedsatt kognitiva förmågan som i sin tur påverkar själv rapporteringen av smärtan som personer med demens upplever. Inom särskilt boende har sjuksköterskan en annan roll och detta leder till att sjuksköterskan inte kan delta aktivt i smärtbedömning av personer med demens som i sin tur orsakar onödigt lidande. Sjuksköterskor delegerar vissa arbetsuppgifter till vårdpersonal. Därför utgår sjuksköterskor utifrån vårdpersonalens rapportering av smärta hos personer med demens Syfte Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att identifiera smärta hos personer med demens på särskilt boende. Metod Kvalitativ design är vald som metod för denna studie och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Nio undersköterskor intervjuades enskilt inom tre olika särskilda boenden. Analys av data gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultaten visar att vårdpersonalens anser att smärtskattning av personer med demens är viktigt och ett sätt att kunna lindra lidande hos dessa personer. Vårdpersonal upplever svårigheter att upptäcka smärta hos personer med demens på grund av deras kognitivt nedsatta förmågor. Det visade sig att det saknas smärtskattnings rutiner på särskilda boende och det saknas även kunskap om smärtskattningsinstrument hos vårdpersonal Slutsats Resultat i denna studie visar att vårdpersonal har begränsat med kunskap om validerad smärtskattning. Det visar sig även att delegeringen av smärtskattning är bristfällig för att samtliga vårdpersonal inte hade fått tillräckligt med information av ansvariga sjuksköterskan på de särskilda boenden där deltagarna arbetade. Vårdpersonal i studien önskade att få utbildning om smärtskattningsinstrument. Kunskap om validerad smärtskattning kan hjälpa vårdpersonal att upptäcka smärta hos personer med demens samt att följa upp behandlingens effekt. Detta i sin tur kan leda till minskat lidande hos personer med demens som lider av smärta.

Bakgrund Årligen går globalt sett över tre miljoner människor bort i sviterna av sjukdomar relaterade till överkonsumtion av alkohol. I Sverige ever fler än 300 000 personer med någon form av alkoholberoende. Dessa personer förekommer inom hälso- och sjukvården i allt större utsträckning och för att sjuksköterskors omvårdnadsarbete ska förbli personcentrerat i deras möte fordras en förståelse för de svårigheter alkoholberoende personer ställs inför vid kontakt med vården. Syfte Att belysa upplevelser hos patienter med alkoholberoende i deras möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt bestående av fjorton kvalitativa forskningsartiklar. Data samlades in medelst sökningar i databaserna CINAHL complete, PsycINFO samt PubMed. Utvalda artiklar genomgick kvalitetsgranskning och sammanställdes därefter i en matris. Data analyserades genom integrerad analys.   Resultat Analysen gav upphov till två huvudkategorier: stigma och utebliven vård, båda med tillhörande underkategorier. Upplevelser av stigmatisering kring alkoholberoende som sjukdom gav upphov till vårdlidande. Ouppfyllda vårdbehov i form av utebliven omvårdnad, utebliven medicinsk hjälp, och illa bemötande från vårdpersonal föranledde ett ökat lidande. Slutsats Sjuksköterskor och annan personal inom hälso- och sjukvården behöver medvetandegöras om hur bristande bemötande och negativa attityder inom hälso- och sjukvården kan föranleda ett ökat vårdlidande hos personer med alkoholberoende. Detta kan påverka dessa personers förmåga att söka och erhålla vård. För att minska ett utbrett onödigt lidande behöver kunskap och förståelse om stigmatiseringens skadande effekter uppmärksammas inom hälso- och sjukvården. Detta för att upprätta ett personcentrerat och patientsäkert förhållningssätt som främjar denna patientgrupps hälsa. / Background Globally 3 million people die every year from diseases related to overconsumption of alcohol. In Sweden over 300 000 suffer from some form of alcohol addiction. These people are frequent visitors in the healthcare community and in growing numbers. For nurses to manage a person-centered care for these patients an understanding of their innate suffering and the difficulties surrounding their healthcare relationships need to be addressed. Aim To enlighten the experiences of patients with alcohol addiction in their encounters with the healthcare community. Method General review based on 14 qualitative scientific articles obtained from academic databases CINAHL complete, PsycINFO and PubMed. Chosen articles were selected through a qualitative review and compiled into a matrix. Analysis of data was performed using an integrated method. Results Two main categories emerged: stigma and non-care, each with underlying subcategories. Experiences of stigma related to alcohol addiction as a medical diagnosis could be seen as having a direct effect on suffering caused by care. Insufficient care in form of non-care, loss of medical aid, and poor treatment in healthcare encounters resulted in additional suffering. Conclusion Nurses and other healthcare personnel need to reach a greater understanding of the suffering effects of stigma related to alcohol addiction and its effect on these patients and their desire and ability to seek medical care. By doing so relieving unnecessary suffering and enabling a person-centered and secure care for these patients in their strive toward health when facing alcohol addiction.

Bakgrund: Vårdskador är ett stort problem inom hälso-och sjukvården, där trycksår är en utav de vanligaste komplikationerna. Det är vanligt förekommande att trycksår uppstår till följd av operation, då patienten är extra utsatt. Detta kan för den enskilda patienten leda till ett väsentligt lidande och smärta. Trots hälso- och sjukvårdens mål att erbjuda en säker vård fortsätter förekomsten av trycksår att vara ett stort globalt problem. Syfte: Syftet var att undersöka vilka trycksårspreventiva åtgärder operationsteamet utförde perioperativt. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats, genom strukturerade observationer. Ett observationsprotokoll användes för att dokumentera de preventiva åtgärder som utfördes av operationsteamets olika professioner. Totalt genomfördes 40 observationer på ett regionsjukhus i södra Sverige. Insamlad data analyserades med deskriptiv statistik samt analytisk statistik genom chi2 test och Spearmans rangkorrelation. Resultat: Operationsteamet genomförde 50,4 % av de trycksårspreventiva åtgärder som var aktuella att utföra. Undersköterskan var den profession som utförde flest preoperativa trycksårspreventiva åtgärder i operationsteamet. Ett korrelerande samband fanns mellan tiden som patienten låg på operationsbordet och operationstiden. Det fanns dock inget som påvisade att antalet trycksårsförebyggande åtgärder ökade med längre operationstid. Slutsats: Inom den perioperativa vården utförs trycksårsprevention inte i tillräckligt stor utsträckning. Trots lagar och riktlinjer implementeras inte trycksårspreventiva åtgärder inom vården i den utsträckning som krävs och trycksår fortsätter att vara ett stort globalt problem. Trots att det är operationssjuksköterskan som har huvudansvaret gällande upprätthållandet av trycksårsprevention, verkar det vara undersköterskan som ser till att flest preventiva åtgärder genomförs. Operationssjuksköterskan är den profession som är specialiserad inom ämnet omvårdnad, vilket kräver att denna profession tar ett större ansvar i den kliniska verksamheten.

Bakgrund  Bröstcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna i världen och drabbar i snitt var fjärde kvinna. Screening för bröstcancer ger möjlighet till tidig behandling, däremot finns det rädslor som gör att kvinnor undviker bröstcancerscreening. Studier visar att en kirurgisk behandling har utgångspunkt från patienten och att en personcentrerad vård är viktig. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå kirurgisk behandling vid bröstcancer. Metod Litteraturstudien är en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats och kvalitativ analys. Datainsamling gjorde från databaserna PsycInfo, PubMed och Cinahl. Sökorden utformades enligt PEO-T modellen. Kvalitativ analys gjordes utifrån Bettany-Saltikov & McSherrys (2016) nio-stegsmodell. Resultat Totalt 15 artiklar omfattar resultatet. Två teman och fyra kategorier framkom i resultatet. Teman som presenteras är identitet och stöd. Första temat Identitet finns kategorierna Det inre och Det yttre. För temat Stöd finns kategorierna Stöd från anhöriga och Stöd från vården. Resultaten visar på känslor av rädslor, en negativ kroppssyn och vikten av stöd för att orka att genomgå sin behandling. Slutsats Kvinnor som opereras för bröstcancer genomgår ett lidande vilket påverkar efterförloppet av behandlingen i form av identitetskris och förändringar i deras sociala kontext.