Bakgrund   Musiken har alltid varit en del av människans historia. Musikens terapeutiska egenskaper har sedan lång tid tillbaka använts i lindrande syfte. Svårt sjuka patienter och patienter som vårdas palliativt lider av symtom som har en negativ inverkan på livskvalitén. Palliativ vård innebär att lindra symtom och öka livskvalité. Lindring av symtom sker ofta med hjälp av farmakologiska preparat. Komplementär behandling kan minska biverkningar och bidra till en mer holistisk och personcentrerad vård.   Syfte Syftet var att identifiera hur sjuksköterskan, i sitt omvårdnadsarbete, kan utnyttja den kunskap som finns kring den inspelade musikens förmåga att lindra lidande.   Metod Metoden i detta arbete var en allmän litteraturöversikt. För att svara på syftet gjordes systematiska sökningar i databaserna PubMed och CINAHL complete utifrån specificerade urvalskriterier. Totalt 16 artiklar analyserades och inkluderades i resultatet.   Resultat I resultatet identifierades flera subteman relaterade till syftet med denna litteraturöversikt. Dessa subteman delades in i två huvudteman; fysiskt lidande och psykiskt lidande. Uppspelning av inspelad musik kan lindra lidande i form av bland annat smärta, ångest, stress, sömnsvårigheter samt förbättra sinnesstämningen.   Slutsats Resultatet visade att uppspelning av inspelad musik kan förbättra livskvalitén hos människor. Då lidande återfinns i hög grad hos svårt sjuka patienter som vårdas palliativt bör resultatet kunna appliceras på denna patientgrupp. Vidare framkom att musik som patienten väljer själv är fördelaktigt för en mer personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskan kan med fördel spela upp inspelad musik som en omvårdnadshandling för att lindra olika former av fysiskt och psykiskt lidande hos svårt sjuka patienter som vårdas palliativt.

Bakgrund Sexualitet är en del i att vara människa och inkluderar både fysiska och psykiska aspekter. I Sverige lever ca 43 000 personer med tarmstomi i bukväggen. Att leva med tarmstomi innebär att tarmtömning sker spontant. Flertal av de patienter som får en tarmstomi är oroliga för hur omgivningen ska reagera och för att stomin ska hindra dem från att vara intima. Sexualitet är ett tabubelagt ämne. Sjuksköterskans professionella ansvar är att utgå från personcentrerad vård. Syfte Syftet var att belysa hur sexualiteten kan påverkas av att leva med tarmstomi. Metod Allmän litteraturstudie valdes och 15 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, inkluderades i resultatet. Databaserna PubMed och CINAHL användes för databassökning. Resultat Fyra teman sammanställdes i resultatet och dessa är, “Upplevelse av den nya kroppen”, “Minskad sexuell lust och drivkraft”, “Rädsla att bli avvisad” och “Stöd och inställning av partner”. Sexualiteten påverkas av att leva med tarmstomi och majoriteten upplevde det negativt. Slutsats Slutsatsen blev att sexualiteten påverkas av att leva med tarmstomi. Majoriteten upplevde att den påverkades negativt. Kroppsuppfattningen förändrades efter stomioperationen och känslan av att vara oattraktiv var vanligt förekommande. Oron inför lukt av avföring var en orsak till varför flertal undvek sexuella relationer. Coping-strategier var en del av sjuksköterskans omvårdnadsansvar för att hjälpa både patient och partner i vägen tillbaka till ett njutbart och fungerande sexliv. Nyckelord: Sexualitet, Kroppsuppfattning, Tabu, Tarmstomi, Lidande

Bakgrund Venösa bensår är sårskador i huden som uppkommer genom venös insufficiens. Ofta blir såren långvariga och svårläkta och orsakar stort lidande för den drabbade. Den vanligaste lokaliseringen för venösa bensår är kring vaden. Venösa bensår orsakar lidande för patienten genom smärta, lukt relaterat till sårexudat och social isolering. Syfte Syftet var att beskriva hur patienter med venösa bensår upplever sitt dagliga liv. Metod Detta är en litteraturöversikt med totalt 16 inkluderade artiklar. Databaserna som använts har varit CINAHL och PubMed, med relevanta MeSH-termer, CINAHL-headings samt fritextsökningar. Samtliga artiklar har noggrant studerats, databearbetats och analyserats. Vidare granskades materialet enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsbedömning. Resultat Fem huvudkategorier uppkom vid analys av materialet; upplevelser av smärta, påverkan av det psykosociala livet, upplevelser av fysisk aktivitet, upplevelse om egenvård och upplevelsen av behandlingen och bemötande vid omvårdnad. Symptomen gör att den drabbade lider fysiskt, psykiskt och blir socialt isolerad. Kontinuitet i vården var en faktor som framkom och beskrevs av patienten som underlättande för deras dagliga liv. Slutsats En person som drabbats av venösa bensår upplever lidande i samband med fysiska, sociala och psykiska symptom som venösa bensår medför. Kontinuitet i vården bidrar till patientens sociala trygghet och förutsättning till sårläkning. Låg inkomst bidrar till bristande följsamhet som leder till sämre sårläkning och ökar lidande för patienten. Det är svårt för sjuksköterskan att behandla social och ekonomisk utsatthet men sjuksköterska kan bidra med personligt stöd som lindrar lidande.

Bakgrund: Cirka 56 miljoner aborter görs varje år i världen, en del av dessa aborter genomförs sent i graviditeten. Anledningarna är i många fall fostermissbildningar men även andra orsaker förekommer. Abortmetoden vid detta stadium är medicinsk abort. Relationen som patienten får med vårdpersonalen influerar starkt patientens upplevelse och det faller inom sjuksköterskans profession att göra denna så positiv och anpassad efter patienten som möjligt. Att skapa en tydlig bild av hur patienter upplever en sen abort innebär en möjlighet för vårdpersonal att ge en mer anpassad vård. Syfte: Syftet med studien var att sammanfatta den befintliga forskningen om kvinnors upplevelser av att genomgå en sen abort. Metod: En allmän litteraturöversikt valdes där 15 artiklar användes och genomgick en integrerad analys. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna sammanställdes i en matristabell. Resultat: Resultatet visade på 3 huvudkategorier: lidande, positiva aspekter och behovet av stöd. Fortsättningsvis identifierades subkategorier. Slutsats: Det som framkom av studien var att kvinnor som genomgår en sen abort upplever lidande i form av fysisk och emotionell smärta. Den emotionella smärtan ledde till att kvinnor isolerade sig för att undvika att bli påminda om upplevelsen. Kvinnor kunde också uppleva känslor av empowerment för att de hanterat en svår situation. Att få stöd från anhöriga och vårdpersonal var för många mycket viktigt. Tydliga brister i informationsöverföringen mellan vårdpersonal och patienterna identifierades. Detta hade en tydlig negativ effekt på kvinnorna.

Bakgrund Diabetes orsakar ofta flera olika komplikationer däribland fotsår. Orsaken till uppkomsten är huvudsakligen neuropati och/eller perifer kärlsjukdom. Diabetesfotsår är den generellt vanligaste orsaken till att patienter med diabetes blir inlagda på sjukhus. Såren kan leda till infektioner, gangrän, amputation och även död. Det dagliga livet med diabetes och eventuella sår är en påfrestning för många, något ångestrelaterat som skapar ett lidande för personen. Där är sjuksköterskans professionella ansvar att uppmuntra till egenvård, informera och stötta patienten. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med diabetiska fotsår. Metod Metoden som valdes var en litteraturöversikt som inkluderar 17 vetenskapliga artiklar. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed men även manuell sökning genomfördes. Resultatet baseras på 17 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Resultat. Resultatet visade på de olika erfarenheter personer har av att leva med diabetiska fotsår och utgjordes av tre teman. Dessa teman var upplevelse av smärta, den upplevda psykiska hälsa och de sociala livets påverkan. Majoriteten av personer med diabetiska fotsår lider av någon form av smärta, fysiskt eller psykiskt. Även det sociala livet påverkades vilket ibland leder till att personerna isolerar sig. Slutsats Personer med diabetiska fotsår upplever olika känslor kring sitt tillstånd. Några av dessa känslor är oro, ångest, rädsla för amputation, smärta från foten och begränsningar i det dagliga livet. Detta leder till att dessa personer skattar sin psykiska och sociala hälsa lägre än de utan sår. Sjuksköterskan kan genom smärtskattning, frågor om psykisk och social hälsa göra vården mer personcentrerad och därmed vägleda patienten i sin egenvård och arbeta hälsofrämjande.

Bakgrund Den moderna palliativa vården framkom år 1967, och utgick från att människan ses som en helhet och betraktas som någonting mer än bara sin sjukdom. Det nationella kunskapsstödet har definierat fyra grundläggande hörnstenar för god palliativ vård, dessa är symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, kommunikation och relation, samt stöd till närstående. Frihet från lidande har lyfts fram som betydelsefullt under dödsprocessen som en del av värdig död. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan lindra lidande i livets slutskede inom palliativ vård. Metod Metoden för arbetet var en litteraturöversikt, baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Databassökningen gjordes i CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO. 15 originalartiklar användes till resultatet och kvalitetsgranskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och har analyserats i en integrerad dataanalys. Resultat En kategori framkom från analysen: Hur sjuksköterskan kan lindra lidandet och under kategorin identifierades fyra teman: att främja goda relationer, främja god kommunikation, främja symtomlindring och att främja stöd till familjen. Både goda relationer och god kommunikation mellan sjuksköterska gör att patienten känner sig trygg med att öppna upp sig och uttrycka sina känslor. Genom observation och bedömning av patienten, kan eventuella lidanden upptäckas och god symtomlindring upprätthållas. Likaså betydelsen av närhet för patienten. Stöd till familjen innebär att uppmärksamma, informera och ta hänsyn till familjemedlemmars välbefinnande. Slutsats Lidandet är centralt inom palliativ vård men samtidigt svårt att uttrycka med ord. Relationen skapar trygghet för patienten och underlättar kommunikationen mellan patienten och sjuksköterska, och genom en helhetssyn på patient och familjemedlemmar kan lidandet lindras.

Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är avgörande och betydelsefull för att kunna ge en så god vård som möjligt. Målet med palliativ vård är att kunna främja patientens livskvalité genom att tillgodose patientens behov. Om det inte kan uppnås för att vården brister leder det till ett vårdlidande för patienten. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda palliativa patienter. Metoden utfördes som en litteraturöversikt och baserades på tio vårdvetenskapliga artiklar. Resultatet bygger på kvalitativa och kvantitativa artiklar och utformade två huvudteman som var vårdande samtal och sjuksköterskans utmaningar. Vidare identifierades sex subteman. Resultatet visade samtalets och kommunikationens betydelse för att sjuksköterskan skall kunna skapa en relation med patienten och kunna ge en optimal vård. Samtidigt belyser resultatet de utmaningar sjuksköterskan ställs inför när de vårdar palliativa patienter. Hur sjuksköterskan bevarar patientens värdighet på bästa sätt men även sjuksköterskans känslomässiga utmaningar de ställs inför. Ur resultatet framkom även efterfrågan om mer kunskap och utbildning inom palliativ vård för att sjuksköterskor skall känna sig trygga i mötet med palliativa patienter. I diskussionen diskuteras hur stress påverkar mötet mellan sjuksköterskan och patienten samt att många sjuksköterskor blir känslomässigt engagerade när mötet med palliativa patienter blir påtagligt.

Introduction: Bipolar disorder is a chronic illness characterized by recurrent manias and depressions. People with bipolar disorder often have contact with primary care and psychiatric care. The treatment of these individuals is essential to ensure they receive the proper care they need. Objective: To describe how people with bipolar disorder experience care and attitude in primary care and psychiatric care. Method: A literature study review containing ten qualitative original studies. The studies were identified through PubMed and CINAHL, and reviewed using SBU's template “assessment of studies with a qualitative method.” These results were analyzed using Friberg's analysis model. Results: Five themes were identified: Information; Support and understanding; Talk and listen; Lack of knowledge among healthcare professionals, and Permissive atmosphere. Patients wanted to take part in different forms of treatment, which nursing staff often did not inform about. Medicine thus became the main method of treatment. The majority of participants wanted psychosocial support in addition to medication. Health care staff who listened and showed empathy as well as understanding were of primary importance. This included both primary and psychiatric care. Conclusion: Wanting to be involved in decision-making was a common patient experience in primary care and psychiatric care. The conservation of the patient's autonomy is important for a person-centered care, but this seemed to be difficult in some cases. Suffering can occur if autonomy and dignity are not respected. / Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom som kännetecknas av återkommande manier och depressioner. Personer med bipolär sjukdom har ofta kontakt med primärvård och psykiatrisk vård. Bemötande och omhändertagande av dessa individer är väsentlig för att säkerställa att de får den vård de är i behov av.  Syfte: Att beskriva hur personer med bipolär sjukdom upplever omvårdnad och bemötande inom primärvård och psykiatrisk vård. Metod: En litteraturöversikt innehållande tio kvalitativa originalartiklar. Artiklarna hämtades från PubMed och CINAHL, och kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för bedömning av studier med kvalitativ metodik. Resultatet analyserades med Fribergs analysmodell.  Resultat: Fem teman identifierades: Information; Stöd och förståelse; Samtal och lyssna; Kunskapsbrist hos vårdpersonal; Tillåtande atmosfär. Patienter ville ta del av olika behandlingsformer, vilket vårdpersonal ofta inte informerade om. Medicin blev sålunda det främsta behandlingssättet. Majoriteten av deltagarna önskade psykosocialt stöd som tillägg utöver läkemedel. Vårdpersonal som lyssnade och visade empati såväl som förståelse var av primär betydelse. Detta innefattade både inom primärvård och psykiatrisk vård.  Slutsats: Att vilja bli delaktig i beslutstaganden var en gemensam patientupplevelse inom primärvård och psykiatrisk vård. Bevarandet av patientens autonomi är viktigt för en personcentrerad vård, men detta tycktes i vissa fall vara svårt. Lidande kan uppstå om autonomi och värdighet inte respekteras.

Bakgrund: I Sverige beräknas ålderskategorin 65 år och äldre att öka vilket resulterar i ett ökat behov av palliativ vård. I den palliativa vården möter sjuksköterskor patienter med olika former av lidande. Lidandet är komplext och likaså är arbetet med lidande patienter i palliativ vård. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan kan påverkas av sitt arbete i den palliativ vården.Syfte: Syftet är att i litteraturen undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med lidande patienter i palliativ vård. Metod: Studiens syfte besvarades med en litteraturstudie och baserades på 10 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Tillvägagångssättet baserades på rekommendationer från SBU (2014b) och Polit & Beck (2014). Materialet genomgick en tematisk analys.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkommer att sjuksköterskor upplevde arbetet med lidande patienter som meningsfullt. Arbetet innebar även utmanande möten med emotionella påfrestningar, krav från patienter och anhöriga samt upplevelsen av att inte räcka till. Kompetensens betydelse i relation till arbetet belystes också. Beträffande hantering av arbetet använde sig sjuksköterskorna av olika copingstrategier.Slutsats: Upplevelsen av arbetet i den palliativa vårdkontexten varierar. Arbetet innebär både positiva och negativa upplevelser. Olika känslor och tankar väcks i mötet med patienten och deras anhöriga. Meningsfullheten med arbetet balanseras med arbetet som utmanande. Saknas kompetens eller strategier för att hantera arbetet finns risken att de utmanande faktorerna tar över och arbetet blir överväldigande. / Background: The need for palliative care in Sweden is estimated to increase in line with an estimated increased survival rate for the demographic group of inhabitants 65 years and older. Nurses employed within palliative care are frequently encountering patients that experiences pain in various ways. Given that pain is a quite complex psychical and physical reaction this could potentially affect the work environment for nurses dealing with patients within palliative care that experience such feelings. This notion, that nurses can be affected by the complex working environment that is palliative care, has been supported by previous research on the subject.Aim: The aim of this study is to critically research how nurses experience working with suffering patients within the context of palliative care.Method: The aim of this study will be examined by using the method of literature review and thematic analysis, examining ten qualitative studies published on the subject on how nurses experience working with suffering patients within the context of palliative care. The motivation to carry out this study using the method of literature review and thematic analysis is based in recommendations from SBU (2014b) and Polit & Beck (2014). Results: The results of this literature review reveals that nurses experienced the work of the suffering patients as meaningful. The work also means challenging meetings with emotional stress, demands from patients and relatives as well as the experience of feeling inadequate. The competence in relation to the work was highlighted. Regarding the handling of the work nurses used various coping strategies.Conclusion: The experience of working within the context of palliative care varies. The work involves both positive and negative experiences. Different feelings and thoughts raised in the meeting with the patient and their relatives. The meaningfulness of the work is balanced with the work as challenging. A lack of competence or strategies to manage work may result in challenging factors taking over and the work becomes overwhelming.

Psykisk sjukdom kan påverka känslomässiga och sociala färdigheter vilket i sin tur kan påverka föräldraskapet. Det finns en ökad börda för de barn som lever med en psykiskt sjuk förälder.De anhöriga barnen har rätt till information och stöd, vilket sjuksköterskan kan erbjuda utifrån styrdokument och lagar som visar att barnen har rätt till skydd och omvårdnad. Utifrån barns berättelse kan sjuksköterskan skapa en förståelse för deras behov och erfarenheter. Syfte: Syftet är att undersöka barns erfarenheter av att ha en förälder med psykisk sjukdom. Metod: En litteraturöversikt av nio artiklar med kvalitativ ansats som granskades med en tematisk analys. Resultat: Resultatet är uppdelat i tre huvudteman och sex subteman. Det första huvudtemat som var mest framträdande var att Barnen intog en vuxenroll, med subteman Vårdande roll och Anpassning till förälderns mående. Detandra huvudtemat var Barnens känsla av skam, med subteman Upplevd stigma från samhället och Att känna sig annorlunda. Det tredje och sista huvudtemat var Barnens behov av stöd, med subteman Bristande information och Viljan att dela sina erfarenheter. Resultatet visade att barn som har erfarenheter av att ha en förälder med psykisk sjukdom påverkas på olika sätt, men mestadels negativt. Slutsats: Vården kan bidra med nödvändig information till barn kring innebörden av psykisksjukdom. Med familjefokuserad omvårdnad och ett förhållningssätt utifrån Travelbees omvårdnadsfilosofi kan sjuksköterskan nå de barn som har en förälder med psykisk sjukdom genom att minska barnens lidande och öka deras välbefinnande.