Bakgrund: När patienter i ett palliativt skede tillfrågades om de upplevde någon form av dödsönskan svarade nära en tredjedel ja på frågan. En önskan om att få dö definierades som en reaktion på lidande i samband med livshotande sjukdom. Att hantera patienters dödsönskan kunde för vårdpersonal vara komplicerat då det var svårt att tolka om önskningen stod som ett uttryck för lidande eller en aktiv plan för att suicidera. Då den palliativa vården har för avsikt att varken påskynda eller fördröja döden, utan se den som en naturlig process där patienten hjälps till ett värdigt liv fram till livets slut, behövde skäl till patienters uttryckta önskan om att få dö identifieras. Syfte: Att belysa patienters uttryckta skäl till en önskan om att få påskynda döden i ett palliativt skede. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats där tretton artiklars kvalitativa resultat inkluderades efter litteratursökning i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Caldwell et al. (2011) ramverk och bearbetades utifrån Braun och Clarke (2006) tematiska dataanalysmetod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman: att leva med förlusten av självständighet samt att leva med sjukdomens konsekvenser med tillhörande subteman där skäl som var mer framträdande än andra tolkades som huvudfynd. Bland dessa återfanns patienters känslor av att vara en börda, kontrollförlust av kropp och tillvaro samt förekomsten av en flerdimensionell symtombild som inkluderade fysiska, psykiska, sociala och existentiella symtom vilka enskilt eller tillsammans föranledde en önskan om att få påskynda döden. Slutsats: Denna litteraturöversikt tillför kunskap om att det finns flera olika skäl till varför patienter uttrycker önskan om påskyndad död. Av resultatet framkommer betydelsefull information ur ett patientperspektiv som belyser vad vårdpersonal behöver vara lyhörda för när de vårdar patienter i ett palliativt skede som uttrycker en önskan om att få dö.

Endometrios är en vanlig sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen har en stor påverkan på kvinnors vardagliga liv då symtomen ofta kantas av svåra smärtor. Symtomen normaliseras ofta av sjukvårdspersonal då det råder en stor kunskapsbrist kring sjukdomen. Normaliseringen av symtomen bidrar till en försening av diagnosen, vilket kan påverka kvinnornas livskvalitet negativt samt bidra till ett onödigt lidande. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metoden som användes till studien var en litteraturöversikt där nio kvalitativa samt två kvantitativa artiklar användes i resultatet. Under dataanalysen skapades två huvudteman och därtill bildades tre underteman vardera. Resultatet visade att kvinnorna hade ett stort behov av att bli bekräftade och sedda men möttes ofta av okunskap samt misstro. Kvinnorna uttryckte även att det var viktigt att återfå kontroll över sitt liv. Livet beskrev kvinnorna som smärtsamt, vilket medförde begränsningar i vardagen. Upplevelsen av endometrios tycks påverka kvinnors arbetsliv, familjeliv samt fritidsaktiviteter, vilket fick dem att känna sig isolerade. Utifrån denna problematik diskuterades det kring om att vården idag borde bli mer personcentrerad och vårdarens förförståelse bör läggas åt sidan. Kunskapen om endometrios måste öka, både hos vårdpersonal och kvinnorna själva samt deras närstående för att kunna förbättra kvinnornas livskvalitet. Vi hade även önskat att vården blivit mer öppen så personal vågar ställa de tuffa men behövliga frågor som måste ställas för att kunna ge en diagnos samt rätt hjälp.

Sjuksköterskans arbetsbelastning är komplex och består av direkt-, indirekt- och icke-patientvård. Samtidigt är sjuksköterskan skyldig att bedriva en säker och god vård med grund i rådande lagar som beskriver att vården ska utgå från att främja hälsa och förebygga ohälsa. När vården brister ökar riskerna för vårdskador. En vårdskada påverkar patienterna inte bara fysiskt, utan även psykiskt i form av misstro, otrygghet och lidande. Syftet med examensarbetet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsbelastningens betydelse för patientsäkerhet inom slutenvården. Studien är en litteraturöversikt enligt Fribergs (2017) metod. Resultatets underlag bestod av åtta artiklar, fyra kvantitativa artiklar, tre kvalitativa artiklar och en artikel med kombinerat metod. Resultatet utmynnade i fem olika kategorier; arbetsmiljörisker, resursernas påverkan på patientsäkerheten, tidsbrist i vården, sjuksköterskans prioriteringar och teamsamverkan och avbrott i sjuksköterskans arbete. Resultatet påvisade att sjuksköterskor upplevde att arbetsbelastningen hade en betydelse för säkerheten och att det påverkade sjuksköterskors och patienters hälsa negativt. Arbetsbelastningen hade negativ påverkan i form av bland annat osäkra rutiner samt bristande tid för övervakning och omvårdnad. Slutligen konstateras det att arbetsbelastningen och arbetsmiljön inte var hållbar och kunde leda till oönskade vårdskador. Även avbrott och tidsbrist nämndes som ledande orsaker till förekomst av misstag. Konsekvenser av bristande patientsäkerhet kan leda till misstro för vården och påverka framtida vårdsammanhang.

Ett vanligt förekommande problem inom den svenska hälso- och sjukvården är trycksår. Ett trycksår uppkommer på grund utav långvarigt tryck på olika kroppsdelar som orsakar syrebrist i vävnaden vilket leder till ett sår. Trycksår beskrivs som ett sår uppkommit utav bristande omvårdnad av en patient och hade kunnat undvikas och förebyggas med hjälp utav rätt kunskap om omvårdsåtgärder. Syftet med studien är att belysa patientens upplevelse av att leva med ett svårläkt trycksår. Studien är skriven som en deskriptiv litteraturstudie med induktiv ansats för att belysa den subjektiva upplevelsen. Artiklarna som valdes för studien söktes fram via databasen Cinahl och granskades noggrant innan de inkluderades. Resultatet visar att patienter som lever med trycksår ofta lever med en svår smärta samt upplever att de förlorat funktioner som hindrar dem från att leva ett normalt liv. Studiens resultat visar också på att vårdpersonal brister i bemötandet samt i kunskapen om trycksårets etiologi, riskfaktorer samt förebyggande arbete.

Ett begrepp som på senare tid fått större utrymme inom behandling av beroendesjukdom är skadereduktion (Harm reduction). Skadereduktion är metoder och ambitioner syftar till att minska skadeverkningarna av ett beteende utan att nödvändigtvis minska beteendet. Skadereduktion är ett begrepp som under senare år har fått en ökad användning inom sjukvård och socialtjänst men också inom rättsväsende och policyarbete. Trots att det använts i olika kontexter sedan 90-talet så finns det ingen tydlig definition av vad det innebär och olika tolkningar av begreppet kan leda till svårigheter att implementera dessa vårdåtgärder. Syftet är att beskriva skadereduktion som begrepp inom beroendevård med hjälp av begreppsanalys. En begreppsanalys utifrån Segesten modell (2017) har genomförts. Resultatet utgörs av en lexikal del och en litterär del som leder till att definiera meningsbärande attribut som sedan sorterats in i framträdande attribut för skadereduktion. I den litterära analysen presenteras de framträdande attributen som är: Autonomi, delaktighet av personer som tar droger, fokus på skador, folkhälsa, mänskligt värde och praktiskt och pragmatiskt. Tre fallbeskrivningar utformades för att beskriva och förtydliga resultatet. Avslutningsvis diskuteras hur skadereduktion och dess attribut förhåller sig inom kontexten beroendevård. Skadereduktion är mer än bara specifika insatser utan också ett förhållningssätt och ett annat sätt att se på de som brukar droger. Skadereducerande insatser och förhållningssätt flyttar fokus från att bota till att fokusera på att minska skador för dem som brukar droger.

Bakgrund: Demens är ett samlingsnamn på flera obotliga sjukdomar som stegvisdrabbar kognitionen och försämrar kroppens förmågor sensoriskt och motoriskt.Att drabbas av demenssjukdom påverkar inte bara den drabbade personen utan detpåverkar hela familjens liv. Att vara anhörig till närstående med demenssjukdomställer stora krav på anhöriga vilket kan leda till upplevelse av livslidande. Utifrånen de fyra hörnstenarna i palliativ vård ska hälso- och sjukvården erbjuda stöd tillnärstående under patientens sjukdomstid. Genom att förstå̊ anhörigas upplevelsekan specialistsjuksköterskan stödja anhöriga och lindra deras lidande.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att vara anhörig tillnärstående med demenssjukdom.Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats baserad påsemistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades tio anhöriga under vår ochsommar 2021. Intervjuerna analyserades enligt Lundman och Graneheimsbeskrivning av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och tio underkategorier somvisar att de anhöriga fick brottas med många olika känslor såsom sorg, ovisshetoch ängslan. Resultatet visar också att anhöriga upplevde att deras liv plötsligtförändrades vilket ledde till upplevelse av fysisk och psykisk påfrestning,förändrad relation, isolering och ensamhet samt att de skulle lära sig nytt.Slutsats: Att vara anhöriga till personer med demenssjukdom innebär ett stortlidande vilket kan leda till fysisk och psykisk ohälsa. Studien visar att anhörigadrabbas av omtumlande känslor och behöver känna sig sedda och lyssnade på närderas liv tagit en oväntad förändring. Genom att lyssna på anhörigas berättelser,identifiera deras behov, lämna information och lindra lidandet kanspecialistsjuksköterskan erbjuda en förebyggande och hälsofrämjande vård tillanhöriga till personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Cervixcancer är ett globalt hälsoproblem och fjärde vanligaste cancerformen hos kvinnor. Beroende på vilket cancerstadium kvinnorna befinner sig i erbjuds olika behandlingsalternativ. Sjuksköterskor ska arbeta utifrån ett holistiskt förhållningssätt och har ansvar att stötta och informera kvinnor som drabbats av cervixcancer. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av stöd i samband med cervixcancer. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt med en kvalitativ och induktiv ansats. En systematisk informationssökning efterföljdes i tre databaser med fokus på omvårdnad. Det genomfördes en noggrann granskning och sammanställning av de tio kvalitativa resultatartiklarna som analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom de två följande huvudkategorierna: (1) Upplevelser av viktiga delar i omvårdnad vid cervixcancer och (2) Kvinnors upplevelse av stöd från närstående och andra drabbade. Följande sex underkategorier presenteras: Det informativa stödet gällande diagnos och behandling; Upplevelser av stöd från sjuksköterskan; Kvinnors upplevelse av stöd gällande sexualitet; Att förstå kvinnors emotionella lidande; Stöd från närstående; Stöd från andra drabbade. Konklusion: Det framkom att många kvinnor som lider av cervixcancer uppleverbristande stöd från sjuksköterskor. Kvinnorna betonar att bristande kommunikation och empati försämrar livskvalitén. Däremot framkommer det att vissa kvinnor upplever sjuksköterskans stöd som hjälpsamt. Närstående och andra drabbade var två viktiga källor till känslomässigt stöd och ökat välbefinnande. / Background: Cervical cancer is a global health problem and the fourth most common form of cancer among women. Depending on which cancer stage the women are in they are offered different medical treatments. Nurses are meant to work through a holistic approach and are also responsible for supporting and informing women who have been affected by cervical cancer. Aim: The aim of this study was to illustrate women´s experiences of support in conjunction with cervical cancer. Method: A literature review was conducted with a qualitative and inductive approach. A systematic informational search was observed in three databases with a focus on nursing. A thorough review and compilation of the teen qualitative result articles was carried out, which was analyzed on the basis of a content analysis. Result: In the results emerged the two main categories: (1) Experiences of important parts of nursing in cervical cancer and (2) women’s experiences with support from relatives and others affected by the disease. The following six subcategories are presented: Informative support for diagnosis and treatment; Experiences of support from the nurse; Women's experience of support regarding sexuality; Understanding women's emotional suffering; Support from relatives; Support from others affected by the disease. Conclusion: There emerged that many women who suffer from cervical cancer experience a lack of support from nurses. The women emphasize that lack of communication and empathy degrades the quality of life. On the other hand, it appears that some women find the nurse's support helpful. Relatives and others affected by the disease were two important sources of emotional support and increased well-being.

Bakgrund: Locked-in Syndrom är ett neurologiskt syndrom som har uppkommit via en skada på hjärnstammen. Tillståndet bidrar till en paralysering av kroppen, vilket gör att kroppens funktioner blir kraftigt nedsatta. Kommunikationsförmågan blir vanligtvis även nedsatt och ögonrörelser är generellt den enstaka rörelsen som kan utföras. I dagsläget finns det ingen fastställd behandling av syndromet. Det gör att omvårdnad och hjälpmedel är betydelsefulla aspekter vid patienternas förändrade livssituation. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en generellt låg kompetens inom området, vilket påverkar individens vårdprocess negativt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna individers upplevelser av att leva med Locked-in Syndrom. Metod: Metoden för studien baserades på en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Datan är insamlad från fyra engelska patografier. Analysmetoden som användes var Graneheim och Lundmans (2004) tolkningar av en kvalitativ innehållsanalys, som är anpassat för omvårdnadsvetenskap.  Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier och sju underkategorier. Resultatet påvisar att insjuknandet i Locked-in-Syndrom är svårhanterligt och ger en förändrad livsvärld. Patienterna får även en ny vardag och ett nytt framtidsperspektiv. Något som beskrevs vara högt värderat är stöd från sin omgivning. Patienterna upplevde också en bristande kunskap och bemötande från vårdpersonalen, vilket bidrog till en känsla av otrygghet. Slutsats: Patienterna upplevde mestadels negativa aspekter av den förändrade livssituationen samt en förändrad livsbild. Det poängteras att vårdpersonal har en stor inverkan på personens välmående. Vårdrelationen mellan patienten och sjuksköterskan är väsentlig för en god omvårdnad. Det finns ett behov av att förbättra kunskapen om Locked-in-Syndrom via ytterligare forskning. Behovet behövs för att kunna förstärka patientsäkerheten och den personcentrerade vården för individerna med Locked-in-Syndrom.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Att drabbas av denna sjukdom kan skapa fysiska och känslomässiga problem. De vanligaste behandlingarna är kirurgi, cytostatika och strålning. Dessa behandlingar leder till fysiska och psykiska påfrestningar. Eftersom kvinnornas upplevelser är individuella är det viktigt att sjuksköterskor arbetar personcentrerat. Detta kan lindra det lidande som uppstår och kvinnorna kan då uppleva välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors (inte äldre än 45 år) upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Kvalitativ design baserat på fyra patografier. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. En induktiv ansats och manifest förhållningssätt har tillämpats. Resultat: Studiens resultat baserades på fyra kategorier: Emotionella konsekvenser, Att uppleva fysiska reaktioner, Att anpassa arbetet efter bröstcancer och Att uppleva stöd från omvärlden. När kvinnorna fick beskedet om bröstcancer förändrades deras värld och de fylldes med rädsla och oro. De blev av med ett av sina bröst, tappade håret och drabbades av stor trötthet. Det som fick dem att vilja fortsätta leva var stödet från omgivningen - arbetskollegor, anhöriga och vårdpersonal. Slutsats: Tiden med bröstcancer upplevdes som påfrestande och påverkade kvinnornas liv ur flera aspekter. Resultatet visar på värdefulla faktorer som hjälper sjuksköterskan att utföra en säker och personcentrerad vård.

Bakgrund: I Sverige drabbas 220–250 personer av ALS (Amyotrofisk lateralskleros) varje år och mellan 750–850 personer uppskattas leva med sjukdomen. I snitt överlever en person som blivit diagnostiserad med ALS i två till fem år. När någon drabbas av ALS påverkas alla i dess omgivning. Att vara närstående till en person med ALS innebär en stor psykisk och fysisk påverkan då ansvar och förväntningar på dem ökar. Detta då den ALS-sjuka personens nervceller angrips och kroppens muskulatur försvagas, vilket i sin tur leder till förlamning. Sjukdomen saknar ännu botemedel och behandlingens syfte är att lindra symtom fram tills dess att sjukdomen ger en dödlig utgång.  Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att vara närstående till en person med Amyotrofisk lateralskleros.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats har genomförts baserad på fem olika självbiografier skrivna av närstående till någon som drabbats av ALS. Analysen utfördes med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet för studien baseras på fyra kategorier och 15 underkategorier som handlar om att vara närstående till en person med ALS. Kategorierna är: Stora livsförändringar, Olika känslor som kan uppstå under sjukdomsprocessen, Tankar om döden och Olika sätt att hantera sorgen.  Slutsats: Lidande upplevdes relaterat till ökat ansvar, förändringar i hemmiljö och vardag samt känslor som ilska, otillräcklighet och utmattning gentemot sjukdomsprocessen. De närstående åtsidosatte därför sig själva, sina känslor och sina behov. För att uppnå välbefinnande försökte man hitta sätt att fokusera på annat, finna glädje i vardagen samt söka stöd hos andra. För att skapa förutsättningar för en så god vård som möjligt är det som sjuksköterska viktigt att involvera de närstående och göra dem delaktiga genom hela processen samt vara lyhörd för varje individs behov.