Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige idag. Behandlingen för bröstcancer inkluderar oftast kirurgisk borttagning av en del eller hela bröstet. Detta skapar en förändrad kropp hos kvinnor. Den förändrade kroppen påverkar hela kvinnan både fysiskt och psykiskt därför krävs ökad kunskap hos sjuksköterskan för att vårda hela kvinnan och inte bara sjukdomen. Syftet med studien är att undersöka kvinnors förändrade kroppssyn efter en mastektomi. Studien gjordes utifrån en litteraturöversikt med åtta artiklar varav två kvantitativa och sex kvalitativa. Resultatet gav två kategorier och tre subkategorier. I studiens resultat framkom det att kvinnor som genomgått en mastektomi upplevde känslor som sorg och skam över att ha förlorat en del av sig själva. De flesta kvinnor upplevde en känsla av minskad kvinnlighet vilket skapade en negativ påverkan i samlivet med deras partner. Även det sociala livet blev påverkat för ett flertal kvinnor som genomgått en mastektomi då känslan av skam för sin nya kropp gjorde att kvinnorna undvek sociala aktiviteter. Diskussionen belyser att kvinnor som genomgått en mastektomi har behov av stöd från vården när diagnosen är ställd för att kunna hantera sin nya livssituation och hitta styrka i sin livskris. Genom en ökad kunskap hos sjuksköterskan kan det skapa en lättare övergång till acceptans för sin nya kroppssyn och uppleva en större livskvalitet.

Bakgrund och problemformulering: Akutmottagningen tar emot och behandlar patienter med akuta besvär, såsom olika smärttillstånd. Vården styrs av prioriteringar och patienter med mindre akuta tillstånd får vänta på vård. Miljön kan vara hektisk och stundtals vistas många individer på akutmottagningen samtidigt vilket ökar arbetsbelastningen för akutsjuksköterskan. Akutsjuksköterskan bedömer, prioriterar och påbörjar medicinska behandlingar vilket sätter krav på hög kompetens. Patienter som får vänta på behandling och /eller inte får tillräckligt med smärtlindring riskerar att hamna i ett vårdlidande. Syftet var att utforska akutsjuksköterskans perspektiv på eventuella hindrande faktorer för smärtlindring hos vuxna patienter på akutmottagningen. Metod Integrativ litteraturstudie med ett induktivt förhållningssätt. Resultat Hinder som identifierades delades upp i två teman med tre respektive fem subteman. I temat organisatoriska hinder beskrivs den stressiga tidspressade miljön på akutmottagningen samt avsaknaden av bra rutiner och riktlinjer. Temat Mänskliga faktorer som hinder innefattade bristande kunskaper om smärta och smärthantering. Svårigheter att kommunicera kring smärta och smärtbehandling. Misstro till patientens upplevda smärta vilket bidrog till att läkemedelsbehandling fördröjdes samt rädsla för läkemedlets effekt. Hot- och våld mot akutsjuksköterskan påverkade bedömning av smärtan samt smärtlindring. Slutsats: När patienten inte blir adekvat smärtlindrad resulterar det i ett lidande. Vårdlidande kan skapas om patienten blir misstrodd. Genom att applicera Fundamentals of care (FOC) på akutmottagningen skapas en vårdrelation och det blir lättare för akutsjuksköterskan att lindra patientens smärta. Trots alla hinder för vård på akutmottagningen kan akutsjuksköterskan skapa förutsättningar för god kommunikation samt bidra till att vården blir personcentrerad.

Kejsarsnitt är en vanlig förekommande operation som görs dygnet runt, både planerat och akut beroende på orsak. Antalet förlossningar som sker via kejsarsnitt ökar och detta ökar kraven på en effektiv vård. Operationen är förenad med smärta postoperativt som kan vara svår att behandla, vilket leder till att de som genomgått ett kejsarsnitt ofta lider av svår smärta. Detta har en negativ påverkan på patienten, närstående och dess nyfödda bebis då brister i omsorgen kan ses. Forskning visar på att postoperativ smärta ökar risken för sjukdomar, kronisk smärta, förlängning av vårdtider och de ekonomiska utgifterna i välfärden. Anestesisjuksköterskan har ett patientnära arbete i det perioperativa vårdförloppet, där en stor del av ansvaret handlar om att förebygga och behandla smärta för att förhindra lidande hos patienten. Examensarbetets syfte var att utforska patienters upplevelse av postoperativ smärta efter kejsarsnitt samt faktorer som påverkar upplevelsen. Det gjordes en integrativ litteraturöversikt med nio artiklar och analys utifrån Whittemore och Knafls metod. Resultatet presenterades genom två huvudkategorier, faktorer som påverkar smärtupplevelsen och smärtupplevelse med tre respektive två underkategorier. Resultatet visade att det finns flera faktorer i det perioperativa vårdförloppet som kan påverka smärtan, att det finns förväntningar hos patienterna kopplade till postoperativ smärta samt att en otillräcklig smärtlindring och svår postoperativ smärta upplevdes av patienterna. Slutsatser som drogs var att en medvetenhet hos anestesisjuksköterskan kring faktorerna som kan påverka den postoperativa smärtan är central i vårdandet och för att bedriva en jämlik vård. En underbehandlad postoperativ smärta kan leda till flera olika konsekvenser för både patienterna och vården. Det kan orsaka ett onödigt lidande och skapa ökade kostnader i samhället.

Bakgrund: Enligt World Health Organization kartläggs det att 30% av de tillfrågadekvinnorna från 161 länder hade någon typ av erfarenhet av våld i nära relation. Detta kanmedföra ett stort lidande för kvinnan. Genom att lära känna kvinnan samt förstå hursamspelet kan påverka henne, kan sjuksköterskan på så vis anpassa de omvårdnadsåtgärdersom behövs utifrån kvinnans egna behov. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskansupplevelse av att bemöta våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvård. Metod: Enlitteraturöversikt med tolv inkluderade artiklar som besvarar syftet, där sökningar idatabaserna PubMed och Cinahl gjorts. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att de hadeotillräcklig kunskap inom ämnet, detta till följd av bristande grundutbildning i kombinationmed bristande rutiner på arbetsplatsen. Mötena upprörde ofta olika känslor hossjuksköterskorna. Diskussion: De artiklar som inkluderades var av både kvalitativ ochkvantitativ ansats vilket kan anses som en styrka vad gäller skrivandet av enlitteraturöversikt. Sjuksköterskan behöver ytterligare kunskap vad gäller arbetet medvåldsutsatta kvinnor. Att utöka den befintliga grundutbildningen kan således vara av storvikt i syfte att stärka sjuksköterskans självsäkerhet samt förbättra omvårdnaden av denvåldsutsatta kvinnan. Slutsats: Den kunskap som sjuksköterskan innehar behöver utvecklas.Teoretisk kunskap i kombination med yrkeserfarenhet visade sig ge bäst resultat vad gälleratt stärka sjuksköterskans trygghet inför vårdmötet. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: Smärta vid cancersjukdom är en komplex upplevelse och anses vara ett fruktat och problematiskt symtom hos personer med cancerdiagnos. Trots riktlinjer och rekommendationer förblir cancersmärta underdiagnostiserat och underbehandlat och utgör därmed ett viktigt ämne för vidare forskning för att utveckla en mer individanpassad vård. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med cancersmärta. Metod: Studien är genomförd som litteraturöversikt. Systematiska sökningar utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Totalt inkluderades 15 originalartiklar som kvalitetsgranskades med hjälp av mallar utvecklade av SBU samt Friberg. Innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundman genomfördes samt datareduktion utifrån Fribergs beskrivning. Resultat: Studien visade att cancersmärta hade en stor påverkan på hela människan. Cancersmärta hade en stor negativ påverkan på det vardagliga livet, det psykologiska och emotionella måendet och förändrade både humöret och sociala relationer. Cancersmärta hade en negativ effekt på den upplevda livskvaliteten, dock använde många av patienterna olika beteendemässiga strategier för att hantera sin smärta och sin vardag. Diskussion: Cancersmärtans stora negativa påverkan på patienternas liv och alla människans dimensioner skapar ett stort lidande. Att sjuksköterskor antar ett helhetsperspektiv i smärtbedömningen är viktigt för att se till alla aspekter av patientens vård, skapa en individanpassad vårdplan och för att respektera patienternas autonomi, värdighet och delaktighet. Slutsats: Rätten till en god smärtlindring är en basal mänsklig rättighet och ökad kunskap i patienters upplevelser av sin smärta är därmed vital för att utveckla den individanpassade vården. Ytterligare forskning är därmed förslagsvis på patienters upplevelser av cancersmärta utifrån stadie samt cancerform. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund och problemformulering: Preoperativ oro är ett globalt problem som uppemot hälften av patienterna som skall genomgå ett kirurgiskt ingrepp upplever. Den preoperativa oron kan leda till flertalet negativa konsekvenser som skapar ett lidande för patienten. I den preoperativa fasen träffar patienten anestesisjuksköterskan som ständigt arbetar patientnära och behöver ta oron i beaktande under det vårdande mötet. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av preoperativ oro i samband med kirurgi. Metod: Det utfördes en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Totalt inkluderades tolv artiklar i litteraturöversikten. Dataanalysen genomfördes med stöd av en systematisk struktur upprättad av Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier som var: förlust av kontroll, operationens betydelse samt samspelet mellan patienten och anestesisjuksköterskan. Patienters upplevelser av preoperativ oro kan vida skilja sig. Från oro kring det vardagliga livet med anhöriga till existentiella tankar så som att dö. Patienter upplever att god kommunikation och information från anestesisjuksköterskan kan vara bidragande till att lindra den preoperativa oron. Diskussion: Patienters upplevelser av preoperativ oro kan skildras på ett flertal sätt, från tankar om framtiden till existentiella tankar. Upplevelserna kan även påverkas av miljön de befinner sig i och av personalen, däribland anestesisjuksköterskan. Ofta hör flertalet av upplevelserna ihop, därav är det viktigt att anestesisjuksköterskan går in i patientmötet med öppenhet så att vården blir så individanpassad och vårdande som möjligt.

The aim of this comparative study between Acceptance and commitment therapy (ACT) and Emil Gustafson is to identify possible significance of the concept of God in relations to suffering. This is achieved by comparing Gustafsons concept of God in suffering and ACTs concept of a destructive normality as a significant role in human suffering. The study identifies five themes in ACT: destructive normality, fusion, experiential avoidance, defusion and acceptance. A comparative analysis shows that christian concepts in Gustafson like the human as damaged, humility, pride, surrender and fear of temptation may have an impact of the perspective of suffering for the individual human. The study does not show that Gustafsons christian concepts include ACT as such. The psychological processes that ACT identifies and correlates with the power of human language are rather incorporated in Gustafsons language and his concepts of God. It may be concluded that the concept of God in Gustafson, in itself, have structures of symbolic language that can play a significant role in handling with the relations of psychological processes and human language that ACT identifies as a part of human suffering.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett ökande fenomen bland världens ungdomar. Det har visat sig vara fler flickor än pojkar som självskadar. Psykisk ohälsa är en individuell uppfattning och därmed svår att definiera men det resulterar ofta i ett stort personligt lidande där en ständig kamp mellan gott och ont, lust och lidande pågår inom människan. Sjuksköterskan ska främja hälsa och lindra lidande och ett negativt bemötande har visats kunna förvärra ett självskadebeteende. Många med ett självskadebeteende har bemötts med kritik och känt skam över sitt beteende. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa tonårsflickors upplevelser av bakomliggande orsaker till självskadebeteendet. Metod: Använd metod var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen framträdde två kategorier: Utsatt för övergrepp och Känslostormarnas våld med fyra underkategorier Konklusion: Studien visar att övergrepp och känslostormar var bakomliggande orsaker och att flickorna hade svårigheter att hantera detta på egen hand. Sjuksköterskans svårigheter att bemöta tonårsflickorna med självskadebeteende kan relateras till kunskapsbrist. Studiens syfte uppnåddes då tonårsflickornas upplevelser av bakomliggande orsaker till självskadebeteendet belysts i resultatet, vilket kan ge ökad förståelse för sjuksköterskor i framtida vårdmöten. / Background: Self-destructive behavior is a growing phenomenon amongst teenagers in the world. It has proven to be more girls than boys who self-harm. Psychological illness is an individual perception and thus difficult to define but often results in a great personal suffering, where a constant struggle between good and evil, desire and suffering is going on within the person. A nurse shall promote health and alleviate suffering, and a negative attitude has been shown to worsen the self-destructive behavior. Many of the people with a self-harm behavior has been met with criticism and felt ashamed of their behavior. Aim: The aim of his study was to shed light on teenage girls’ experience of underlying causes of the self-destructive behavior.  Method: The used method was a qualitative content analysis with an inductive approach.. Results: From the analysis of the data material emerged two categories emerged: The victim of abuse and the violence of emotional storms with four subcategories. Conclusion: The study shows that abuse and emotional storms were the underlying causes and that the girls had difficulties to handle this on their own. Nurses have difficulties to meet teenage girls with a self-destructive behavior related to their lack of knowledge. The study's aim was achieved when the teenage girls' experience of what is behind the self-harm was highlighted in the results which may increase understanding of nurses in future treatment sessions.

Background: The word euthanasia provokes many emotions within patients and healthcare professionals. In some countries it’s legal and in others, illegal. During end-of-life caree the nurse meets a lot of patients who are suffering. There are different kinds of suffering, physical, mental, social and existential. Nurse’s role in palliative care is to alleviate suffering and to support relatives. There are many aspects of what kind of problems you face when patients receive end-of-life care. Aim: The aim of the study was to describe euthanasia within end of life care from the nurse’s perspective. Method: A literary review was performed based on previous knowledge and by using five scientific articles with a qualitative design, one mixed method and five quantitative, peer reviewed articles. The articles were researched through the databases Cinahl Complete and Pubmed. Katie Eriksson’s nursing theory was used and her concept of suffering was used to discuss the results. Results: Four themes emerged from the results, Suffering as a reason to end a life, Religion as a reason for resistance, Education and experience and The way to decision. Many different factors affected the nurse’s views on euthanasia, and showed differences between countries where it is legal and illegal. It proved difficult to take a stand for or against euthanasia, as most nurses felt that every individual case was situation-based. Discussion: What emerged in the discussion was that if patients have a good palliative care where they get good relief of symptoms will the question of euthanasia not appear. It turned out interesting that Sweden, a country that is secularized today, was against euthanasia when we discussed religion as one of the reasons for resistance. / Bakgrund: Eutanasi (dödshjälp) är ett ord som väcker många känslor hos patienter och vårdpersonal. I vissa länder är det lagligt och i andra olagligt. I vården i livets slutskede möter sjuksköterskan många lidande patienter. Det finns olika typer av lidande, fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Sjuksköterskans roll är då att lindra och uppmärksamma lidande hos patienten samt att vara ett stöd till anhöriga. Det finns många aspekter av de problem sjuksköterskan möter när patienter vårdas i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans syn på eutanasi inom vården i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt utfördes utifrån tidigare kunskap genom att använda sig av fem vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, en med mixad metod samt fem med kvantitativ design. Artiklarna söktes fram via databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Katie Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att diskutera resultatet. Resultat: I resultatet framkom det fyra teman, Lidandet som grund för viljan att avsluta sitt liv, Religion som skäl till motstånd, Utbildning och erfarenhet samt Vägen till beslutet. Det var olika faktorer som påverkade sjuksköterskans syn på eutanasi och att dessa skiljde sig åt mellan länder där eutanasi är olagligt respektive lagligt. Sjuksköterskan hade svårt att ställa sig positiv eller negativ till eutanasi då de flesta sjuksköterskor upplevde att varje enskilt fall var situationsbaserat. Diskussion: Det som framkom i litteraturen var att om patienter får en god palliativ vård där de blir väl symtomlindrade kommer frågan om eutanasi att uppstå mer sällan. Det visade sig även intressant att Sverige som är ett sekulariserat land är idag emot eutanasi då vi diskuterat religion som beskrivs vara ett av skälen till motstånd i resultatet.

SAMMANFATTNING: Äldre rullstolsburna personer är för lite fysiskt aktiva. Studien visar att de rullstolsburna personerna på servicehem har för lite fysisk aktivitet. En kvantitativ studie gjordes genom tolv systematiska observationer. Det var den fysiska aktiviteten hos äldre som observerades på ett servicehem. Inklusionskriterier var personer med nedsatt rörlighet, sittande i rullstol som hade svårt att aktivera sig själva. Exklusionskriteriet var personer som bodde på demensavdelningen. Observationerna genomfördes på ett servicehem i Växjö kommun. Syftet med studien är att undersöka frekvensen och formen av fysisk aktivitet hos rullstolsburna personer som lever på servicehem.