Bakgrund: Idag uppskattas 250 000 personer leva med hjärtsvikt i Sverige och prevalensen ökar i takt med den åldrande befolkningen. Personer med svår hjärtsvikt lever med svåra symtom, rädsla, har ofta lite kunskap om hjärtsvikt och sämre livskvalitet än andra personer med kroniska sjukdomar. För att öka kunskapen samt tryggheten för personer med svår hjärtsvikt är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa personers upplevelser. Kvalitativ forskning bidrar till att öka förståelsen för personer med svår hjärtsvikt och hur de upplever sitt tillstånd. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva upplevelsen av att leva med svår hjärtsvikt i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design där sexton stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har granskats, bearbetats samt analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet utmynnade i fem kategorier: ett liv med restriktioner, försämrad livskvalitet, rädsla och oroskänslor, kunskapsbrist samt hopp och meningsfullhet. Slutsats: Personer med svår hjärtsvikt lever med restriktioner, rädsla och okunskap som begränsar livet. Genom ökad förståelse för personers upplevelser ökar möjligheterna till gott bemötande, minskat lidande och god omvårdnad.

Människor som överlevt ett trauma har utsatts för ett plötsligt hot mot identiteten, självkänslan och tryggheten. De existentiella såren kan vara svåra att upptäcka och läkningsprocessen komplex. Därför är en bättre förståelse för det mänskliga lidandet adekvat och kan hjälpa sjuksköterskan att stötta den drabbade på ett professionellt sätt. Syftet var att belysa patienters upplevelser efter att ha överlevt ett livshotande trauma. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie med deduktiv ansats, där nio resultatartiklar användes. Resultatet kategoriserades utifrån Rehnsfeldts teori, Framåtskridande av lidande. Teorin består av tre faser: livsförståelsemörkret – outhärdligt lidande, vändpunkt – mänskligt möte och lidandets kamp – uthärdligt lidande. Dessa faser gav en uttömmande beskrivning av upplevelserna i resultatartiklarna. Sjuksköterskans uppgift är att tillgodose den unika individens behov och ge adekvat krisstöd samt relevant information så att den drabbade kan utvecklas i sitt lidande och sträva fram emot ett uthärdligt lidande. Slutsatsen är att vetskap om Framåtskridande av lidande kan ge goda insikter för sjuksköterskan i vård av personer som drabbats av ett stort trauma. / People who survived a trauma are exposed to a threat to their identity, self-esteem and safety. The existential wounds can be hard to detect and the healingprocess complex. A better understanding for the human suffering can help the nurse to support the victims in a professional manner. The aim of this study was to illustrate patients’ experience of having survived a life-threatening trauma. The study was carried out as a literature review with a deductive approach and resulted in nine articles in the review. The articles in the result were categorized according to Rehnsfeldts theory, The progression of suffering. The theory consists of three phases; a darkness in understanding of life – unbearable suffering, turning point – existential caring encounter and alleviation of suffering – bearable suffering. These phases gave a rich description about experiences regarding trauma events. The nurse’s task is to provide each individual victim with appropriate support and relevant information so the victim can highlight their suffering and reach the phase of bearable suffering. The main result of this study is that knowledge about the progression of suffering can contribute to knowledge for nurses that care for trauma victims.

Bakgrund: Patientsäkerhet innebär förebyggande av vårdskador och är en global och allvarlig fråga. I Europa förväntas var tionde patient att få en vårdskada som kunnat förebyggas. Förutom de ekonomiska kostnaderna orsakar vårdskador lidande för patienterna och för sjukvårdspersonalen. Patienten kan uppleva att kroppens gränser överskridits av att en annan människa berört kroppen, sjukvårdspersonalen påverkas både på ett professionellt och personligt plan av att ha varit involverad i en vårdskada. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelse av att drabbas av vårdskador. Metod: Litteraturöversikt och analys av elva kvalitativa studier enligt Friberg. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fem huvudteman och fem subteman. Upplevelser av bristande information och kommunikation var vanliga samt att livet begränsades efter vårdskadan. Vårdskadan medförde dessutom påfrestningar av både fysisk och psykisk karaktär. Många patienter ville förhindra att samma sak skulle drabba någon annan i framtiden. Patienter upplevde att de kunnat vända den påfrestande upplevelsen till något positivt. Diskussion: Patienter behöver få ärlig och fullständig information om vad som hänt när en vårdskada inträffat, det är mer sannolikt att patientens respons blir positiv då. Om patienten möts med värdighet så kan det lindra den enskilda patientens lidande. Patienter som upplevt försoning med det inträffade kan tillskriva det genomlevda lidandet en mening. Behov av att få prata om det som hänt finns både för de drabbade patienterna samt för inblandad sjukvårdspersonal, som i denna kontext kallas för det andra offret. / Background: Patient safety involves the prevention of adverse events and is a global and serious issue. In Europe one out of ten patients is expected to suffer from an adverse event that could have been prevented. Except the economic costs adverse events cause suffering for both patients and medical staff. The patient may experience that the body´s boundaries have been exceeded when another human being touched the body, the medical staff who had been involved in an adverse event are affected both on a professional and personal level. Aim: The aim of this study was to explore patients’ experiences of suffering from adverse events. Method: A literature review and analysis of eleven qualitative articles according to Friberg. Results: The literature review resulted in five main themes and five subthemes. Experiences of lack of information and communication were usual and also that life became restricted because of the adverse event. The adverse events also caused stress of both physical and psychological nature. Many patients wanted to prevent that the same thing would happen to someone else in the future. A few felt that they could turn the stressful experience into something positive Discussion: Patients must receive honest and complete information on what happened after an adverse event, it is more likely that the patient's response is positive then. If the patient is treated with dignity it may relieve the individual patient's suffering. Patients who have experienced reconciliation with the incident can ascribe the suffering a meaning. There is a need to talk about the adverse event, both for the patients and for the involved professionals, which in this context is called the second victim.

Bakgrund: Sexuella övergrepp är en kränkande handling mot mänskliga rättigheter och är globalt en fara för kvinnors säkerhet. Cirka 36 procent av alla kvinnor i världen blir någon gång under deras livstid utsatt för sexuella övergrepp. Dessa övergrepp kan skapa fysiskt och/eller psykiskt lidande. Hälso- och sjukvårdens ansvar är att erbjuda kvinnan både medicinskt och psykosocialt omhändertagande och arbeta för att främja hälsa och lindra lidande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppger dock bristande kunskap om hur vården efter ett sexuellt övergrepp ska ske. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av vården hos kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Litteraturöversikten har utformats enligt Fribergs (2012) metod. Tio vetenskapliga artiklar bildar tillsammans litteraturöversiktens resultat. Sju artiklar är av kvalitativ metod, en av kvantitativ metod och två av mixad metod. Resultatet i litteraturöversikten uppstod genom likheter från de valda artiklarnas resultat som därefter användes för att bilda huvudteman och underteman. Resultat: Tre huvudteman framkom i resultatet: Tillgänglig vård och närvarande hälso- och sjukvårdpersonal, Bemötande från hälso-och sjukvårdspersonal och Engagerad i den egna vården. Dessa faktorer har upplevts negativt och/eller positivt av kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp och utifrån det gett kvinnorna lidande eller ökat välbefinnande i vården. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat har problematiserats med Erikssons (2015) teori om lidande och annan relevant litteratur inom ämnet som styrker att kvinnors upplevelser av vård kan påverkas av olika faktorer. Vidare diskuteras hur hälso-och sjukvårdspersonalens arbete i att lindra kvinnornas lidande kan ske. Diskussionen tar även upp kulturens betydelse för hur kvinnorna uppfattar vården och vikten av att utifrån kvinnan kulturellt anpassa vården. / Background: Sexual assault is an offensive action against human rights and is internationally a threat to women's security. Worldwide 36 percent of all women will at some point during their lifetime experience some kind of sexual assault. These abuses can affect both the physical and mental well-being and create suffering. Health-care have a responsibility to provide the woman with both medical and psychosocial care and promote health and alleviate suffering. But health professionals express a lack of knowledge how to treat women who are victims of sexual assault. Aim: To illustrate the factors that affect the experience of care for women who have been victims of sexual assault. Method: The literature review has been designed according to Friberg's (2012) method. Ten articles were included. Seven have qualitative design, one quantitative design and two have mixed design. The results in the literature occurred by similarities found from the results of the articles and then formed main topics and themes. Results: Three main themes were identified: Available healthcare and current health and care personnel, Reception from health- workers and Engaged in their own care. These factors have been perceived negatively and/or positively by victims of sexual abuse and made them experienced suffering or well-being in care. Discussion: The results from the review are discussed in relation to Eriksson's (2015) theory of suffering and other relevant literature to the topic as reinforce women's experiences of care as influences by various factors. How the health-care professionals and work in alleviating the suffering of women can occur. The discussion also highlights the importance of culture in how women perceive health care and how to culturally adapt health care.

No description available.

Illamående är en av de vanligaste förekommande biverkningarna av cytostatikabehandling. Cytostatika används för att behandla cancer. Varje år drabbas 58 000 människor i Sverige av cancer och i hela världen är den siffran 14 miljoner. Det finns tre olika former av illamående i samband med cytostatikabehandling. Dessa tre former är akut illamående, fördröjt illamående och betingat illamående. Cytostatika-relaterat illamående kan behandlas både farmakologiskt och icke-farmakologiskt. Syftet var att beskriva illamående hos patienter med cancer i samband med cytostatikabehandling. En allmän litteraturstudie utfördes. Sökningar i databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo resulterade i tio resultatartiklar. Artiklarna granskades och teman med underteman identifierades. De teman som identifierades var förekomst av illamående, patienters upplevelser av illamående, strategier vid illamående och livskvalitet. Cytostatika-relaterat illamående ansågs vara ett subjektivt fenomen som var svårt att beskriva. De som drabbades av illamående i samband med cytostatikabehandling upplevde flertalet olika förändringar som påverkade dem negativt. Patienterna fick använda sig av olika strategier för att hantera sitt illamående. Livskvaliteten påverkades negativt av det cytostatika-relaterade illamåendet. Mer forskning kring ämnet skulle vara av betydelse då detta är ett stort omvårdnadsämne som borde få mer fokus då det påverkar hela människan. / Nausea is one of the most common side-effects during chemotherapy. Chemotherapy is used for treating cancer. Every year 58 000 people gets cancer in Sweden and worldwide 14 million people is affected by the disease. There are three different types of nausea during chemotherapy. These types are acute nausea, delayed nausea and anticipatory nausea. Chemotherapy-induced nausea can be treated either with pharmacological treatment or non-pharmacological treatment. The purpose of this study was to describe nausea in patients with cancer receiving chemotherapy. A general literature study was performed. The searches in the databases Cinahl, Medline and Psycinfo resulted in ten articles. The articles were examined and themes and subthemes were identified. The themes that were identified was The incidence of nausea, The patients experiences of nausea, Strategies to cope with nausea and Quality of life. Chemotherapy-induced nausea was considered to be a subjective phenomenon which was difficult to describe. Patients who suffered from chemotherapy-induced nausea experienced multiple changes that had a negative impact on them. Patient used several strategies to cope with their nausea. Chemotherapy-induced nausea had a negative impact on the patients quality of life. More studies are needed in this field with more focus on how chemotherapy-induced nausea affects these patients.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) ses som en av de främsta vårdskadorna i världen och beskrivs ge ett enormt lidande för patienten. Basala hygienrutiner började utvecklas redan på 1800-talet och är idag den huvudsakliga åtgärden för att minska VRI. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal har en skyldighet att följa lagar, författningar och riktlinjer så att omvårdnaden av patienter blir patientsäker. Syfte: Var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Metod: En kvantitativ retrospektiv longitudinell studie som byggde på observationer av vårdpersonal samt punkprevalensmätningar av VRI. Resultat: Det sågs en högre följsamhet till basala hygienrutiner hos vårdpersonalen på medicinkliniken. Medicinkliniken hade även en signifikant förbättring av följsamhet till basala hygienrutiner. Båda klinikerna hade en lägre följsamhet till desinfektion av händer före en patientkontakt än efteråt. Studerande hade högre följsamhet än sjuksköterskor och läkare. Medicinkliniken hade som mest 5 (n=43; 11,6%) patienter med en VRI och kirurgkliniken hade som mest 9 (n=63; 14,3%) patienter. Diskussion: Tidigare forskning visar att det är lägre följsamhet till desinfektion av händer före en patientkontakt än efteråt, något som även setts i resultatet. Tidigare forskning tar även upp möjliga orsaker till en låg följsamhet samt verktyg för att skapa en högre följsamhet till basala hygienrutiner / Background: Healthcare-associated infections (HAI) are one of the leading health damage in the world and described provides immense suffering to the patient. Basic hygiene began to develop early in the 1800s and is today the main arrangements for reducing HAI. Nurses and other health care workers has an obligation to comply with laws, regulations and guidelines so that the care of patients become safe. Objective: To investigate the health care workers’ adherence to basic hygiene routines. Method: A quantitative retrospective longitudinal study based on observations of health care workers and point prevalence surveys of HAI. Results: Showed a higher adherence to basic hygiene among health professionals in the medical clinic. Medical clinic had a significant improvement in adherence to basic hygiene. Both clinics had a lower adherence to hand disinfection before a patient contact than afterwards. Students had higher adherence than nurses and doctors. Medical clinic had at most 5 (n = 43, 11.6%) patients with a HAI and surgery clinic had at most 9 (n = 63, 14.3%) patients. Discussion: Past research shows that there is less adherence to hand disinfection before a patient contact then afterwards, which is also shown in the result. Previous research also mentions possible causes of a low adherence and tool to create a higher adherence to basic hygiene.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AS) kallas ofta för den anhöriges sjukdom med anledning av att sjukdomen även påverkar de närstående. Det är därför av vikt att sjuksköterskan arbetar utifrån ett helhetsperspektiv för att på så sätt få en förståelse för vilken inverkan AS har på familj och närstående. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av hur livskvalitén påverkas av att vara närstående till en person med AS. Metod: En kvalitativ innehållsanalys, där självbiografiska verk har analyserats Resultat: Resultatet presenteras med tre kategorier ”En ny vardag”, ”Leva med ett lidande” och ”Ett tungt ansvar”. Varje kategori har två underkategorier vardera. . Det liv och den vardag som tidigare var känd för den närstående blev till ett minne. Nya utmaningar i vardagen och ett tungt ansvar väntade som resulterade att livskvalitén blev påverkad. Psykisk och fysisk ohälsa blev ett faktum. Slutsats: Det fanns flera faktorer till att livskvalitén blev försämrad. En faktor var att den närstående fick ta hela ansvaret för att vardagen skulle fungera i hemmet och spelade därför en viktig roll för personen med AS. Med anledning av detta måste sjuksköterskan kunna stödja den närstående så att denne orkar med sin vårdande roll och minimera risken för psykisk ohälsa. / Background: Alzheimer´s disease is often called the relative's illness on the grounds that the disease also affects the relatives. It is therefore important that the nurse working with a holistic approach and obtain an understanding of the impact of Alzheimer´s disease on family and relatives. Purpose: The purpose of this study is to describe the experience of how quality of life is affected by being related to a person with Alzheimer's disease. Method: This is an qualitative content analysis, where autobiographical works have been analyzed. Results: The results are presented in three categories: "A new day", "Living with suffering" and "A heavy responsibility." Each category has two subcategories. The life that was previously known to the relatives became a memory. New challenges in everyday life and a heavy responsibility that resulted in that the quality of life was affected. Mental and physical health became a fact. Conclusion: There were several factors that led to impaired quality of life. One factor was that the relatives had to take full responsibility for everyday life and played an important role for the person with Alzheimer´s disease. For this reason, the nurse must be able to support the relatives so that they can cope with their caring role and minimize the risk of mental illness.

Bakgrund: Fler och fler människor i Sverige diagnostiseras med cancer. I cancervården blir den palliativa omvårdnaden viktig. Därför blir sjuksköterskan betydelsefull när patienten kämpar i slutet av livet. I den palliativa vården uppstår ofta existentiellt lidande så som hopplöshet, sorg och en önskan om att dö för att slippa lidandet. Syfte: Syftet med studien var att förstå patienters upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod: En kvalitativ metod har använts där fyra självbiografier och två bloggar analyserats med hjälp av innebördsanalys. Resultat: Studien kom fram till att människorna som drabbats av cancer fick en livsförändring efter att de fått diagnosen vilket innebar nya rutiner i vardagen och existentiella funderingar. Diskussion: För att vårdpersonalen skulle kunna stödja patientens existentiella behov var det viktigt att de var lyhörda för patientens funderingar. Familjens omsorg var viktig för att patienten skulle känna stöd och på detta sätt känna en mening av att leva vidare. För att patienten skulle få ett bra välbefinnande behövdes en god relation med vårdpersonalen som resulterade i en trygg och fridfull sista tid. Slutsats: Livet tog en ny vändning efter cancerbeskedet. Det var viktigt för de drabbade att de levde i nuet och accepterade sjukdomen för att få en bra sista tid i livet. / Background: More and more people in Sweden are diagnosed with cancer. In cancer care is palliative care is important. Therefore, the nurse is important when the patient struggling at the end of life. In palliative care often occur existential suffering as hopelessness, sadness and a desire to die to avoid suffering. Purpose: The purpose of this study was to understand the patient’s experiences from a life with incurable cancer. Method: A qualitative method was used, in which four autobiographies and two blogs were analysed using significance analysis. Results: After the person was diagnosed with cancer the life took a new turn, where the existential questions became a central part. Discussion: It was important that the health care stuff was responsive to the patient’s concerns to be able to support the patient’s existential needs. The family’s care played a big part for the patient to be motivated to carry on. A good relationship between the nurse and the patient were necessary to the patient to be wellbeing and to have a safe and peaceful last time in life. Conclusion: The life took a new turn when the patient got the diagnose incurable cancer. It is now important that the patient accepts the disease and lives in the present to get a good last experience of life.

No description available.