Bakgrund: Antalet patienter som insjuknar i kronisk njursvikt och påbörjar behandling med peritonealdialysbehandling ökar varje år i Sverige. Kronisk njursjukdom är ett irreversibelt tillstånd som kräver behandling med dialys för fortsatt överlevnad. Att leva med dialysbehandling innebär att patienters livssituation förändras. Detta kan i sin tur skapa ett lidande och bidra till att upplevelsen av livskvalitet rubbas. Syfte: Syftet är att belysa lidande och livskvalitet hos njursviktspatienter vid behandling med peritonealdialys. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sammanlagt 10 artiklar inkluderades varav sex var kvalitativa och tre kvantitativa. Analysen av artiklarna har utförts utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2008) instrument för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det finns ett flertal faktorer som påvisats skapa lidande för patienter som genomgår peritonealdialysbehandling. Dessa faktorer är lidande i form av ständig trötthet, att inte orka, förändrad kroppsuppfattning. Lidandet medför att patienternas uppfattning av livskvalitet förändras bland annat relaterat till utanförskap, isolering och ensamhet. Att vara delaktig i vårdandet och att acceptera sjukdomen och finna styrka och trygghet ansågs vara något som patienterna ansåg hjälpte dem bibehålla livskvalitet. Slutsats: Delaktighet, kontroll, hopp och acceptans är viktigt för peritonealdialyspatienters möjlighet att behålla livskvalitet och minska lidandet.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor och diagnostiseringen har mer än fördubblats de senaste decennierna. Prognosen för överlevnad har ökat, trots detta förknippas sjukdomen med döden. Katie Erikssons teorier om lidande och vårdande har varit utgångspunkt i denna studie. Syfte: Att belysa upplevelser av lidande hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie som baserades på en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån tre teman; sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande presenterades resultatet. Bröstcancern orsakade förändringar hos kvinnan och hennes omgivning som i olika tidsperspektiv av livet påverkade lidandet negativt. Existentiella frågor väcktes när cancern blev en del av livet. Vården orsakade ett onödigt lidande för kvinnan. Att alltid känna sig annorlunda och aldrig känna sig hel var ett uttalat lidande. Slutsats: Om kvinnan var i fertil ålder eller inte innebar en skillnad som hade en viss betydelse för upplevelser av lidande. Att som vårdpersonal sträva efter att ha en helhetssyn där hänsyn tas till det individuella i varje situation gör att kvinnan kan känna sig sedd.

Fibromyalgi medför långvarig smärta och trötthet och innebär en stor påfrestning i livet vilket kan betraktas som ett lidande. Förmågan att klara av dagliga aktiviteter och social samvaro i samma utsträckning som förut kan vara besvärligt då symtomen varierar dag till dag. Människor med fibromyalgi riskerar dessutom att bli misstrodda av sjukvårdspersonal vilket medför en ökad risk för lidande. Syftet med studien var att belysa vilket sorts lidande som människor med fibromyalgi riskerar att utsättas för. Som metod användes en systematisk litteraturstudie där sökningen av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Totalt framkom elva artiklar som analyserades utifrån tre analysfrågor med utgångspunkt från lidande vilket resulterade i ett antal kategorier. Det framkomna i resultat visade på att sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande var samtliga mer eller mindre oundvikbara för människor med fibromyalgi. Vårdlidande, som var mest framträdande i arbetet, visade på att känslor av misstro från sjukvårdspersonal var ytterst påtagligt vilket innebar att man som patient inte kände sig sedd och förstådd. I och med detta upplevde man sig inte få tillräckligt med stöd från sjukvårdspersonalen. Att finna en diagnos resulterade därför ofta i frustration och besvikelse. I resultatet framkom också att ett sjukdomslidande och livslidande var påtagligt då ett liv med fibromyalgi ofta innebar en förändrad livssituation på grund av ständig smärtnärvaro. Livet beskrevs som förändrat men förändringen var osynlig där en känsla av att inte ha kontroll över sin kropp och sitt liv var tydligt. Sjuksköterskans ansvar gentemot patienter med fibromyalgi är att uppmärksamma och möta deras sjukdomsupplevelse och lidande och försöka lindra detta lidande. Att skapa en miljö där patienten känner sig välkommen, respekterad och vårdad är därför av största vikt.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom drabbar vissa områden i hjärnan och cellerna i detta område kommer att dö kontinuerligt. Detta påverkar många av kroppens funktioner vilket medför ett mycket brett symtomspektrum. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom sett ur ett patientperspektiv Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning efter relevanta artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att sammanställa resultatet. Resultat: Två teman framträdde ur analysen: Upplevelsen av hur sjukdomen förändrade funktionsförmågan i det dagliga livet och Upplevelsen av vad omgivningens bemötande har för betydelse. Sjukdomen medförde att livet begränsades på flera områden, den medförde även en känslomässig påverkan och de drabbade försöker att anpassa sig. Omgivningen har betydelse då de kan bidra med stöd, men för den drabbade betyder det också en upplevelse av att inte vara som andra. Slutsats: Parkinsons sjukdom kommer att begränsa möjligheterna att delta i livets alla vardagliga aktiviteter. Relationer med vänner och familj kommer att påverkas. Sjukdomen medför oro och rädsla inför framtiden men även en känsla av utanförskap. För att sjuksköterskan ska kunna förstå det lidande som sjukdomen medför måste hon sätta sig i patientens livsvärld.

No description available.

Abstract The aim was to see how burn victims experience their situation and if they feel suffering. Then it is discussed against different perspectives of suffering. The problems were ?How does a burn victim experience their situation??, ?Does a burn victim suffer?? and ? How does the attitude inflect the suffering?? To find the answers, the authors made a literature review in which already published interviews from ordinary papers were used. In the result, the authors used the individual?s own words. The word shows that the persons suffer in many ways. For example, the look changes, the pain is constant and the people feel insecure in their life. The authors find out that a burn is a traumatic experience and it is a dramatic change in the individual?s life. An individual need to talk about the accident and the situation. It is important that the burn victim feel support so they easier can get on with their life. Sammanfattning Syftet var att ta reda på hur brännskadade människor upplever sin situation och om det förekommer något lidande. Detta diskuteras utifrån olika lidandeperspektiv. Problemformuleringarna var ?Hur upplever brännskadade individer sin situation??, ?Upplever en brännskadad individ ett lidande?? och ?Hur påverkar människans inställning lidandet??. För att belysa detta har författarna gjort en litteraturstudie där publicerade intervjuer, från vanlig dagspress, har använts. I resultatet används citat från de drabbade. Citaten visar att brännskadade individer lider på flera olika sätt. Exempel är att utseendet förändras, att alltid ha olidliga smärtor samt att individerna känner en otrygghet i sitt liv. Författarna har kommit fram till att en brännskada är en traumatisk upplevelse som förändrar individens liv radikalt. En individ behöver få prata igenom sin situation. Det är även viktigt att den drabbade får stöd för att kunna gå vidare i sitt liv.

En relation mellan vårdare och patient kan både vara vårdande och ickevårdande. En vårdrelation rör hela patienten och innefattar de fysiska, själsliga och de existentiella dimensionerna. Det är vårdarens ansvar att ta initiativet i relationen och att stödja patienten som är sårbar och utsatt i sin situation. Ett vårdlidande för patienten kan uppstå om inte han/hon får vara delaktig i sin vård och få förståelse för sin sjukdom. Om patienten är delaktig i vården kan han/hon lättare bemästra situationen. Vårdarens stöd och relation har stor betydelse för att lindra lidandet hos patienter med cancer. För de patienter som har en obotlig cancersjukdom, är det en viktig grundsten att som vårdare ge en aktiv helhetsvård i den palliativa vården. I omvårdnadsarbetet är det viktigt att kunna stödja patienten och ha en god relation till den smärtfyllda människan. Det är en stor uppgift att lindra smärta och andra symtom på bästa sätt. I litteraturstudien har författarna använt sig av Burnad's innehållsanalys och Polits och Hunglers flödesschema. Som teoretisk referensram har omvårdnadsteoretikerna Travelbee och Eriksson använts i litteraturstudien. Resultatet visade att patienternas smärta inte enbart lindrades av smärtstillande läkemedel utan till stor del handlade om det själsliga stödet som ofta glömdes bort. Detta kunde bero på tidsbrist och stress hos personalen. Patienterna upplevde att det saknades förståelse för deras smärtsituation från vårdarens sida. Resultatet visar att en bra kommunikation mellan de båda parterna var en viktig förutsättning i omvårdnadsrelationen. Det var viktigt för patienternas självtillit att få känna tillit till sin vårdare.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Anorexia Nervosa är en ätstörningssjukdom som drabbar cirka 1 % av befolkningen i Sverige. Sjukdomen orsakar ett stort lidande som för en del blir så outhärdligt att de begår självmord. Tidigare forskning visar att när personer med anorexi söker vård upplever de att de inte får den vård de hade önskat. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser av att leva med anorexi. Metod: En systematisk litteraturstudie där nio artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderats. Artiklarna granskades och resultatet analyserades som slutligen ledde fram till åtta kategorier som föll under ett tema. Resultat: Huvudfyndet i resultat var att personer som lever med anorexi lever i en ambivalens. Resultatet speglas i åtta kategorier; sjukdomsupplevelser, kroppsupplevelser, stolthet, kontrollbehov, upplevelser av negativa känslor, skam, undvikande av känslor och problem samt relationen till andra. Slutsats: Sjuksköterskan bör tillämpa ett livsvärldsperspektiv i mötet med anorexipatienten. Genom att se var person som unik kan hon i mötet gå in med en öppenhet och lättare förstå patienten. Sjuksköterskans uppgift är att lindra lidande. Genom att sjuksköterskan tar sig tid och lyssnar till patientens historia får patienten känna sig sedd och en del av lidandet kan lindras.  Nyckelord: anorexia, lidande, ambivalens

No description available.

Bakgrund: I Sverige finns 85000 män som har eller har haft prostatacancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Trots att många män idag får en positiv prognos upplever majoriteten i denna patientgrupp ändå psykosocial stress, ångest och depression av sin sjukdom. Syfte: Att beskriva mäns upplevelser av lidande efter diagnostiserad prostatacancer. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier med underkategorier framkom; att förlora en del av sig själv (förlorad manlighet, förlust av kontroll), känslomässiga svårigheter (ensamhet, rädsla och oro) och när vården brister (bristande bemötande, att sakna information). Kategorierna sattes i relation till Katie Erikssons omvårdnadsteori om den lidande människan. Slutsats: Ett stort lidande för männen var att förlora sin manliga identitet. De fick inte mycket stöd för dessa känslomässiga svårigheter i vården. För att undvika ett vårdlidande bör sjuksköterskan vara medveten om det lidandet som männen upplever för att kunna vara ett stöd och vägleda genom sjukdomen.