Life-Cycle Assessment (LCA) is an analytic method for evaluation of environmental impacts of products, services and technologies. It is associated with all the stages of a product's life. The environmental impacts are evaluated on the basis of material and energetic flows, which are in influence with the environment. These impacts are always determined in the relation with the function of the product or the service and so it is possible to compare them with the other alternatives. One of the most important reasons why I have chosen this dissertation thesis subject was the growing public interest in impacts of the building constructions on the environment and human organism. Only a few experts and scientific research centres deal with the problem of environmental impacts of the buildings in the Czech Republic so the main goal of this thesis is to help with a spreading a knowledge about it. There are four main problems to solve in the thesis: determination of environmental impacts of selected materials which are missing in available databases, creation of life cycle models of evaluated buildings, determining the most appropriate functional unit and determining the contents of the recommended LCA protocol for building analysis. In the first phase of the thesis there was built a detailed life cycle model of the reference building on the basis of available documents and databases. This "cradle to cradle" LCA model was then optimized for a large number of life cycle scenarios to determine the significance of the impact of individual variables on the overall environmental impact of the building. The knowledge gained from this analysis was applied to the lifecycle models of other buildings and then there was assembled the recommended form of the LCA protocol. In the final stage, the results of the environmental impacts were quantified on the different functional units which were used for determining the appropriate form.

The Swedish national plan for reapproval of hydropower describes that hydropower plants (HPPs) are required to be reassessed to ensure that modern environmental conditions are set for the permits. Since dams and HPPs create barriers for migrating fish and consequently disfavor biological diversity, one consequence of the national plan is that fishways are being constructed. This, in combination with an old, unfinished approval procedure from the 1960’s, resulted in the construction of three up- and downstream fishways in Mora municipality, at the HPPs in Spjutmo, Blyberg and Väsa. To fulfill requirements in regard to the fishway’s incline and safety, but at the same time minimize the need of space, the fishways have new, innovative and not yet tested design features. One of these features is the “parking garage” layout of the upstream fishway. Despite these features, the fishways take up a large amount of space and thus require large amounts of blasting, excavation and materials such as concrete and steel parts. These are climate impact influence intensive procedures and materials, but the construction has so far not been evaluated from a climate impact perspective. This, in combination with a lack of studies on the climate impact of fishways, has resulted in this project.The aim of this project was to examine the climate impact caused by the fishways in Spjutmo and Blyberg, to identify what affects the total climate impact as well as providing measures that could reduce the climate impact for future similar fishways. To provide an extensive overview of the climate impact that the fishways cause during their entire lifetime, the method life cycle analysis (LCA) was used. The construction of the fishways at Väsa HPP starts later than for Spjutmo and Blyberg, and therefore Väsa is excluded from the scope due to the lack of required information.The fishways in Spjutmo and Blyberg have the same design features, but the material consumptions differ due to their differences in head. Spjutmo’s head is 21,4 meter and Blyberg’s is 11 meter. A larger head generally results in a longer fishway which in turn results in a more material consuming construction. This resulted in the total life cycle climate impact being twice as big for Spjutmo as for Blyberg, 2 807 tonne CO2-eq respectively 1 361 tonne CO2-eq. The resource extraction is the LCA- phase that contributes the most. Concrete and its reinforcement have the biggest share of that impact, followed by mechanical parts and other steel products, road construction process in Spjutmo and the excavation process in Blyberg. Based on this result, it can be concluded that the materials and components contribute more to the fishways’ total climate impact, rather than processes. Roughly 80 % of the total climate impact origins from the upstream fishway, while the rest either stems from the downstream fishway or others. Sensitivity analyses include the climate impact caused by the fishways using some water that otherwise could have been used to generate electricity from, and the result indicates that all examined alternative energy sources would result in larger climate impact compared to if the electricity was generated by hydropower.One of the result’s uncertainties is that the fishways were under construction while this project was performed. Therefore some assumptions was made to compensate for lack of data. For example, the future electricity consumption was scaled up based off the then used electricity data. However, even if some amounts of required materials and processes changed as time went by, the changes did not make a significant difference from the bigger perspective. Sensitivity analyses that examined the climate impact of a delay in the construction also showed that the processes that are most likely to continue turned out to have a relatively small climate impact. Thus, this issue might not be as problematic as initially thought.Although the result is presented in total values, the result is also provided per a functional unit (FU) level in accordance with traditional LCA methodology. This was to facilitate a comparison for future LCAs on other fishways. The FU in this project was decided to be “One meter head for a technical, stationary, up- and downstream fishway in connection to a medium or large run-of-river hydropower plant in a cold tempered climate zone”. For future studies, LCAs on different types of fishways using the proposed FU is recommended.

This thesis investigates how a company can implement life cycle analysis (LCA) into procurement. The thesis also explores the potential synergies between the LCA and procurement. A single casestudy was utilized for this purpose. It uses LCAs using a simplified methodology, interviews, and a literature review to carry out the study. The thesis was conducted in a global telecommunications equipment company. The thesis found that the most significant benefit of implementing LCAs into procurement would be that the case company would gain the ability to know what suppliers have more environmental products. This would, in turn, enable them to premiere those suppliers. That can be done through volume purchasing agreements, where the suppliers with greener products are awarded larger purchasing volumes. It can also be done by setting emissions requirements for products, where products that do not meet the criteria are not considered for the final business award. Additionally, using LCAs over other methods or measurables allows the case company and its sourcing managers to assess the emissions a product creates using one variable, not multiple. Introducing LCAs into sourcing has its drawbacks. LCAs are inherently resource-demanding. This means that any party that conducts LCAs, either the case company or their suppliers, will have to divert resources to perform the analyses. Additionally, at this point, few sourcing managers likely know how to interpret and use the results of an LCA. Some of these issues can, to some degree, be mitigated. The case company can try to develop an LCA tool that combines the information already gathered in current systems and integrate it into the LCA. They can also try to create the LCA jointly with suppliers; through this, they can try to develop a tool that minimizes the amount of input required by suppliers while still having a high degree of detail in the analysis and results. This would likely require a significant initial investment but only the necessary resources to maintain the tool afterward. The case company could also divert resources to educate sourcing managers on LCAs, how to interpret their results, and how to push suppliers to reduce their emissions. This would again become a cost issue, and the question of how much resources the company can dedicate to educating sourcing managers will arise. Having LCAs as a tool to assess suppliers could become a new competitive advantage to the case company. Through LCAs, the case company can show its customers they are dedicated to environmental sustainability. The case company could push its industry to adopt these tools and practices through its strong market position. Further, if adopted by all the case company’s suppliers, this could influence industries beyond telecom to adopt LCAs in procurement. / Detta examensarbete undersöker om och hur ett företag kan implementera livscykelanalyser (LCA) i strategiska inköpsprocessen. Examensarbetet utforskar även de potentiella synergier mellan LCAer och strategiskt inköp. En enskild fallstudie användes för detta ändamål. Fallstudien genomfördes i ett globalt telekommunikationsutrustningsföretag. För att genomföra undersökningen användes LCAer med en förenklad metodik, intervjuer och en litteraturstudie. Examensarbetet fann att den mest betydande fördelen med att implementera LCAer i strategiskt inköp skulle var att fallföretaget skulle få möjlighet att veta vilka leverantörer som har mer miljövänliga produkter. Detta skulle i sin tur möjliggöra att premiera dessa leverantörer. Det kan göras genom volymupphandlingar, där leverantörer med gröna produkter belönas med större inköpsvolymer. Det kan också göras genom att fastställa utsläppskrav för produkter, där produkter som inte uppfyller kriterierna inte beaktas vid den slutgiltiga affärsupphandlingen. Dessutom möjliggör användningen av LCAer jämfört med andra metoder eller mätvärden att fallföretaget och dess strategiska inköpare kan bedöma utsläppen en produkt skapar med en variabel, istället för flera. Att införa LCAer i strategiskt inköp har sina nackdelar. LCAer är i grunden resurskrävande. Det innebär att vilken part som än genomför LCAer, antingen fallföretaget eller deras leverantörer, kommer behöva avsätta resurser för att utföra analyserna. Dessutom är det för närvarande troligt att få strategiska inköpare vet hur man tolkar och använder resultaten av en LCA. Vissa av dessa problem kan till viss grad mildras. Fallföretaget kan försöka utveckla ett LCA-verktyg som kombinerar informationen som redan samlats in i befintliga system och integrerar den med LCAer. De kan också försöka skapa LCAer tillsammans med leverantörer; genom detta kan de försöka utveckla ett verktyg som minimerar den mängd input som krävs av leverantörer samtidigt som de behåller en hög grad av detalj i analys och resultat. Detta skulle troligen kräva en betydande initial investering, men endast de nödvändiga resurserna för att underhålla verktyget därefter. Fallföretaget kan även avsätta resurser för att utbilda strategiska inköpare om LCA, hur man tolkar resultaten och hur man får leverantörer att minska sina utsläpp. Detta skulle återigen bli en kostnadsfråga, och frågan om hur mycket resurser företaget kan avsätta för att utbilda strategiska inköpare kommer att uppstå. Att använda LCA som ett verktyg för att bedöma leverantörer skulle kunna bli en ny konkurrensfördel för fallföretaget. Genom LCA kan fallföretaget visa sina kunder att de är dedikerade till miljömässig hållbarhet. Fallföretaget skulle kunna driva sin bransch att anta dessa verktyg och metoder genom sin starka marknadsposition. Dessutom, om samtliga av fallföretagets leverantörer antar LCA, skulle detta kunna påverka branscher utanför telekom att anta LCA i inköpsprocessen.

On a national level, the Swedish Transport Administration (STA) constitute the responsibleauthority for national long-term infrastructure planning in Sweden and therefore has animportant role for limit the environmental load from domestic transport. STA Road Ferries isresponsible actor within STA, for national infrastructure planning connected to public marinetransport and has formulated the goal of net zero GHG emissions by year 2045 for the ferryfleet. Today, yearly operation causes around 38,400 tons CO2-equivalents. Emissions fromconstruction, maintenance and deconstruction of road ferries are yet unknown. In order to reachclimate neutrality, identification of emissions from a life cycle perspective is needed. This study analyses environmental performance of a standard road ferry from an LCAperspective to be used as a baseline in future work towards climate neutrality. The LCA wasconducted in SimaPro 8.4.0 and evaluated thorough EPD (2013) methodology according to theEN 15804 standardisation. The report gives initial baseline values for the road ferry Neptunus and identifies daily operationas major hotspot in terms of total environmental impact from analysed impact categories, butalso construction phase is of importance to consider. The study further concludes that based onlong term goal and vision as STA Road Ferries has formulated them to today, a combination ofchange in construction in terms of material choices and design, together with changed fuelalternative is considered necessary in order to reach Vision 45. Future studies are recommended on this subject to reach the long term goal and vision. Forexample, studies that complement the developed model with more project specific process dataand include more components, and comparative LCA’s between different fuel alternatives. / Trafikverket är den aktör och myndighet som ansvarar för den långsiktiga, nationellainfrastrukturplaneringen i Sverige och som därför har en viktig roll i begränsandet avmiljöpåverkan från landets transportsektor. Färjerederiet är ansvarig aktör inom Trafikverketför nationell infrastrukturplanering och drift kopplat till den statliga inrikessjöfarten i form avfärjedrift. Färjerederiet har idag formulerat det långsiktiga målet att nå nollnetto utsläpp förfärjeflottan till år 2045. Idag orsakar färjedriften 38,400 ton CO2 ekvivalenter årligen vilket dåenbart är utsläpp kopplat till driften. Emissioner från konstruktion, underhåll ochdekonstruktion är dock fortfarande okänt. För att nå total klimatneutralitet behövs såledesidentifiering av emissioner ur ett livscykelperspektiv. Den här studien analyserar miljöprestandan av en standardfärja från Färjerederiets färjeflotta urett livscykelperspektiv med syfte att använda detta som utgångsläge i framtida arbete motklimatneutralitet. Livscykelanalysen genomfördes i SimaPro 8.4.0 och metoden EPD (2013)användes för utvärdering av potentiell miljöbelastning enligt EN 15804 standardiseringen. Resultaten från denna rapport är en utgångspunkt för vidare specialisering, och är baserat pådata från vägfärjan Neptunus. Studien identifierade den dagliga driften som en betydandehotspot för den totala miljöpåverkan utifrån de analyserade påverkanskategorierna, men ävenatt konstruktionen är en viktig del av livscykel att ta hänsyn till. Studien visar vidare att ettkombination av en förändrad konstruktion samt val av bränsle är nödvändigt för att nå delångsiktigt uppsatta målen som finns inom Färjerederiet i form av Vision 45. Framtida studier inom detta område är rekommenderat för att nå de långsiktigt uppsatta målen.Till exempel kan vidare studier göras för att komplettera den upprättade modellen med merprojektspecifik processdata och inkludera fler komponenter, samt utföra jämförandelivscykelanalyser mellan olika bränslealternativ.

The building industry is responsible for 35% of final energy use and 38% of CO2 emissions at a global level. The European Union aims to reduce CO2 emissions in the building industry by up to 90% by the year 2050. Therefore, it is important to consider the environmental impacts buildings have. The purpose of this thesis was to investigate the environmental impacts and costs of a single-family house in Sweden. In the study, the life cycle assessment (LCA) and the life cycle cost (LCC) methods have been used by following the “cradle to grave” life cycle perspective.  This study shows a significant reduction of global warming potential (GWP), primary energy (PE) use and costs when the lifespan of the house is shifted from 50 to 100 years. The findings illustrate a total decrease in LCA outcome, of GWP to 27% and PE to 18%. Considering the total LCC outcome, when the discount rate increases from 3% to 5% and then 7%, the total costs decrease significantly (60%, 85% to 95%). The embodied carbon, PE use and costs from the production stage/construction stage are significantly reduced, while the maintenance/replacement stage displays the opposite trend. Operational energy use, water consumption and end-of-life, however, remain largely unchanged. Furthermore, the findings emphasize the importance of using wood-based building materials due to its lower carbon-intensive manufacturing process compared to non-wood choices.   The results of the LCA and LCC were systematically studied and are presented visually. Low carbon and cost-effective materials and installations have to be identified in the early stage of a building design so that the appropriate investment choices can be made that will reduce a building’s total environmental and economic impact in the long run. Findings from this thesis provide a greater understanding of the environmental and economic impacts that are relevant for decision-makers when building single-family houses. / Byggbranschen svarar för 35% av den slutliga energianvändningen och 38 % av koldioxidutsläppen på global nivå. Europeiska unionen strävar efter att minska koldioxidutsläppen i byggnadsindustrin med upp till 90% fram till 2050. Därför är det viktigt att beakta byggnaders miljöpåverkan. Syftet med denna avhandling var att undersöka miljöpåverkan och kostnader för ett enfamiljshus i Sverige. I studien har livscykelbedömningen (LCA) och livscykelkostnadsmetoderna (LCC) använts genom att tillämpa livscykelperspektivet ”vagga till grav”. Studien visar en stor minskning av global uppvärmningspotential (GWP), användning av primärenergi (PE) och kostnader vid växling från 50 till 100 års husets livslängd. Resultaten visar en årlig minskning med 27% för utsläpp av växthusgaser och med 18% för användningen av primärenergi. Med tanke på det totala LCC-utfallet, när diskonteringsräntan ökar från 3%, 5% till 7%, minskar de totala kostnaderna avsevärt (60%, 85% till 95%). Det noteras att klimatavtrycket, primärenergianvändningen och kostnaderna från produktionssteget/konstruktionssteget minskar avsevärt, medan underhålls- / utbytessteget visar den motsatta trenden när man byter från 50 till 100 års livslängd. Den operativa energianvändningen, vattenförbrukningen och avfallshanteringen är fortfarande nästan samma när man ändrar livslängden. Vidare betonar resultaten vikten av att använda träbaserade byggmaterial på grund av lägre klimatpåverkan från tillverkningsprocessen jämfört med alternativen. LCA- och LCC-resultaten studerades systematiskt och redovisades visuellt. De koldioxidsnåla och kostnadseffektiva materialen och installationerna måste identifieras i ett tidigt skede av en byggnadskonstruktion genom att välja lämpliga investeringsval som kommer att minska de totala miljö och ekonomiska effekterna på lång sikt. Resultaten från denna avhandling ger ökad förståelse för miljömässiga och ekonomiska konsekvenser som är relevanta för beslutsfattare vid byggnation av ett enfamiljshus.

There has been a rise in greenhouse gas emissions since the industrial revolution. Today the steel industry is one of the industries with the highest emissions of greenhouse gas and impact on the climate. To identify and handle the environmental impact from products and processes, industries can adapt a life cycle perspective, which enables the use of the life cycle assessment method. The purpose of this study was to examine how the result of a life cycle assessment can be used, communicated, and affect future decisions in a steel company, furthermore, to identify challenges and strengths with the method life cycle assessment.     This study was performed as a case study. The purpose of the study was answered by a combination of qualitative and quantitative research methods. The study's scientific approach was abductive which enabled the writers to go back and forth between theoretical and empirical research. Sources for data collection consisted of primary and secondary data. The primary data collection consisted of mapping the processes for two bars and one hollow bar, identification of product recipe for all products, gathering of data from the computer program GaBi, interviews and observations. Secondary data was collected from scientific articles and other published literature, which was used in the theoretical framework to support discussions and analysis regarding the study's research questions.     The results of the life cycle assessments showed that mining and processing of raw materials contributed with the greatest emissions of greenhouse gases. In the study's chapter for analysis and discussion the theory was set against the result, to examine which areas of uses, communication opportunities, challenges and strengths that were linked to the method life cycle assessment. The analysis of the theoretical framework and the result of the study showed that a life cycle assessment has many areas of use, the respondents, however, did not have knowledge of all of them. Regarding communication of a life cycle assessment, scientifical sources, other publications and the results from the interviews showed that life cycle assessments should be communicated, however, difficulties arose in finding sources that dealt with how the results should be communicated. It was evident from the study that the biggest challenge with the method life cycle assessment were the data collection phase and choice of demarcation. Strengths with the method were, among other, the opportunity to identify what measures to prioritize to lower greenhouse gas emissions and to strengthen the marketing credibility. The conclusion ends with a presentation of suggestions for improvements, the study’s restrictions and suggestions for future studies.

The Swedish Government has set a goal to reach net zero emissions of greenhouse gases by 2045, which together with the commissioning to the Swedish Housing Agency to prepare requirements for a climate declaration that shall reduce the climate impact from buildings, has enforce the AEC industry to provide solutions that help reach these targets. The introduction of the integration of BIM technologies, together with the LCA methodology has been suggested as a key solution to solve this problem. To achieve the results for this study, two main objectives were stablished. The first objective was to develop a BIM model in SMC able to produce automated climate calculations. The second objective was to perform interviews with relevant actors about this tool. The integration of those objectives helped to answer the research questions of this study. This study provides a way of performing automated climate calculations for construction projects using classification of materials in SMC and calculations in Excel. It also has the ability to perform data visualization of the carbon footprints of the complements in the 3D models of the project using the GWP of the chosen materials. It can be said that it is a great tool to introduce to decision-makers an easy way to identify the hotspots of carbon emissions and choose more sustainable alternatives. / Den Svenska Regeringen har fastställt ett mål att nå utsläppen av växthusgaser netto noll till 2045, som tillsammans med uppdraget till Boverket att förbereda krav på en klimatdeklaration som ska minska klimatpåverkan från byggnader har tvingat AEC-industrin att tillhandahålla lösningar som hjälper till att nå dessa mål. Införandet av integrationen av BIM-teknologier tillsammans med LCA-metoden har föreslagits som en nyckellösning för att lösa detta problem. För att uppnå resultaten för denna studie fastställdes två huvudmål. Det första målet var att utveckla en BIM-modell i SMC som kunde producera automatiserade klimatberäkningar. Det andra målet var att genomföra intervjuer med relevanta aktörer om detta verktyg. Integrationen av dessa mål hjälpte till att besvara forskningsfrågorna i denna studie. Denna studie ger ett sätt att utföra automatiserade klimatberäkningar för byggprojekt med klassificering av material i SMC och beräkningar i Excel. Det har också förmågan att utföra datavisualisering av kolavtryck av komplementen i projektets 3D-modeller med GWP för de valda materialen. Det kan sägas att det är ett bra verktyg att introducera för beslutsfattare ett enkelt sätt att identifiera de hotspots som koldioxidutsläpp och välja mer hållbara alternativ.

Jordens klimat varierar normalt över tid, men aldrig tidigare har klimatförändringarna varit så snabba och påtagliga. Stigande temperaturer, förhöjda havsnivåer och hotade ekosystem är till stor del en följd av människans miljöpåverkan som genom sitt utnyttjande av resurser och utsläpp bidrar till den utökade växthuseffekten. Alla berörs och samtliga måste ta sitt ansvar för att förhindra att detta fortskrider. Genom att förstå miljökonsekvenserna av sitt agerande kan bättre förutsättningar skapas för kommande generationer. Studier visar att byggbranschen står för nästan en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser, men att det fortfarande finns kunskapsluckor kring var miljöpåverkan är som störst. Genom klimatavtal, branschöverskridande forum och verktyg i form av livscykelanalyser och miljövarudeklarationer kan kunskapen lyftas. Ett flertal lättillgängliga verktyg med generiska data har utvecklats för livscykelanalyser av byggnader, men för anläggningssektorn finns ännu inte helt anpassade verktyg. I nuläget väljs grundläggningsmetod mestadels utifrån den ekonomiska aspekten, vilket bidrar till att miljöaspekten inte får önskvärt utrymme. Denna studie är en fallstudie som söker svar på vilken grundläggningsmetod som lämpar sig bäst ur ett hållbart och ekonomiskt perspektiv i en specifik jordprofil av lera som är vanligt förekommande kring Uppsala. För att lyfta kunskapen kring miljöpåverkan, jämfördes fyra vanliga grundläggnings-metoder: inblandningspelare med Multicem och lättfyllnadsmetoderna; lättklinker, skumglas och cellplast. Utifrån sättningsberäkningar i jordprofilen kunde dimensioneringar utföras av materialåtgång för respektive metod. Dimensioneringen användes sedan för att utföra kostnadsuppskattningar och beräkningar av klimatpåverkan, i form av koldioxidekvivalenter, under produktframställning och transporter till den specifika platsen. Utöver detta undersöktes bedömningen av det kemiska innehållet genom två miljödatabaser, BASTA och SundaHus. Resultatet visade att skumglas har den lägsta totala klimatpåverkan, där ungefär hälften av koldioxid¬utsläppen kommer från produktionen och resterande del från transporter. Det tyder på att det geografiska läget för grundläggningen spelar en väsentlig roll för resultatet av klimatpåverkan. Skumglas erhåller bästa betyg i BASTA och SundaHus men har den högsta totalkostnaden av de jämförda alternativen i studien. Inblandningspelare med Multicem som bindemedel har den lägsta totalkostnaden och den näst lägsta klimatpåverkan. Genom intervjustudien konstaterades att val av grundläggningsmetod främst avgörs av kostnaden vilket innebär att Multicem förmodligen skulle väljas i första hand. Utifrån kemiskt innehåll är bedömningen däremot ofullständig, eftersom Multicem ännu inte finns deklarerad i SundaHus. Sammanfattningsvis beror valet av grundläggningsmetod på ett flertal faktorer där företag måste värdera vilken faktor som har högst prioritet. / The climate normally varies over time but never before has the climate change been so rapid and tangible. Rising temperatures, elevated sea levels and endangered ecosystems are consequences of human impact on the environment. The use of resources and emissions contributes to the increased impact on the greenhouse effect. Everyone is affected by the climate change and must take his or her responsibility to create better conditions for future generations by understanding the environmental consequences of his or her actions. Studies reveal that the construction industry accounts for almost one third of the total greenhouse gas emissions but there are still gaps in knowledge about the environ¬mental impact. The knowledge can increase through agreements on climate actions, industry-wide forums and tools such as life-cycle assessments and environmental product declarations. Several available tools with generic data have been developed for life-cycle assessments of buildings, but for the infrastructure sector the tools are still not fully developed. Today, the foundation method is mostly chosen based on the economical aspect, and the environmental aspect is not given priority. The aim of this case study is to investigate which foundation method is best suited from an environ-mentally sustainable and economical perspective in a specific soil profile of clay which is common around Uppsala. To raise awareness of environmental impact, four common foundation methods were compared: deep soil mixing with Multicem and light filling methods; expanded clay lightweight aggregate, foam glass and expanded polystyrene foam. Based on settlement calculations in the soil profile, dimensions could be made for consumption of material for each method. The consumption of material was used to make estimations of costs and calculations of climate effect, in terms of carbon dioxide equivalents, during production of the material and transport to the specific location. In addition, the assessment of the chemical content was examined through two environmental databases, BASTA and SundaHus. The result revealed that foam glass has the lowest total climate effect, where about half of the carbon dioxide emissions come from production and the remainder from transport. This indicates that the geographical location of the foundation is important for the result of the climate impact. Foam glass receives the best ratings in BASTA and SundaHus but has the highest total cost of the compared alternatives in the study. Deep soil mixing with Multicem as binder has the lowest total cost and the second lowest climate impact. Through the interview study, it was found that the choice of foundation method is mainly determined by the cost, which means that Multicem would probably be prefered. Based on chemical content the assessment is incomplete since Multicem has not been declared in SundaHus. In summary, the choice of foundation method depends on a number of factors in which companies must evaluate which factor has the highest priority.

Digitalization has been reshaping the media landscape in recent years, often conveying an implicit promise of becoming less dependent on physical resources. At the same time, the current understanding of digital reading goes beyond dedicated e-readers or definable digital media products such as magazines or newspapers. In fact, it must be perceived as a function or service obtained from existing and ever-expanding “digital ecosystems”. There is furthermore a clear and unambiguous trend that relatively small and mobile devices are on the rise for consuming all kinds of media. Next to potentially enabling environmental gains compared to traditional paper-based media consumption, there are agreeing indications of a shift from overall electricity consumption dominated by end-user devices towards an increasing importance of less tangible data transmission networks and data centers. Therefore, a bottom-up analysis is deemed to compliment more general top-down observations and assessments. To this end, an elaborated reference scenario is proposed as to bridge the mere analytical method of Life Cycle Assessment (LCA) with behavioral aspects based on German market observations and surveys. The prevailing aim of this study is to detect environmental hot-spots and absolute impacts linked to the service of accessing text-based content via connected electronic devices. In doing so, this study takes the position that both types of media consumption – digital and paper-based - are incommensurable due to the very evident differences in provided functions, markets, and industries. Therefore, an attributional and stand-alone LCA is considered appropriate. The perceived current situation (reference scenario) evolves around substantiated estimates and assumptions concerning production of devices, use of devices as well as operation of essential data transmission network components. Looking at potential hot-spots, electricity consumption linked to data transmission could be a decisive factor for the environmental performance of digital reading. However, the actual importance of data transmission infrastructures depends on both methodological choices and a range of parameters or trends. For instance, the relative importance is shifted when more recent estimates of electricity intensities are incorporated. Depending on actual and localized electricity intensity of data transmission, the amount of data required to provide an expected function may inhibit environmental potentials of digital media consumption. Postulating average annual consumption of digital contents and assuming actual substitution of equivalent printed media products, about 50 kg CO2-equivalents. could potentially be avoided. This theoretical potential is based on the calculated global warming potential (GWP) associated with digital reading according to the reference scenario which amounts to about 29 kg CO2-equivalents. Therefore, this study supports findings from previous studies that indicated environmental benefits of digital reading. Compared to other functions or services (e.g. video/music streaming, podcasts, audio books) embedded in the same “digital ecosystems”, reading requires little amount of data. If allocation of upstream effects is based on time, the relative importance of data transmission networks could be gauged and compared by adopting a “data-to-service time” ratio. Taking the reference scenario as a starting point, a perceivable ratio for digital reading is 0.015 GB/h, including systemic inefficiencies. In contrast, streaming of high-definition video contents can easily consume 3 GB/h, a 200-fold increase. The audience of this study comprises providers of digital reading services and/or other media services as well as end-users as integral element in “digital ecosystems”. Besides, the report proposes a conceptual assessment framework which can be applied to other contemporary digital services or functions. / De senaste åren har digitalisering omformat medielandskapet, med ett implicit löfte om att minska beroendet av fysiska resurser. Dessutom finns det tydliga trender som pekar mot en ökad användning av små, mobila enheter för att konsumera alla sorters media. En uppdaterad bottom-up analys bedöms komplettera mer generella observationer och bedömningar. Om man antar årliga genomsnittliga konsumtionsmönster i Tyskland, så är tillverkningen av elektroniska slutanvändarenheter – oavsett om de är till för enskilda ändamål (e-läsare) eller om de är multifunktionella (smartphone, surfplatta) – onekligen en miljömässigt kritisk punkt för digitalt läsande. Elförbrukningen, som sker i samband med dataöverföringen, kan också vara en avgörande faktor för den övergripande miljöpåverkan av digital läsning. Dock beror den faktiska påverkan av dataöverförningsinfrastrukturer dels på metodologiska val men även på ett antal andra parametrar och trender. Genom att undersöka indikatorn för global uppvärmning kan denna studie konstatera att resultaten stödjer tidigare forskning, som redan pekar på de miljömässiga vinsterna av digitalt läsande. Målgruppen för denna studie innefattar både distributörer av digitala läs-tjänster och/eller andra media tjänster såväl som slutanvändare som ett integrerat element i ”digitala ekosystem”.

Life Cycle Assessments on buildings and various environmental certificates are starting to become customary for newbuilding projects in Sweden. Building materials play a big part in a building’s environmental impact. Earlier research indicates that Life Cycle Assessments is not a routine in today’s construction process and it may depend on uncertainties in the methods of quantifying carbon dioxide emissions. This master thesis focuses on how equivalent carbon dioxides, a standard unit to quantify greenhouse gas emissions, of building materials can be integrated with Building Information Modelling. Through meetings with experts in the field, data has been collected. A 3D model of a house was built in order to evaluate both an integration with a cost calculation tool and directly with the 3D model. The results showed how the cost calculation tool works for calculations of equivalent carbon dioxides, early in the pre-construction phase. Difficulties in finding corresponding materials in their database were found and issues with summarizing carbon dioxide data. The integration directly into the 3D model, with visual programming, proved an insert for each materials’ carbon dioxide emissions worked. This allows further updates throughout the building process. It was also possible to import material information to a carbon dioxide calculation tool. This evaluation opened up a possibility to change and update carbon dioxide emissions at an early design stage of a building process with Building Information Modelling along with a need of organizational change due to today's traditional building processes. / Livscykelanalyser på byggnader och olika typer av miljöbyggnads-certifieringar blir allt vanligare för nya byggprojekt i Sverige. Materialet i en byggnad spelar en stor roll av hela byggnadens miljöpåverkan. Tidigare forskning indikerar att livscykelanalyser inte är en rutin i dagens byggprocesser vilket kan bero på att osäkerheter i de olika metoderna bakom koldioxidberäkningar. Den här artikeln fokuserar på hur koldioxidekvivalenter av byggnadsmaterial kan bli integrerade med Byggnadsinformationsmodellering. Genom möten med experter i området har datainsamling gjorts för det ändamålet. För att undersöka integreringen byggdes en 3D-modell upp och som senare användes för beräkningar av koldioxidutsläpp i ett kostnads-kalkyleringsverktyg samt undersöka hur en införing av koldioxidekvivalenter direkt i 3D-modellen kunde göras. Resultaten visade hur kostnads-beräkningsverktyget fungerar för beräkningar av koldioxidekvivalenter, tidigt i byggprocessen. Svårigheter i att hitta motsvarande material i kalkyleringsverktygets databas upptäcktes under utvärderingen samt en sammanfattande rapport för beräkningarna. Integrationen direkt i 3D-modellen med visuell programmering visade att en inmatning av koldioxidutsläpp för varje material fungerade vilket möjliggör uppdateringar under hela byggprocessen. Det var också möjligt att importera materialinformation till ett koldioxidberäkningsverktyg. Det öppnar upp möjligheter att ändra och uppdatera koldioxidutsläpp för material tidigt i byggprocessen med hjälp av Byggnadsinformationsmodellering och visar behov av organisationsförändringar på grund av dagens traditionella byggprocess.