A presente pesquisa pretende refletir sobre a formação do cantar no cotidiano. O olhar investigativo repousou sobre a formação do cantar, que se modifica a partir das relações que o sujeito cantante estabelece com a sua voz e para além de sua emissão vocal. A pesquisa adotou como método investigativo o estudo de caso para abordar o cantar de dois sujeitos interessados em relatar o seu percurso de formação. A coleta de dados integrou materiais diversos cedidos pelos participantes, gravações de áudio de observações e entrevistas abertas. O foco de análise privilegiou a captura de cantares (passados, presentes e expectativas futuras) e espaços nos quais os sujeitos cantantes circulam, trabalham, vivenciam e experimentam o seu cantar. Essas histórias foram descritas visando ao desvelar do canto vinculado às experiências de vida na perspectiva teórica de Josso (2004) e no cantar diário à luz da sociologia do cotidiano de Pais (2003). Os resultados da pesquisa revelam trajetórias individuais de um saber fazer [cantar] que é/foi apreendido e aprimorado nas experiências de vida e no aqui e agora em que o cantar soa. É nesse contar [estudos de caso] que os sujeitos cantantes apresentam os processos de formação, as estratégias e formas de lidar, relacionar, conhecer e aprender. O presente estudo contribui para as reflexões sobre a aprendizagem e o ensino do canto, oferecendo subsídios para a formação de professores nesta área. / This research seeks to reflect on the formation of singing in daily life. The investigative look rested on the formation of singing, which changes from the relations that the singing person establishes with his or her voice, and beyond with his or her vocal emission. The research adopted as it's investigative method the case study to address the singing of two people interested in reporting their formation course. Data collection included various materials provided by participants, audio recordings of observations and open interviews. The analysis focused on the capture of singing (past, present and future perspectives) and spaces where the singing people go around, work, live and experience their singing. These stories were described, aiming at the unveiling of singing linked to life experiences from the theoretical perspective of Josso (2004) and in the daily singing from the perspective of Pais’ sociology of everyday life (2003). The research results reveal individual trajectories of a know-how [sing] which is or was learned and enhanced through life experiences; and the here and now that the singing sounds and permeates. It is in this telling [case studies] that the singing people show formation processes, strategies and ways to cope, connect, know and to learn. The present study contributes to the reflections on learning and the teaching of singing, providing subsidies for teacher training in this area.

A presente pesquisa pretende refletir sobre a formação do cantar no cotidiano. O olhar investigativo repousou sobre a formação do cantar, que se modifica a partir das relações que o sujeito cantante estabelece com a sua voz e para além de sua emissão vocal. A pesquisa adotou como método investigativo o estudo de caso para abordar o cantar de dois sujeitos interessados em relatar o seu percurso de formação. A coleta de dados integrou materiais diversos cedidos pelos participantes, gravações de áudio de observações e entrevistas abertas. O foco de análise privilegiou a captura de cantares (passados, presentes e expectativas futuras) e espaços nos quais os sujeitos cantantes circulam, trabalham, vivenciam e experimentam o seu cantar. Essas histórias foram descritas visando ao desvelar do canto vinculado às experiências de vida na perspectiva teórica de Josso (2004) e no cantar diário à luz da sociologia do cotidiano de Pais (2003). Os resultados da pesquisa revelam trajetórias individuais de um saber fazer [cantar] que é/foi apreendido e aprimorado nas experiências de vida e no aqui e agora em que o cantar soa. É nesse contar [estudos de caso] que os sujeitos cantantes apresentam os processos de formação, as estratégias e formas de lidar, relacionar, conhecer e aprender. O presente estudo contribui para as reflexões sobre a aprendizagem e o ensino do canto, oferecendo subsídios para a formação de professores nesta área. / This research seeks to reflect on the formation of singing in daily life. The investigative look rested on the formation of singing, which changes from the relations that the singing person establishes with his or her voice, and beyond with his or her vocal emission. The research adopted as it's investigative method the case study to address the singing of two people interested in reporting their formation course. Data collection included various materials provided by participants, audio recordings of observations and open interviews. The analysis focused on the capture of singing (past, present and future perspectives) and spaces where the singing people go around, work, live and experience their singing. These stories were described, aiming at the unveiling of singing linked to life experiences from the theoretical perspective of Josso (2004) and in the daily singing from the perspective of Pais’ sociology of everyday life (2003). The research results reveal individual trajectories of a know-how [sing] which is or was learned and enhanced through life experiences; and the here and now that the singing sounds and permeates. It is in this telling [case studies] that the singing people show formation processes, strategies and ways to cope, connect, know and to learn. The present study contributes to the reflections on learning and the teaching of singing, providing subsidies for teacher training in this area.

Orientador: Emília Pietrafesa de Godoi / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Filosofia e Ciências Humanas / Made available in DSpace on 2018-08-20T00:56:10Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Zani_MateusAmoedo_M.pdf: 4855842 bytes, checksum: 14e231058b2be5000183ef0a898cc448 (MD5) Previous issue date: 2012 / Resumo: O presente texto tem por objetivo abordar um processo de reconfiguração de um bairro rural em Poços de Caldas, Minas Gerais, a partir das trajetórias de migração internacional de alguns de seus habitantes. Estes migraram para a Itália, com o intuito de conseguirem a cidadania italiana. Após oito meses da primeira viagem para a Itália, já com o passaporte italiano em mãos, partiram para os Estados Unidos. A meta, desde o início era a possibilidade de garantia de uma economia que lhes desse condições para a reprodução de suas pequenas propriedades cafeeiras. Para alcançar o objetivo desta pesquisa, considero como fontes principais as narrativas das experiências destas famílias através da etnografia de suas trajetórias, das experiências dos maridos no exterior e de suas esposas no Brasil. Desta forma, apresento as trajetórias relativas ao período de quatro anos em que estiveram envolvidas no processo migratório traçando, assim, a trajetória de homens e mulheres, no limiar entre a transformação e a reprodução de suas vidas no decorrer desse processo / Abstract: This paper aims to approach a process of restructuring a rural district in Poços de Caldas, Minas Gerais, from the trajectories of international migration of some of its inhabitants. They migrated to Italy, with the aim of achieving Italian citizenship. Eight months after his first trip to Italy, since the Italian passport in hand, went to the United States. The goal from the beginning was the possibility of ensuring an economy that would give them conditions for the reproduction of their small coffee farms. To achieve the goal of this research, I consider as main sources the narratives of the experiences of these families through ethnography of their trajectories, the experiences of foreign husbands and their wives in Brazil. Thus, I present the trajectories for the four years that they were involved in the migration process, thus, tracing the trajectory of men and women on the threshold between the processing and reproduction of their lives during and after this process / Mestrado / Antropologia Social / Mestre em Antropologia Social

Bakgrund: Epidemiologiska studier har visat att hjärtsvikt ökat över hela västvärlden. En ökning av antalet patienter med hjärtsvikt, kan innebära ökade krav på vården och vårdpersonalen. Det har framstått som nödvändigt att utbilda all vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor och distriktsköterskor inom äldreomsorgen, i omvårdnad av patienter med kronisk hjärtsvikt då patienter som drabbas av försämring är i stort behov av stöd. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Studien som utfördes var en litteraturöversikt, enligt Friberg (2012), innehållandes åtta vetenskapliga studier av kvalitativ design. Datainsamling har skett via Pub Med och CINAHL Complete. Resultat: I resultatet identifierades tre huvudteman med sju underteman. Det första huvudtemat var: Upplevelser av förändringar i livssituationen med följande tre underteman: Att leva med begränsningar, Rädsla inför framtiden och Upplevelser av ensamhet. Det andra huvudtemat var: Erfarenheter av symtom och sjukvård med följande två underteman: Symtom i det dagliga livet och Erfarenheter av sjukvården. Det tredje huvudtemat var: Strategier för att underlätta livet med hjärtsvikt med följande två underteman: Anpassning och Betydelsen av socialt stöd. Diskussion: I resultatdiskussionen belyses upplevelser hos personer med hjärtsvikt i förhållande till Roys adaptionsmodell. Personer med hjärtsvikt har beskrivit olika upplevelser av sjukdomen, de flesta rörande anpassning till den nya livssituationen efter diagnosen. / Background: Epidemiological studies have shown that heart failure have increased all over the western world. An increase in the number of patients with heart failure can entail an increase in the demands on the healthcare system and healthcare personnel. It have shown to be necessary to educate all health care personnel, especially nurses and district nurses active in elderly care, in how to care for patients with chronic heart failure since when the patients deteriorate they are in great need of support. Aim: The aim of this literature review was to enlighten patients experiences of living with heart failure. Method: The conducted study was a literature review, according to Friberg (2012), containing eight scientific studies of qualitative design. Collection of data have been via PubMed and CINAHL Complete  Results: The result identified three main themes with seven sub themes. The first main theme was: Experiences of changes in the life situation with the three following sub themes: Living with limitations, Fear of the future and Experiences of loneliness. The second main theme was: Experiences of symptoms and health care with the two following sub themes: Symptoms in daily life and Experiences of health care. The third main theme was: Strategies to facilitate life with heart failure with the two following sub themes: Adaptation and The importance of social support. Discussion: The result discussion enlightens the experiences of people with heart failure in relation to Roys adaptation model. People with heart failure have described different experiences of the illness, most of them involving adapting to the new life situation after the diagnosis.

Les incapacités motrices lourdes engendrent des situations de handicap au cours desquelles l’autonomie du corps et du sujet sont bousculées. Les attendus et les évidences du corps valide sont suspendus. Ne pouvant plus agir directement sur elle-même ou sur son environnement, la personne en situation de handicap doit passer par l’intermédiaire d’un dispositif d’aide polymorphe constitué à la fois d’aides humaines et techniques. Au cours de chacune des interactions avec ce dispositif, les limites entre soi et l’autre, entre l’intérieur et l’extérieur, se brouillent.A partir de trois enquêtes ethnographiques réalisées auprès de personnes en situation de handicap vivant à domicile, la recherche doctorale a pour objet l’analyse de cette expérience corporelle. Dans une première partie, la thèse montre que la singularité de cette expérience repose sur le principe d’une distribution du corps, alternant entre déconstruction de soi et renégociations empiriques des frontières à partir de la définition d’une intimité. La recherche distingue ensuite trois formes possibles d’une existence au quotidien avec des incapacités motrices. Chacune d’entre elles se traduit par unedistribution singulière des frontières de l’identité / Severe motor impairments generate disability situations in which the autonomy of body and of the subject are disrupted. Expectations and taken-for-granted attitudes regarding the valid body are challenged. No longer in capacity to act directly on themselves or on their environment, persons with disabilities must interact with polymorphic help devices consisting of both human and technical aids. In these interactions, limitations between self and others or between inside and outside are blurred.Based on three ethnographic studies conducted with persons with disabilities living at home, the doctoral research aims at analyzing their specific corporal experience. The first part of the dissertation analyzes the experience of people with severe motor impairments as an experience of a distributed body, alternating between self-destruction and empirical negotiations of body frontiers with reference to intimacy. The second part distinguishes three forms of the experience of everyday life with severe motor impairments, which result in different distributions of the frontiers of self

Bakgrund: Förekomsten av attention-deficit/hyperactivity disorder uppgår till 7% bland barn globalt. ADHD har hög hereditet, omkring 57 % och det eftersöks fortfarande orsaker som kan kopplas till ADHD:s fysiologiska uppkomst. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med barn med diagnosen attention-deficit/hyperactivity disorder. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med en innehållsanalys av nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre kategorier framkom; Utanförskap och brist på förståelse, Rädsla för att förlora kontroll samt Vikten av bekräftelse och stöd. Föräldrar upplevde en ständig kamp för att behålla kontrollen över barnet, en oförståelse från omgivningen, en känsla av att inte ha något eget liv, att inte känna sig trodda samt brist på stöd, vilket resulterade i att föräldrarna kände utanförskap och isolering. Slutsats: Föräldrar till barn med ADHD beskrev svårigheter att få rätt till utredning men att efterföljande diagnostisering ofta gick snabbt. Det framkom både positiva och negativa erfarenheter av stöd och vägledning men majoriteten av föräldrarna upplevde trygghet och lättnad i kontakten med vårdpersonal som hade erfarenhet av barn med ADHD. Vid professionella interaktioner där det fanns kunskap om ADHD fanns ett holistiskt synsätt på barnet med ADHD och dess familj men inom den allmänna sjukvården fanns det begränsad kunskap och förståelse. / Background: The prevalence of attention-deficit/hyperactivity disorder amounts to 7% among children globally. ADHD has high heredity, about 57% and the course of ADHD’s physiological appearance are still being sought. Aim: The purpose was to describe parents' experiences of living with children diagnosed with attention- deficit/hyperactivity disorder. Method: A general literature study was conducted with a content analysis of nine scientific articles. Result: Three categories were included in the result. Exclusion and lack of understanding, Fear of losing control and The importance of confirmation and support. Parents experienced the constant struggle to manage control of the child, the lack of understanding from the surroundings, feelings of not having their own life, not feeling believed and insufficient support, as a result, parents felt alienated and isolated. Conclusion: Parents of children with ADHD describe difficulties in getting the right to investigation but the subsequent diagnosis often went quickly. Both positive and negative experiences of support and guidance emerged, but most parents experienced security and relief in contact with health professionals who had experience with children with ADHD. In professional interactions where there was knowledge about ADHD, there was a holistic approach to the child with ADHD and its families but in general health care, there was limited knowledge and understanding.

No description available.

Sammanfattning Syftet i studien är att belysa musiklärarens dilemma i valet mellan musik som uttryck och musik som skolämne. I detta arbete presenteras hur den personliga utvecklingen över tid påverkar prioriteringar och didaktiska val i musiklärares identitetsskapande. Studien bygger på musiklärares livserfarenheter. Empirin omfattar djupintervjuer med tre musiklärare vilka har många års erfarenhet av undervisning i musik. Deras berättelser tolkades och bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att skapa förståelse för hur de i sin yrkesroll identifierar sig själva som musiker och/eller musiklärare. Vidare hur detta identitetsskapande fått betydelse för musikundervisningen. Resultatet beskriver det frirum och handlingsutrymme lärarna upplever finns i deras praktikmiljö och skapas för musikundervisning. I resultatet framkommer att lärarna pendlar mellan musikerrollen och lärarrollen. Vidare att de utifrån styrdokumenten och sin sociala hemvist ofta uttrycker sin upplevelse av musikens och musicerandets djupare dimension och effekterna därav i deras undervisning. Detta visar hur dilemmat i valet mellan musik som uttryck och musik som skolämne ständigt är närvarande i musikläraryrket. / Abstract The purpose of the study is to shed light on the music teacher's dilemma in the choice between music as expression and music as school subject. This work presents how personal development over time affects priorities and didactic choices for music teachers' identity creation. The study describes three music teachers' life experiences. The method conducted was as in-depth interviews with three music teachers, who have many years of experience in teaching music. Their life stories were interpreted and processed from a socio-cultural perspective with the aim to understand how they in their professional role identify themselves as musicians and/or music teachers. The result shows that a teacher´s identity creation is important for music education. The teacher´s in this study describes how the free space and space of action effect their internship environment and subject for music teaching. The result shows that the teachers commute between the role of musician and the role of teacher. Furthermore, based on the governing documents and their social domicile, they often express their experience of the deeper dimension of music and making music and the effects thereof in their teaching. This shows how the dilemma in the choice between music as expression and music as school subject is constantly present in the music teaching profession.

Background: Diabetes mellitus type 1 is a chronic autoimmune disease. About 10 % of the world's population is estimated to suffer from diabetes mellitus type 1, which is estimated at around 8.75 million people. Diabetes mellitus type 1 is a self-care disease that requires the person to take a great deal of self-care responsibility every day. The nurse needs to understand how patients experience living with diabetes mellitus type 1 to provide good, adequate care and training in self-care management. Aim: The aim of the study was to describe adult’s experiences of living with diabetes mellitus type 1. Method: A literature study based on a qualitative method where eleven articles were analyzed with Friberg's five-step model. Results: In the results there was different aspects that was brought to attention, both positive and negative that influence the life of someone living with diabetes mellitus type 1. The analyze resulted in three main themes; “The surroundings influence on DMT1”, “Anxiety for the future”, “An ocean of challenges” and six sub-themes. Conclusion: There is multiple factors that affect adult’s lives when living with DMT1. To be able to offer people with diabetes mellitus type 1 good care, it is necessary for the nurse to work with person-centered care, develop their knowledge and listen to each person's unique story. / Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Studiens resultat kom fram till att det finns en påverkan från omgivningen, en oro för framtiden och flera utmaningar med att leva diabetes mellitus typ 1 (DMT1). Stöd kunde erhållas från olika grupper; familj och vänner, nätbaserade stödgrupper och sjukvården. Det stöd som erbjöds av omgivningen upplevdes oftast som positiv, dock fanns upplevelser av att stödet brast och att personer med DMT1 inte blev lyssnade på. Det var inte bara stöd som kunde upplevas negativt. Personer med DMT1 upplevde en kamp för att leva ett normalt liv. De ville inte identifiera sig som sin sjukdom, de ville vara en person med en sjukdom. Sjukdomen var en del av livet som krävde en egenvårdshantering för att förebygga komplikationer. Personer med DMT1 upplevde en stark oro i samband med rädslan för komplikationer. Rädslan kunde även användas som en motivation till god hantering av DMT1. Hanteringen DMT1 var en balansgång mellan livet och sjukdomen. Jobb kunde bli påverkat av sjukdomen där en anställning inte var helt självklar. Det uppkom känslor av skuld och skam kring egenvårdshanteringen öppet i samhället. Därav valde personer med DMT1 att göra egenvård privat för att inte möta samhällets uppfattningar och normer om sjukdomen. Det var aldrig någon paus i sjukdomshanteringen. Livsstilen med egenvårdhantering och planeringsförmågan sågs också som en positiv aspekt hos personer med DMT1. DMT1 har både en positivt och negativ inverkan på livet. Det är en daglig kamp med en begränsad vardag. Det är därför en stor påverkan på livet hos personer med DMT1 vilket resulterar till att det är viktigt som sjuksköterska att lyssna in personernas upplevelser för att kunna erbjuda bästa möjliga omvårdnad. Studien är litteraturbaserad med kvalitativ metod. Resultatet är grundat på en analys av sammanlagt elva kvalitativa artiklar. Artiklarna är analyserade enligt Fribergs femstegsmodell. Ur analysen kunde tre huvudteman och sex underteman urskiljas.

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk, neurologisk, autoimmun och inflammatorisk sjukdom. Den livslånga kontakten med vården, oförutsägbara symtom samt att det idag inte finns något botemedel gör sjukdomen komplex. Patienter med MS finns i alla delar av vården, därför är det viktigt att sjukvårdspersonal har kunskap och motivation för att bedriva en inkluderande vård där patientens livssituation förbättras. Syfte: Studiens syfte var att belysa personers upplevelser av att leva med sjukdomen multipel skleros. Metod: Två databassökningar användes, PubMed och CINAHL Complete. Denna litteraturöversikt baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar analyserades och granskades utifrån Fribergs beskrivning. Resultat: I resultatet framkom det fyra huvudteman: Oförutsägbara förändringar, Ett förändrat jag, Psykosociala perspektiv och Att hantera sjukdom. Slutsats: Att anpassa sig och acceptera sin livssituation var svårt men med hjälp av hanteringsstrategier, stöd från närstående och andra i samma sits samt vårdpersonal var det möjligt. Kunskap om sjukdomen och upplevelsen av att leva med MS var viktigt för att främja adaption och förbättra personens livssituation. / Background: Multiple sclerosis is a chronic, neurological, autoimmune and inflammatory disease. A lifelong contact with healthcare, unpredictable symtoms and that there presently is no cure makes the disease complex. Patients with MS are present in every part of nursing, therefore it is important that nurses have the knowledge and motivation to provide inclusive care where the patient's life situation is improved. Aim: The purpose of the study was to highlight people's experiences of living with the disease multiple sclerosis. Method: Two database searches were used, PubMed and CINAHL Complete. This literature review is based on ten qualitative scientific articles. These articles were analyzed and reviewed based on Friberg's method. Results: The results showed four main themes: Unpredictable changes, A changed self, Psychosocial perspectives and To manage the disease. Conclusion: Adapting and accepting one's life situation was difficult, but with the help of self management strategies, support from relatives and others in the same situation as well as healthcare professionals, made it possible. Knowledge about the disease and the experience of living with MS was important to support adaptation and enhance the personens life situationen.