Recent research show that young people with mild intellectual disabilities are raising complaints against the society´s demand for categorization in order to provide the right amount of support (Ineland, Molin & Sauer 2013, Tideman 2012). This study’s purpose is to find out if and how students attending a senior high school for people with intellectual disability, are affected by their school attendance in their identity making. With focus on finding out:1.What situations within the school prove specific importance in relation to students’ identity making?2.How are the students identity making limited or enabled by their attendance at the school for students with intellectual disabilities? 3.How are the students identity making affected by being included or excluded?The theoretical framework is inspired by theories based on social constructionism. The author has chosen to adopt an intersectional analysis that claims that different power relations in society affects and reinforce each other. Another important theory is social identity theory and representations theory. These theories explain how social identity is created in the relation between the individual and the social world that she exists in. The empirical material was collected through interviews with six students currently attending a senior high school for people with intellectual disability, “gymnasiesärskola” in Swedish. The results show that the specific situations that proved importance for the student’s identity making were: When they were not being able to make choices. How other people, especially teachers, were relating to them combined with the social climate in groups they belonged to. And the overall sense of not being “normal” and having a diagnosis. Results that appeared to be new compared to other studies were that the students interpreted their diagnosis as a school issue and not something that was connected to their own person.

Syftet med denna studie var att undersöka socionomers uppfattning om förhållningssättet i arbetet med lindrigt utvecklingsstörda föräldrar. Studien syftar även till att undersöka om variationen i förhållningssättet är kopplat till organisation och yrkesroll. Materialet bestod av sex semistrukturerade intervjuer med socionomer från tre olika organisationer som arbetar med föräldrar som har lindrig utvecklingsstörning. Dessa var Vuxenhabiliteringen, LSS- verksamheter och Individ- och familjeomsorgen. I studien genomfördes en telefonintervju med en forskare som har expertkunskaper kring utvecklingsarbetet för föräldrar med lindrig utvecklingsstörning.  Forskarens fokus kopplas till socionomernas upplevelser av arbetet, organisationens roll i arbetet samt betydelsen av samverkan.  Studien syftade till att analysera resultatet utifrån två teoretiska perspektiv. Dessa är Gräsrotsbyråkrati samt Människobehandlande organisationer.  Resultatet i studien visar på att socionomerna i dessa organisationer har olika förhållningssätt beroende på den verksamhet som de arbetar i samt den yrkesroll de har i organisationen. Studien indikerade även hur dessa organisationer påverkar föräldraskapet hos lindrigt utvecklingsstörda föräldrar. / The aim of this study was to describe and analyse social workers’ approach in working with parents with mild intellectual disability. The study intends to find out if work approach is related to position and type of organisation. The data consists of six semi structured interviews with social workers from three different organisations that in work meet parents with mild intellectual disability. These organisations were Vuxenhabiliteringen, LSS and Individ- and Familjeomsorgen. In addition, an interview with a researcher that has expert knowledge in development for parents with mild intellectual disability was done. In the analysis the experiences of social workers were linked to organizational tasks and importance of cooperation. The study purposed to analyse the result from two theoretical perspectives; street- level bureaucracy and human-service organisations. The result shows that social workers in the organisations have different approaches dependent on what organisation they work in and the role and working tasks they have in work. The study also indicated how the organisations and their tasks affected the parenthood for persons with mild intellectual disabled parents.

Referentiell kommunikation innebär att kunna delge andra information så att de förstår, samt att själv förstå när man lyssnar och även att vara medveten om när man själv inte har förstått (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till måttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benämning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har också testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benämning föreligger. För att mäta referentiella lyssnarförmågor har olika typer av efterfrågningar studerats, det vill säga hur individen uttrycker sig för att efterfråga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrågningstyperna begäran av utökad information och kontrollfrågor. Båda grupperna var mycket heterogena i kommunikationsuppgiften vad gäller antalet efterfrågningar hos varje individ. I målgruppen återfanns ett signifikant samband mellan efterfrågningstypen aningen-eller-frågor och långsam benämningshastighet av enstaviga ord. En klinisk implikation av resultatet i studien är att en del individer i målgruppen skulle kunna gynnas av träning i referentiell kommunikation.

En kvalitativ undersökning om sena inskrivningar i särskolan.Syftet med denna studie är att undersöka elevers upplevelse av att få diagnosen lindrig utvecklingsstörning och att bli inskriven i särskolan i senare delen av grund-skolan.För att få svar på min fråga använde jag en kvalitativ metod och intervjuade elever-na för att kunna ta del av deras upplevelser. Resultatet av intervjuerna har visat att elever som blir sent inskrivna i särskolan inte mår särskilt bra. De har svårt att acceptera sin situation och känner att de är särskilda. De vill inte tillhöra särskolan och känner ingen tillhörighet med övriga elever, stor vikt läggs vid att vara normal. Eleverna har också svårt att förlika sig med sin diagnos lindrig utvecklingsstörning. Det som alla intervjuade trots allt anser vara bra med att de placerats i särskolan är det stöd och den hjälp de får i sitt skolarbete av lärare och övrig personal. / Although the increased number of upper secondary school students that has beenenrolled in education for pupils with intellectual disabilities has been on the publicagenda for decades, research that focus on how this affect the children are stillscarce.Taking a student perspective, the overall aim of this study is to contribute to newinsight concerning how students experience to get a “mild intellectual disability”diagnosis that leads to a change of school systems, being transferred from regularpublic schools to education for pupils with intellectual disabilities.The report draws on qualitative empirical data, which is collected through six semistructuredinterviews. The study shows that although experiencing problems tofulfil the goals in the theoretical subjects at elementary and middle schools, havinga diagnosis and being sorted out from the group of normal people was still veryshocking. Accordingly, all of the students put a lot of effort to being perceived asnormal. However, as a result of enrolment to education for pupils with intellectualdisabilities is the pressure had declined and all students witnessed about the goodsupport they got at school. Finally, a positive finding from the study was that thestudents saw the future with confidence and expected to have just as good jobopportunities as everyone else.

AbstractThe purpose of this study is to illustrate how Work-based Learning (WBL) is handled in Special Education High Schools. With this purpose in mind, four questions have been formulated and they focus on what proportion of the total amount of high school students in the Special Education High School National Program who is completing their WBL according to governmental regulations, what challenges the WBL managers experience in working with WBL, what reasons the WBL managers see as decisive for students not completing their WBL and what benefits the WBL managers see with WBL. To answer the study’s purpose and questions, a survey was conducted, where we looked for respondents on a nationwide level. Data from the survey was analyzed with the help of a theoretical basis that we chose. This theory was based on three different perspectives on special education; the compensatory, the critical and the dilemma perspective by Nilholm (2007). A total of 127 respondents were included in the study and there were respondents from all three parts of Sweden; Norrland, Svealand and Götaland. The majority of respondents work as vocational teachers, Special Ed teachers working with the developmentally disabled and high school level teachers. The results showed that compulsory WBL education is an important part of the Special Education High School National Program, but at the same time difficult to implement due to lack of time, lack of internships and students’ individual abilities to complete a WBL. / SammanfattningSyftet med denna studie är att belysa hur styrdokumentens krav när det gäller arbetsplatsförlagt lärande (APL) hanteras i gymnasiesärskolan. Kopplat till syftet har fyra frågeställningar formulerats och de fokuserar på hur stor andel av det totala elevantalet på gymnasiesärskolans nationella program som genomför sin APL enligt styrdokumentens krav i dagsläget, vilka utmaningar de APL-ansvariga upplever sig möta i arbetet med APL, vilka orsaker de APL-ansvariga ser som avgörande för att eleven inte genomför sin APL, vilken nytta de APL-ansvariga ser med APL. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en enkätundersökning, där vi sökte efter informanter på ett rikstäckande plan. Data från enkäten analyserades med hjälp av en av oss vald teoretisk utgångspunkt. Denna teori utgick från tre olika perspektiv på specialpedagogik; det kompensatoriska, det kritiska och dilemmaperspektivet av Nilholm (2007).  Det var sammanlagt 127 informanter som ingick i enkätstudien och det fanns informanter hemmahörande från alla tre landsdelar i Sverige, Norrland, Svealand och Götaland. Majoriteten av informanterna arbetar som yrkeslärare, speciallärare mot utvecklingsstörning och ämneslärare på gymnasienivå. Resultatet visade att den obligatoriska APL utbildningen är en viktig del av ett nationellt program i gymnasiesärskolan, men den är samtidigt svår att genomföra på grund av tidsbrist för uppdraget, brist på APL-platser och elevernas individuella förutsättningar att klara av en APL.