Bakgrund: Personer med demens har en försämrad förmåga att förstå och kommunicera med omgivningen och därför kan det vara svårt och krävande att vårda personer med demens. Agitation är ett vanligt beteendeproblem vid demenssjukdom och är påfrestande för såväl personen med demens, som för vårdgivaren. Personer med demens behandlas främst farmakologiskt trots de biverkningar som läkemedelsbehandlingen orsakar och därför behövs andra behandlingsstrategier och omvårdnadsåtgärder för att öka välbefinnandet och minska deras lidande. Syfte: Att beskriva musikens inverkan på människor med demenssjukdom och deras vårdgivare. Metod: En systematisk litteraturöversikt av fjorton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som sedan analyserades och sammanställdes i ett resultat. Resultat: Musik visade sig ha en övervägande positiv inverkan på personer med demenssjukdom och deras vårdgivare. De demenssjuka personernas agitation minskade, deras möjlighet att kommunicera förbättrades och de fick en ökad livskvalitet. Vårdgivarnas samarbete med den demenssjuka personen förbättrades och de blev mer närvarande i omvårdnaden. Slutsats: Musiken inverkade på ett övervägande positivt sätt i omvårdnaden av demenssjuka personer och gav även en positiv inverkan på de demenssjuka personernas vårdgivare. Resultatet visar att musik kan vara användbart för att förbättra vården av personer med demens och kan förmodligen fungera som en icke-farmakologisk behandling i omvårdnaden. / Background: People with dementia have an impaired ability to understand and communicate with their environment and it can be difficult and demanding to care for people with dementia. Agitation is a common behavior problem in dementia and this is stressful for both the person with dementia, as for the caregiver. People with dementia are treated primarily pharmacological despite the many side effects that drug therapy induced and therefore requires other treatments strategies and nursing interventions to improve wellbeing and to reduce their suffering. Aim: To describe the impact of music on people with dementia and their caregivers. Method: A systematic literature review of fourteen qualitative and quantitative research articles that then were analyzed and summarized in the result. Results: Music was found to have a predominantly positive impact on people with dementia and their caregivers. The dementia person’s agitation decreased, their ability to communicate improved and they had an improved quality of life. The caregiver’s cooperation with the dementia persons was improved and they became more present in the care. Conclusion: The music had a mainly positive impact in the care of persons with dementia and also gave a positive impact on the caregivers. The results show that music probably can be useful for improving the care of people with dementia and can act as a non-pharmacological treatment in the care.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information och söka evidens för bröstcancerdrabbade kvinnors omvårdnadsbehov från sjuksköterskans i form av stöd för psykiska, sociala eller informativa behov. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via databasen CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och fulltextdatabasen ELIN (Elecronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Till sökningen användes sökorden breast*, cancer*, nurs* och support. Alla utvalda artiklar som härrör till syftet kvalitetsbedömdes genom på förhand bestämda granskningskriterier från modifierade förlagor efter Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Bahtsevani och Stoltz (2007). Av resultatet framkom det att det fanns stark evidens för att kvinnor med bröstcancer har ett omvårdnadsbehov av socialt stöd, psykiskt stöd och även av information av sjuksköterskan. Omvårdnadsbehov som även kom fram i denna studie är kontinuitet i vården och personliga samtal med sjuksköterskan. Att få utöva sin religiösa tro, sin andlighet och utöva sin kulturella tillhörighet samt likaså känna förtroende är omvårdnadsbehov som blev uppenbarat i resultatet. Resultatet diskuterades utifrån Aaron Antonovskys omvårdnadsteori där känslan av sammanhang är central.

Purchasing Power Party (PPP) has long been intensively studied in empirical researches. However, a unanimous conclusion has not been reached. As an alternative to a narrative literature review, this paper conducts a meta-regression analysis of a collection of thirty-three studies, in order to uncover the sources of variation in the empirical findings relating to PPP. We also test the validities of suggestions made by the narrative literature reviewers that the use of more years of data, more countries, more powerful tests, more general model specifications, and an allowance for non-linearity might mitigate the issue of PPP puzzle. We find that the proposition is true and that whether PPP holds in the long run mainly depends on the methodology employed, the regimes the data are sampled from, and the length of the sample of data that is used. When addressing the persistence of the deviations from PPP, it mostly depends on the methodologies adopted.

<p>Tidigare forskning visar att patienten kan ha sexuella problem som kan vara fysiska och/eller psykiska, dessa kan till exempel vara smärta och obehag vid penetration, urinläckage, vaginal lubrikation, utebliven orgasm, och erektionsproblem. Samhällets syn på sexualitet påverkar såväl patientens som sjuksköterskans syn på sexualitet och kan ge svårigheter vid diskussion om sexualitet. För att underlätta för sjuksköterskan vid kommunikation med patienten om sexualitet finns det en modell (PLISSIT-modellen). Trots teoretiska hjälpmedel tycks sjuksköterskan ha svårigheter med att diskutera sexualitet med patienten. Syftet med studien var att undersöka vad det är som hindrar sjuksköterskan att diskutera sexualitet med patienten. Metoden som användes var litteraturstudie. Sex teman framträdde från de vetenskapliga artiklarna i dataanalysen: bristande kommunikation, bristande utbildning, sjuksköterskans känslor, inte sjuksköterskans ansvarsområde, samhällssyn och kulturella faktorer och avdelningsmiljö. Resultatet visar att sjuksköterskan känner sig generad när han/hon ska diskutera sexualitet med patienten och tycker att patienten ska ta initiativ till diskussionen. Även sjuksköterskans egna känslor påverkar diskussionen om sexualitet. Sjuksköterskan behöver utbildning och träning i att diskutera sexualitet med patienten. Sjuksköterskor vill ha en plats där de kan sitta ostört med patienten och diskutera sexualitet.</p> / <p>Studies have shown that patients can have physical and mental sexual problems, which can be pain and discomfort with the penetration, leak of urine, vaginal lubrication, loss of orgasm and problems with the erection. Societies view of sexuality influence both the patients and the nurse’s view of sexuality which gives difficulties in discussing sexuality. To facilitate the communication of sexuality between the nurses and the patients the PLISSIT-model can be used. The aim of this study was to identify what is preventing the nurse to discuss the sexuality with the patient. The method of this study was a literature review. Six themes was located from the articles, deficient communication, deficient education, nurses’ feelings, not the nurses’ responsibility, social outlook and cultural factors and the nursing ward environment. The findings were that the nurse feeling embarrassed when he/she discusses sexual problems with the patient and thinks it is the patient who should ask about the sexual problems. The nurses own feelings affect the discussion about sexuality. The nurses need more education and practice to discuss sexuality with the patients. The nurses wish to have a place where they can discuss sexuality with the patient.</p>

<p>This research attempt, as its title witnesses, aims to build interdisciplinary approaches and to bridge gaps within management. Management and more specific, management of industrial organizations is a scientific discipline that consists of many different fields of interest. In industrial organizations, different parties of people, such as managers, engineers and workers are asked to communicate and collaborate towards common organizational targets and goals. This is were this research finds fertile ground, and tries to bridge the gaps between the quality management philosophy and corporate culture and the evolving, value adding functions and processes of logistics.</p><p>In particular, the gaps between quality management and logistics were bridged by a demonstration of the applicability of quality management practices –tools and methodologies- in a logistics context. This was conducted by an extensive exploratory research by means literature analysis of both management disciplines. The present situation, put in academic literature, was investigated and thoughtful reflections and suggestions for further use of quality management practices within logistics were provided.</p><p>All the quality management tools and methodologies examined were found, with one or another way, to be employed in logistics processes. Numerous examples demonstrating the universality of quality management concepts and techniques were identified. When it comes to the specific management area of logistics, eight quality management practices were found particularly useful, with three of them, namely Service Quality, SPC and Benchmarking to be well known, and to some extent, mature within logistics. However, empirical research, of qualitative and quantitative nature, is needed to confirm the trends recognized here.</p><p>The suggestions and reflections provided throughout this work indicate actions to be taken by logistics managers, in order to apply well known and widely accepted, cost saving and quality improvement, practices to their operations. In addition, these suggestions and their potential, constitute a challenging field for further research were new, applicable to logistics, quality management tools and methodologies can be found and ones that already exist can be enhanced.</p><p>The originality of this work can be found in that it thesis tries to bring conceptually closer two management areas that although have many values in common are not perceived as working on the same track, towards the same goals. This research adds value in the way that illustrates, in an extensive and formal way, that there should be no barriers within management.</p>

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de vanligaste folksjukdomarna och orsakas av både arv och miljö. Sjukdomen medför en risk för att drabbas av komplikationer, bland annat hjärt- och kärlsjukdom och nedsatt perifer cirkulation. För att undvika detta har en persons levnadsvanor en stor betydelse, detta genom fysisk aktivitet och hälsosam kost. Genom att förändra sin livsstil kan upp emot 80% av fallen förebyggas. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva upplevelsen av livsstilsförändringar hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har granskats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Upplevelsen av livsstilsförändringar påverkades av olika faktorer. Utifrån motivation och upplevda begränsningar diskuterades vardagliga saker så som fysisk aktivitet, utövande av religion, att dela en familjemåltid och upplevt stöd från både omgivning och sjukvård. Slutsats: Livsstilsförändringarna som personer med diabetes typ 2 gjorde upplevdes som en begränsning i vardagen. Att få diagnosen diabetes typ 2 leder till att en transitionsprocess kan påbörjas och möjliggör för att finna ett välmående i sin sjukdom. / Background: Diabetes type 2 is one of the most common diseases and it is caused by both  heredity and environment. The disease entails a risk of various complications, for instance cardiovascular diseases and reduced peripheral circulation. To avoid these complications, a person’s lifestyle has a big importance. Making a lifestyle change can prevent 80% of these cases. Aim: To describe the experience of making lifestyle changes amongst people with type 2 diabetes. Methods: A qualitative literature review based on sixteen studies. These studies has been processed and analyzed by the five steps of Friberg. Findings: The experiences of making lifestyle changes were affected by several factors. Everyday things such as physical activity, practice religion, share a family meal, support from family and health care was discussed from motivation and perceived limitations. Conclusion: Lifestyle changes made by people with type 2 diabetes were experienced as a limitation in the everyday life. To be diagnosed with type 2 diabetes enables a possibility to begin a process of transition, which can help these people to find a well being in their disease.

No description available.

Bakgrund: Utmattningssyndrom är slutskedet av en lång process som börjar med stress och stressrelaterade symtom. Patienter drabbade av utmattningssyndrom är svårbehandlade i avsaknad av tydliga råd och evidensbaserad kunskap kring återhämtning. Otaliga behandlingsprinciper har växt fram främst som bygger på stressyndromets uppkomst. Samhället står inför en problematik där allt fler individer insjuknar i syndromet med följdsjukdomar som depression och ångest, samtidigt som ingen renodlad metod garanterar tillfrisknande för dessa patienter. Detta gör det intressant och viktigt att undersöka vad som upplevs vara av vikt för att återta hälsan för dessa individer. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av betydande faktorer vid återhämtning av utmattningssyndrom. Metod: Litteraturöversikten grundas sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO med forskning inom medicin och omvårdnad. Tio vårdvetenskapliga artiklar inkluderades för resultatet, vilka var publicerade mellan 2005 och 2015, varav åtta med kvalitativ metod och två med mixad metod.”Middle Range” teoretikern Phil Barkers Tidvattensmodell har använts som referensram till att föra en diskussion avseende vårt resultat. Sökord som burnout, recovery, rehabilitation, stress och MeSH termer kombinerades i sökningsprocessen. Resultat: Tre huvudteman framkom efter data hade analyserats. I det första huvudtemat Insikt och reflektion skapar självkännedom så visar resultatet att med ett nytt fokus från vara andra till lags, till att istället reflektera och värdesätta sig mer än tidigare skapar förutsättning för att patienten skulle må bättre och ta hand om sig själv. I det andra huvudtemat Att bli sedd som människa och inte bli ignorerad i sitt lidande som utmattad patient sågs minska skuld och skamkänslor. Patientens återhämtning i naturen gav perspektiv till något utanför smärta och lidande. Tredje temat Att ta kontroll över sitt liv” innebar att erhålla en känsla av meningsfullhet, i samband med lära sig strategier att hantera stressiga situationer, som gav ökat självförtroendet samt gav möjlighet att återta kontroll över sin vardag. Diskussion: Återhämtning från utmattningssyndrom är en förändringsprocess som kan stärka patientens egenmakt, empowerment. Patientens delaktighet i vårdandet bidrar till en förstärkt läkningsprocess genom en medvetenhet om vad som fungerar som återhämtning. Patientens lidande kan utgöra en plattform för att hitta en ny livsförståelse, en mening, där patienten i vårdarens hjälp kan bidra till att förstå varför hon blivit utmattad. Vila och återhämtning skapar avbrott i lidandet med mottaglighet för nya perspektiv. Att bli accepterad i andras närvaro gynnar återhämtningen, eftersom självkänslan bibehålls eller stärks i en sådan miljö. / Background: Burnout is the final stage of a long process that begins with stress and stressrelated disorders. Patients suffering from burnout are difficult to treat, in the absence of clear advice and evidence-based knowledge about recovery. Countless treatment principles have been put forward mainly based on the emergence of the stress syndrome. Society is facing problems since this syndrome causes more and more people to fall ill with sequel diseases such as depression and anxiety in a situation where there is no straightforward method guaranteeing recovery for these patients. This makes it interesting and important to explore what patients suffering from burnout consider to be of importance to regain health. Aim: To illuminate patients’ experiences of significant factors in the burnout recovery process. Method: The literature review is based on searches in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO, including research in the fields of medicine and nursing. Ten articles about nursing science were included in the results. They were published between 2005 and 2015, eight of them using a qualitative method and two a mixed method. The "Middle Range" theoretician Phil Barker’s Tide Model was used as a frame of reference for a discussion concerning our results. Keywords such as burnout, recovery, rehabilitation, stress and MeSH terms were combined in the search process. Results: Three main themes emerged after data had been analyzed. In the first main theme Insight and reflection created self-awareness the result shows that a shift of the patients’ focus, from pleasing others to instead reflecting and valuing themselves more than before. It created conditions for them to feel better and to take care of themselves. In the second main theme To be seen as a person the feeling of not being ignored when suffering from exhaustion was found to reduce guilt and shame. The patients’ recovery when spending time in nature gave them a perspective of a life without pain and suffering. The third theme Taking control of your life involved obtaining a sense of meaningfulness in connection with learning strategies to manage stressful situations, thus increasing the patients’ self-confidence, making it possible for them to regain control of their lives. Discussion: Recovery from burnout is a process of change that can enhance patient empowerment. Patient involvement in the care contributes to an improved healing process through awareness of useful recovery. The patients’ suffering can be a platform for finding a new understanding of life, a meaningfulness, where the help given by the patients’ carers can contribute to their understanding why their earlier lifestyle resulted in burnout. Rest and recovery create an interruption in their suffering that makes them receptive to new perspectives. Acceptance of others people's presence favors recovery since self-esteem is maintained or strengthened in such environment.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en sjukdom där självsvält leder till undervikt. Personer med sjukdomen har en störd kroppsuppfattning vilket påverkar självkänslan. Symtom är låg kroppsvikt, kraftig viktnedgång, psykisk ohälsa och utebliven mens. Behandling innefattar förebyggande arbete samt akuta psykiatriska och somatiska insatser. Anorexia nervosa kan behandlas inom öppenvård, dagvård eller slutenvård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva individers erfarenheter av att vårdas för anorexia nervosa inom slutenvård. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Sökningar är gjorda i CINAHL with Full Text och PubMED. Ytterligare sökningar gjordes i Medline, PsycINFO och AMED, dock utan relevanta träffar. Resultat: I resultatet återfanns tre teman och åtta subteman. Teman var “Kontrollförlust och önskan om delaktighet”, “Jämlika relationer och stöd” samt “Ansvar och lärande för livet”. Konklusion: Anorexia nervosa är en komplicerad sjukdom att vårdas för. Vårdpersonal behöver förstå patienters upplevelser av vården för att kunna ge bästa möjliga vård. Förståelsen kan bidra till en personcentrerad vård i mötet med dessa patienter. / Background: Anorexia nervosa is a disease where self-starvation leads to underweight. People with the disease have a disturbed body image which affects their self-esteem. Symptoms include low body weight, excessive weight loss, mental illness and absent periods. Treatment includes prevention along with acute psychiatric and somatic interventions. Anorexia nervosa can be treated in outpatient care, day care or inpatient care. Aim: The aim of this study was to describe individuals’ experiences of being treated for anorexia nervosa in inpatient care. Method: A literature review based on eight qualitative research articles. A literature search was conducted in CINAHL with Full Text and PubMed. Searches were also conducted in Medline, PsycINFO and AMED but no further hits were found. Results: The analyze identified three major themes and eight subthemes. The themes were “Loss of control and a desire for participation”, “Equal relationships and support” and “Responsibility and learning for life”. Conclusion: Anorexia nervosa is a complex disease to be treated for. Nursing staff must understand patients’ experiences of care to be able to give the best care possible. This understanding can contribute to a patient-centered care in the meeting with these patients.

Background: Pain is a common consequence of Spinal Cord Injury (SCI). While research into pain in SCI is vast, examining musculoskeletal pain (MSKP) and low back pain (LBP) are limited. This thesis aims to investigate these categories of pain in incomplete SCI (iSCI). The experience of pain is known to affect quality of life (QoL) and function. The impact of the experience of pain, particularly of LBP, on both the QoL and function are examined in this research. While research in similar fields is predominantly conducted in single nation populations this research is set out to study three different nations. Method: The following were part of this study: • A systematic literature review on the prevalence on chronic back pain (BP), LBP and MSKP in SCI. • A translation, and preliminary validation, into Greek of the Spinal Cord Independence Measure (SCIM version III). • A cross-national survey conducted in the USA, UK and Greece. Questionnaires included the short-form McGill Pain questionnaire (SF-MPQ), EQ-5D and the SCIM III. They were collected either online or via post and 219 questionnaires were analysed. Results: The papers included in the systematic literature review were considerably heterogeneous not allowing meta-analysis to be made. 95% confidence intervals (CI) for the total number of participants in the studies were used. Among people with pain the prevalence of chronic MSKP (CMSKP) was 49% (95%CI 44%, 55%), of chronic BP (CBP) was 47% (95%CI 43%, 50%) and chronic LBP (CLBP) was 49% (95%CI 44%, 55%). GR-SCIM III maintains its unidimensionality and has acceptable internal consistency (α=0.78). Concurrent/criterion validity for the two cross-examined subscales were strong for “self-care” (ρ=-0.78) and moderate for “mobility” (ρ=-0.58). Unidimensionality was also confirmed for the English version of SCIM III, which had accepted internal consistency (α=0.79) and strong concurrent/criterion validity for “self-care” (ρ=-0.75) and moderate for “mobility” (ρ=-0.45). The survey results showed that the prevalence of current LBP is 67.9% (95%CI 61%, 73%) and of MSKP is 38.8% (95%CI 32%, 45%). LBP was of moderate intensity and most commonly described as “aching”. People who report pain, LBP or MSKP reported worse QoL. The impact of LBP on QoL was greater than that of pain in general or MSKP. The increased intensity of LBP correlated with worse function. Among the three participating countries, people from the UK had the worst experience of pain and LBP, classified themselves with the worst health status and reported the worst functional independence. Conclusion: This study offers the first systematic review on CLBP, CBP and CMSKP in SCI. It is unique in using SCIM III by self-report and into Greek. The results show that LBP is highly present in iSCI affecting both QoL and function. Both the GR-SCIM III and the SCIM III are reliable for use, however studies are needed to examine further their psychometric properties. The findings of the study fit with features of the currently used patients’ rehabilitation models.