Med examensarbetet vill jag undersöka med ett holistiskt synsätt på hela livscykeln av ljuset vilka krav en modern användare har av ett cykelljus och hur dessa anspråk kan åstadkommas.
 För att skapa ett cykelljus som fungerar för en modern cykelanvändare utifrån deras krav och behov samt tar hänsyn till alla stakeholders förväntningar. Först gör jag en grundlig research på historiska cykelbelysningar och vad som finns idag, jag kommer att skapa ett ITK och göra Trendanalyser samt Brain- storming, Scenario och Personas. Sedan kommer jag att laborera med Ljust- ester innan jag går över till formgivningen där jag kommer att använda mig av 3D Modeller. Under hela processen kommer jag att skriva och uppdatera min Workbook.

Syfte Att kartlägga och sammanfatta hur forskningen av belysningen som elever utsätts för i klassrummet påverkar elevens studieresultat och läsförmåga. Kunskapsöversikten ämnar också till att dra slutsatser ifrån relevanta forskningsartiklar och reflektera över hur resultaten från sagda forskningsstudier kan implementeras i elevens skolmiljö för utveckling av elevens förmågor gällande studieresultat och läsförmåga. Frågeställning Hur kan resultatet av forskningsstudier med intresse för belysningens påverkan på elevernas prestationer påverka elevens läsförmåga? Metod Urvalet gjordes med litteratursökningar i databaserna Primo, Proquest och Eric. I sökningen användes kombinationer av relevanta termer till ämnet. Sökorden light, lighting, illuminance, flourescent, light setting, luminous, reading, reading comprehension, reading environment, classroom environment och school användes i olika kombinationer tillsammans med ett filter för att säkerställa att alla artiklar var vetenskapligt granskade. I kunskapsöversikten användes sammanlagt nio olika studier från olika länder och årtionden. Resultat Kunskapsöversikten visar att det finns positiva aspekter på prestation och läsförmåga med att variera ljuset i klassrummet. I flera av studierna finns ett fokus på elevens koncentration och arbetsförmåga varpå studierna visar att det finns ett samband mellan en större koncentrationsförmåga och arbetsförmåga om eleven utsätts för varierande ljus. Även läshastigheten och läsförståelsen visade på tydliga förbättringar vid användandet av varierande ljus. Översikten visar att ljuspåverkan är större beroende på åldern av användaren och att det finns marginella skillnader mellan pojkar och flickor. Ur ett medicinskt perspektiv belyser studierna att det finns positiva hälsoaspekter av användandet av variabelt ljus på kortisol och melatoninproduktionen men också att huvudvärk och obehag förekom under studierna för en låg andel av studiedeltagarna. Avslutningsvis visade även studierna att olika typer av ljuskällor ger olika resultat och att effekten av dagsljus har påverkan på eleven.

<p>Abstract</p><p>Den här uppsatsen beskriver examensarbetet Ljus och aktivitet. Syftet med projektet har varit att ifrågasätta invanda tankemönster och förhållningssätt och på så sätt hitta nya och relevanta lösningar för en traditionell armatur. Uppsatsen beskriver ljuset kopplat till aktivitet ur användarnas perspektiv, hur de upplever ljuset kopplat till deras hem och hur de använder sina rum. Ljuset beskrivs även utifrån ett historiskt, socialt, emotionellt och biologiskt perspektiv men också hur ljuset skapar rumslighet genom kontraster. Upplevelsen av det naturliga ljusets variationer finns som en underliggande ton i arbetet. Utvecklingen av LED - tekniken skapar nya möjligheter och det här arbetet är ett försök att genom LED – tekniken hitta nya lösningar till en traditionell produkt. Uppsatsen är också ett försök att beskriva designprocessen, de verktyg jag använt t ex ITK och introspektion mm. Vad jag kommit fram till och resultatet, men också hur jag ser på min roll som designer. Resultatet är en flytt- och bärbar armatur där ljuset regleras vid närvaro i rummet, men också manuellt efter aktivitet och situation.</p><p> </p>

The purpose of this thesis is to create conditions in order to plan lighting to a library room after children's needs and wishes, and to gain deeper knowledge about how children experience different lighting environments and what they perceive as good lighting. I was given the task by Huskvarna library to design a lighting plan for their children's department. This is part of the project "Library 2.1-room as a medium" that is going on at Huskvarna library since fall 2007.   My questions at issue are: 1. What do children consider as good lighting in a library? 2. How do children experience different lighting environments?   I have done an experimental study with both quantitative and qualitative elements. The study was conducted in the children's department at Huskvarna library. Twenty children in the ages between 10 and 12 participated in the study, which consisted of four surveys. The first three surveys were designed in the same way but were answered in three different lighting environments in the same room; 1) daylight only, 2) daylight in addition with reading lights, and 3) daylight and the existing lighting in the room. These first three surveys where designed primarily to answer the second question at issue, to get a deeper understanding of how children experience different lighting environments. The fourth survey was intended primarily to answer the first question and included statements about lighting, which the children had to consider.   The results are: The children want to have a varied light in the room and do not like the high light levels as the existing lighting provide. They want reading armatures next to the seating and preferably colored lighting in the shape of decoration. I also discovered that most of the children preferred “cosy” lighting.   Of the lighting environments that the children have been examining in this study, the lighting environment with reading armatures is the one that the children experience as the most positive in most aspects. The light environment that the children experience as the least positive is the existing lighting in the room.   The conclusion is that the light level from the existing lighting in the library's children department is considered to high by the children in the study and should be adjusted to the children's individual needs. / Syftet med detta examensarbete är att skapa förutsättningar för att kunna planera belysning till ett biblioteksrum efter barns behov och önskemål och även få djupare kunskaper om hur barn upplever olika ljusmiljöer och vad de upplever som bra belysning. Jag fick i uppdrag av Huskvarna bibliotek att utforma en belysningsplan för deras barnboksavdelning. Detta är en del i projektet ”Bibliotek 2.1-Rummet som medium” som pågår på Huskvarna bibliotek sedan hösten 2007. Mina frågeställningar är: 1. Vad tycker barn är bra belysning i ett bibliotek? 2. Hur upplever barn olika belysningsmiljöer? Studien är experimentellt upplagd och utfördes med hjälp av enkäter i Huskvarnas biblioteks barnboksavdelning. Tjugo barn i åldern 10 till 12 år deltog i studien som inbegrep fyra enkäter. Det tre första enkäterna som var likadant utformade, besvarades i tre olika ljusmiljöer men i samma rum; 1) endast dagsljus, 2) dagsljus och läslampor samt 3) dagsljus och den befintliga belysningen i rummet. Dessa enkäter syftade framförallt till att besvara den andra frågeställningen för att få en djupare förståelse för hur barn upplever olika ljusmiljöer. Den fjärde enkäten syftade framförallt till att besvara den första frågeställningen och bestod bland annat av påståenden om ljus som barnen fick ta ställning till. Resultaten visar att barnen vill ha ett varierat ljus i rummet och de tycker inte om de höga ljusnivåerna som den befintliga belysningen ger. De vill ha läslampor vid sittplatserna och gärna färgat ljus som dekoration. Att det ska vara ”mysigt” är viktigt för barnen. Av de ljusmiljöer som barnen har fått pröva i den här studien så är ljusmiljön med läslampor den ljusmiljö barnen upplever som mest positiv i de flesta avseenden. Den ljusmiljö som barnen upplever som minst positiv är den befintliga allmänbelysningen i rummet. Slutsatsen är att ljusnivån från den befintliga belysningen i bibliotekets barn- och ungdomsboksavdelning enligt barnen i studien är för hög och bör anpassas till barnens individuella behov.

Abstract Den här uppsatsen beskriver examensarbetet Ljus och aktivitet. Syftet med projektet har varit att ifrågasätta invanda tankemönster och förhållningssätt och på så sätt hitta nya och relevanta lösningar för en traditionell armatur. Uppsatsen beskriver ljuset kopplat till aktivitet ur användarnas perspektiv, hur de upplever ljuset kopplat till deras hem och hur de använder sina rum. Ljuset beskrivs även utifrån ett historiskt, socialt, emotionellt och biologiskt perspektiv men också hur ljuset skapar rumslighet genom kontraster. Upplevelsen av det naturliga ljusets variationer finns som en underliggande ton i arbetet. Utvecklingen av LED - tekniken skapar nya möjligheter och det här arbetet är ett försök att genom LED – tekniken hitta nya lösningar till en traditionell produkt. Uppsatsen är också ett försök att beskriva designprocessen, de verktyg jag använt t ex ITK och introspektion mm. Vad jag kommit fram till och resultatet, men också hur jag ser på min roll som designer. Resultatet är en flytt- och bärbar armatur där ljuset regleras vid närvaro i rummet, men också manuellt efter aktivitet och situation.

<p>Det artificiella ljuset är något som idag ses som en självklarhet. Det är först när ett strömavbrott uppstår som betydelsen av ljuset blir riktigt påtaglig och visar hur hjälplösa människor blir utan det. En bra belysningsanordning, på exempelvis arbetsplatsen, är en förutsättning för att korrekt information från kontexten återges. Det här examensarbetet har undersökt vilka förväntningar och krav människor har på sin arbetsbelysning i hemmet. I samband med examensarbetet utfördes intervjuer för att få en bättre förståelse för hur individer tänker kring arbetsbelysning i hemmiljö.</p><p>Det erhållna resultatet värderades sedan i relation till en konceptuell modell över hur ljuset kan påverka arbetsprestationen. Studien förväntades besvara vilken betydelse och funktion komponenterna förväntningar, kontext och humör har för arbetsbelysning i hemmiljösammanhang. Utifrån resultatet kan en slutsats dras om att Boyces arbetsprestationsmodell (2003) kan vara lämplig för att beskriva arbetsbelysningskontexten men att vissa modifieringar i modellen bör göras. Människor har olika förväntningar på arbetsbelysningen och det gäller främst designen, ljusstyrkan och ljusspridningen.</p>

<p>The purpose of this thesis is to create conditions in order to plan lighting to a library room after children's needs and wishes, and to gain deeper knowledge about how children experience different lighting environments and what they perceive as good lighting. I was given the task by Huskvarna library to design a lighting plan for their children's department. This is part of the project "Library 2.1-room as a medium" that is going on at Huskvarna library since fall 2007.</p><p> </p><p>My questions at issue are: 1. What do children consider as good lighting in a library? 2. How do children experience different lighting environments?</p><p> </p><p>I have done an experimental study with both quantitative and qualitative elements. The study was conducted in the children's department at Huskvarna library. Twenty children in the ages between 10 and 12 participated in the study, which consisted of four surveys. The first three surveys were designed in the same way but were answered in three different lighting environments in the same room; 1) daylight only, 2) daylight in addition with reading lights, and 3) daylight and the existing lighting in the room. These first three surveys where designed primarily to answer the second question at issue, to get a deeper understanding of how children experience different lighting environments. The fourth survey was intended primarily to answer the first question and included statements about lighting, which the children had to consider.</p><p> </p><p>The results are: The children want to have a varied light in the room and do not like the high light levels as the existing lighting provide. They want reading armatures next to the seating and preferably colored lighting in the shape of decoration. I also discovered that most of the children preferred “cosy” lighting.</p><p> </p><p>Of the lighting environments that the children have been examining in this study, the lighting environment with reading armatures is the one that the children experience as the most positive in most aspects. The light environment that the children experience as the least positive is the existing lighting in the room.</p><p> </p><p>The conclusion is that the light level from the existing lighting in the library's children department is considered to high by the children in the study and should be adjusted to the children's individual needs.</p><p> </p> / <p>Syftet med detta examensarbete är att skapa förutsättningar för att kunna planera belysning till ett biblioteksrum efter barns behov och önskemål och även få djupare kunskaper om hur barn upplever olika ljusmiljöer och vad de upplever som bra belysning. Jag fick i uppdrag av Huskvarna bibliotek att utforma en belysningsplan för deras barnboksavdelning. Detta är en del i projektet ”Bibliotek 2.1-Rummet som medium” som pågår på Huskvarna bibliotek sedan hösten 2007.</p><p>Mina frågeställningar är:</p><p>1. Vad tycker barn är bra belysning i ett bibliotek?</p><p>2. Hur upplever barn olika belysningsmiljöer?</p><p>Studien är experimentellt upplagd och utfördes med hjälp av enkäter i Huskvarnas biblioteks barnboksavdelning. Tjugo barn i åldern 10 till 12 år deltog i studien som inbegrep fyra enkäter. Det tre första enkäterna som var likadant utformade, besvarades i tre olika ljusmiljöer men i samma rum; 1) endast dagsljus, 2) dagsljus och läslampor samt 3) dagsljus och den befintliga belysningen i rummet. Dessa enkäter syftade framförallt till att besvara den andra frågeställningen för att få en djupare förståelse för hur barn upplever olika ljusmiljöer. Den fjärde enkäten syftade framförallt till att besvara den första frågeställningen och bestod bland annat av påståenden om ljus som barnen fick ta ställning till.</p><p>Resultaten visar att barnen vill ha ett varierat ljus i rummet och de tycker inte om de höga ljusnivåerna som den befintliga belysningen ger. De vill ha läslampor vid sittplatserna och gärna färgat ljus som dekoration. Att det ska vara ”mysigt” är viktigt för barnen.</p><p>Av de ljusmiljöer som barnen har fått pröva i den här studien så är ljusmiljön med läslampor den ljusmiljö barnen upplever som mest positiv i de flesta avseenden. Den ljusmiljö som barnen upplever som minst positiv är den befintliga allmänbelysningen i rummet.</p><p>Slutsatsen är att ljusnivån från den befintliga belysningen i bibliotekets barn- och ungdomsboksavdelning enligt barnen i studien är för hög och bör anpassas till barnens individuella behov.</p>

Artificiella solljusbilder kan ge positiva känslor och upplevas som naturligt solljus i interiöra miljöer. I en tid där ljusnivåer och standardvärden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifrån människans tendens att föredra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga också ge välmående och harmoni för oss. Ett ”naturligt” artificiellt ljus kan ha stor inverkan i vårdmiljöer och på arbetsplatser utan dagsljusinsläpp. Syftet är att i interiöra miljöer kunna addera en artificiellt skapad solljusbild, en artificiell solljusbild som tillför en positiv ljusupplevelse i rum, även vid mulna dagar, och till det inre av djupa rum eller till rum helt utan dagsljus. Målet är en välgrundad utvärdering av hur artificiella solljusbilder upplevs i rum. Ambitionerna är att belysa vilka kvalitéer som är karakteristiska för solljusbilder och producera dessa artificiellt. Frågeställningar: Vilka kvalitéer skall en artificiell ljuseffekt ha för att den ska upplevas som en naturlig solljusbild? Hur upplevs en artificiell solljusbild i rum? Metod och genomförande: I en förstudie fick försökspersoner rangordna fotografier av solljus i rum. Resultatet från förstudien gav indikationer på vilka kvalitéer i ljuset som mest representerar naturligt solljus i rum. Utifrån analys av de oftast utvalda fotografierna samt de som inte blev valda har fyra olika artificiella solljussbilder skapats och utvärderats i rum utan dagsljus. Resultat: Förstudien visar att de mest naturliga solljusbilder har en tydlig form och riktning, en varm ljusfärg och en variation av ljushet inom ljusbildens form samt en balanserad kontrast mot sin omgivning. En gradient i övergången mellan ljusbild och omgivning med varierad övertoning är också karakteristiska egenskaper som naturliga solljusbilder har. Upplevelsen av de artificiellt skapade solljusbilderna var positiva. Slutsatser: De kvalitéer som är karakteristiska för solljusbilder är: Formen, Riktningen, Ljushetsvariationen, Ljusbildens kant, Kontrasten, och Färgtemperaturen i ljusbilden. Vår studie visar att artificiellt skapade solljusbilder upplevs som naturliga, harmoniska och som solljus.

Luciafirandet är stundom en omtvistad tradition, föremål för debatter och kontroverser. Firandet har en krokig historia, men den är betydligt kortare än hur den ibland berättas. Många olika influenser har varit delaktiga i framväxten av den tradition då den vitklädda gestalten med ljus i hår började uppvakta om morgnarna i 1700-talets västra Sverige. Detta är en del av vad föreliggande uppsats undersöker, vilket inbegriper flera idag utdöda traditioner, ungdomars galna upptåg, andra helgon än Sankta Lucia själv och oknytt som sades härja under lussenatten. Ibland lyfts frågan om vad som är ett ”korrekt” firande. Föreliggande uppsats undersöker luciafirandet utifrån helighetsaspekten för att se om dess helighet har en påverkan på firandet, som det är och som det utvecklats. Definitionen av det heliga (eng. the sacred) utgår ifrån Ann Taves och Matthew Evans typologier av det heliga som någonting som antingen tillskrivs en speciell mening eller särskiljs då det har en speciell mening. Hur samverkar heligheten med traditionen? Detta har undersökts utifrån hur traditionen berättas om i svensk dagspress vid två skilda årtal. Texter från förra årets luciafirande, år 2019, har analyserats tillsammans med texter från 1927. År 1927 har valts ut eftersom det detta år arrangerades det officiella firande i Stockholm som anses vara det som gjorde luciafirandet populärt över hela Sverige. Uppsatsen fann att det finns en kärna av helighet i traditionen som är betydande för traditionens utveckling samt avveckling. Dessutom tycks traditionen dö ut när folk inte längre bryr sig och därigenom slutar helighålla traditionen.

On behalf of Umeå University, close-range photogrammetry and 3D scanning with structural light are investigated as methods to create 3D models of physical objects relevant to mechanical engineering. An experimental setup for photogrammetry is constructed and used to scan three different objects: one made of metal, one with different colours and one made of plastic. The objects selected for analysis are a metal bolt, a colourful cardboard box and a bicycle helmet in plastic. The 3D models measured by photogrammetry are compared to models created with a commercial 3D scanner, both visually and through taking measurements on the physical objects and comparing with measuring the same details in Autodesk Recap Photo and Shining 3D. The results show a good measurement accuracy for both technologies. The average deviation from the dimensions of the physical objects is between 1.1% and 2.2%. Both 3D surface imaging techniques work well for objects with distinct surface structure and varying geometric shapes, but have problems creating 3D models of dark and glossy objects with homogeneous surface. Photogrammetry is cost-effective and manages to reproduce colour and texture with high accuracy. However, the method is time-consuming and the quality of the results is unpredictable. In addition, the measurement accuracy can be questioned, since the calibration is performed manually by the user in the photogrammetry software. Structured light 3D scanning is a fast process and allows the model built-up and quality to be monitored in real time during the measurement. Visually, 3D scanning reproduces colour and texture with reasonable quality, but not as well as photogrammetry. Also here, the uncertainty in the tolerance analysis is large, since it is difficult to accurately place measurement points in the software. Both imaging techniques can be recommended for use in undergraduate education and student labs, given that a tutorial is provided and suitable scan objects are selected. / På uppdrag av Umeå universitet utförs en undersökning av fotogrammetri och strukturerat ljus 3D-skanning som arbetssätt för att skapa 3D-modeller av fysiska objekt relevanta inom maskinteknik. Syftet med arbetet var att fotogrammetri undersöks som arbetssätt för att skapa 3D-modeller av fysiska objekt från nära håll och där resultatet från fotogrammetrin jämförs med analys av samma objekt med en kommersiell 3D-skanner som använder strukturerat ljus tekniken. En experimentell uppställning för fotogrammetri konstrueras och används för att läsa av tre olika objekt: ett i metall, ett med olika färger och ett i plast. Objekten som väljs för analys är en metallbult, en ask i kartong och en cykelhjälm i plast. 3D-modellerna som avbildas med fotogrammetri jämförs med modeller skapad med en kommersiell 3D-skanner, både visuellt och genom att ta mått på de fysiska objekten och jämföra med mått på samma detaljer i programvarorna Autodesk Recap Photo och Shining 3D. Resultaten visar en bra måttriktighet för båda teknikerna. Snittavvikelsen från måtten på de fysiska objekten är mellan 1,1% och 2,2%. Båda arbetssätt för avbildning fungerar bra för objekt med struktur och varierande geometriska former, men har problem att skapa 3D-modeller av glansiga föremål och objekt med homogen yta. Fotogrammetri är kostnadseffektivt och klarar av att återge färg och textur med hög noggrannhet. Däremot är metoden tidskrävande och resultatets kvalitet är oförutsägbart. Måttriktigheten kan ifrågasättas, då kalibreringen utförs manuellt av användaren i programvaran för fotogrammetri. 3D-skanning med strukturerat ljus är tidseffektivt och har fördelen att modellens uppbyggnad och kvalitet kan följas i real-tid under mätningen. Visuellt återger 3D-skanning färg och textur med någorlunda rimlig kvalitet, men inte lika väl som fotogrammetri. Måttriktigheten kan även med detta arbetssätt ifrågasätts, då det är svårt att noggrant placera ut mätpunkter i programvaran. Det kan rekommenderas att använda metoderna i grundutbildningen om en lathund för arbetssätten skapas och om det i förväg väljs ut objekt som är lämpliga att läsas av.