Ett effektivt transportsystem är ett nödvändigt inslag i ett konkurrenskraftigt näringsliv och är avgörande för den ekonomiska tillväxten i landet. Med dagens hårdare krav på att hålla snävare tidsramar, krävs snabba och punktliga leveranser från leverantörer och producenter till konsumenter. Transportbranschen har inte undkommit det tryck som förändringar i omvärlden skapat såsom den ökade internationaliseringen och sedan något årtionde har den svenska åkerinäringen blivit utsatt för en allt brutalare internationell priskonkurrens. EU och de nyinträdda medlemsländerna utgör ett hot genom att nya konkurrensvillkor uppstått. Då de utländska åkerierna har en lägre kostnadsbild än de svenska kan de i en allt större grad erbjuda lägre priser än de svenska. För att kunna konkurrera sänker även de svenska åkerierna sina priser bortom rimlighetens gräns och på så sätt undermineras deras egen verksamhet. För att fortsatt kunna matcha kundernas allt högre krav på mer flexibla, tätare, snabbare och framför allt billiga transporter måste verksamheten ses över. Syftet med uppsatsen var att utifrån transportköparnas krav och önskemål analysera och utvärdera transporttjänsten. Detta realiserade vi genom att först utföra en förundersökning för att undersöka vilka krav och önskemål transportköparna hade för att sedan undersöka hur de svenska åkerierna arbetar utifrån dessa för att skapa värde för transportköparen. De undersökningar vi genomförde bestod av intervjuer med fem transportköpare och fem åkerier. Förförståelse för ämnet fick vi genom studier av litteratur, artiklar och möten med insatta inom transportnäringen. Utifrån den börmodell vi konstruerade kunde vi härleda variabler som motsvarade vad vi ansåg skapa värde för kunden. Resultatet vi uppnådde var att åkerierna arbetade på olika sätt och med olika grad av förståelse för att uppnå värde för transportköparen. De slutsatser man kan dra är att vikten av att nischa sig i transportbranschen är hög för de svenska åkerierna. De kan inte pressa sina priser av olika orsaker och måste då erbjuda sina kunder mer värde för pengarna. Undersökningen visade att transportköparna i stor grad går efter lågt pris när de väljer åkeri men att de även kräver en extremt hög servicegrad. Detta är svårt för åkerierna att möta och de flesta försökte att samarbeta och utarbeta skräddarsydda lösningar för varje kund i syfte att motivera ett rimligt pris. Genom att skapa värde för transportköparna är det möjligt för de svenska åkerierna att motivera ett högre pris och på så sätt stanna kvar på marknaden.

This report is about logistic efficiency in companies without own production. The authors have interviewed employees working at two companies, Telias store in Skärholmen and Orion Diagnostica AB. The purpose of the report is to find out which logistic functions the two companies are using to create efficiency. Today’s markets are more global. Different parts of a product can be made in different parts of the world. This makes companies more focused on logistic functions. With more competitors on every market, forces organizations to create advantages against the competitors. It’s not enough to reduce the production cost, they have to focus on new areas that are not directly connected to their mane business to have a chance to compete. What logistic functions can make a company without own production more efficient? Theories that are used in this report are about logistic functions that can give positive effects to the company, and that are not directly connected to production. One theory deals with complications such as recourse shortage that makes the business dependent to the supplier. That is an organization theory. The authors have interviewed the employees at the two companies asking questions about how their perspective of their organization is working compared to the theories. From the answers the authors where able to se differences and resemblances between the two companies and make some conclusions based on the theories. The two companies have different customers and sell very different types of products. Telia are a phone operator that sells mobile phones, home telephones and internet connections, along with contracts and services connected two the products. Orion Diagnostica is selling test equipment to diagnose a patient’s condition. They are selling mostly to hospitals and local doctors. Not for private use.

Uppsatsen behandlar stora byggföretags förutsättningar att överleva den ökade konkurrensen från europeiska byggföretag

No description available.

No description available.

International Marine Group, IMG AB, was established in year 2000, and became the parent company of the three sister companies, Momec AB, Isolamin AB and Premec AB. The IMG – group supplies complete marine/offshore interior accommodation and tailor-made system supplies to the Building/Industrial sector. With a starting point to develop IMG AB’s logistic and distribution the company has decided to survey the present logistic at their subsidiaries, mainly concentrated on the goods for delivery. The purpose is to allocate the processes inside the IMG – group which have direct develop potential. To be able to satisfy the new requirements on logistics in the future, IMG – group has presented a new proposal including a warehouse to consolidate gods for delivery. The warehouse would enable consolidation of all orders which are supposed to be delivered to the same destination. The purpose with this bachelor’s thesis is to serve as basis in a discussion about IMG AB’s future development. The future development will include a consolidation point for distribution and an automatic line for wall and ceiling panels. The methods which were used to obtain information for the thesis were: data-collection, litterature reviews, benchmarking and actual visits at the subsidiaries’ plants, Isolamin AB, Momec AB and Premec AB. The purpose is also to create a survey of the logistic flows inside the supply chain of the subsidiaries. The sister companies were also compared in a benchmarking with three different external companies. The purpose is also to appoint the requirements which are of most significance for the supply chain, with the aspect on consolidation. Momec AB is located in Bottnaryd and offer marine door sets in two different types, A and B. The location of Isolamin AB is Överkalix and the company is a supplier of products and customized solutions in the area of insulated panels for the Marine/Offshore and Building/Industrial sector. Premec AB is located in Dals Ed and manufacture prefabricated bathrooms for offshore-, shipping- and building industry world wide. Premec AB can supply already made (assembled) wet units for new buildings or flat packed (knock-down) units for refurbishment/renovation. All of the sister companies have potential for development in many areas inside their order to delivery process. There are also potential for development in the distribution and logistic aspects. The authors of this bachelor’s thesis consider the prerequisite to build the warehouse a reality is to have a well implemented ERP-system. It is also of significance that the exchange of information is fluent, that all sister companies have a high delivery precision and great coordination and organised systems. Further requirements are: to make the order to delivery process more efficient, to minimize the lead-time and to give the possibility to calculate the throughput time as an order is set. The warehouse and the subsidiaries, Isolamin AB, Momec AB and Premec AB, have both strengths and weaknesses. The authors of this bachelor’s thesis consider that the warehouse will open up for more possibilities in the future, but it will also include some threats to the IMG-group. If the proposal of a new warehouse and a new automatic line turns into reality a careful risk-management analysis should be done to minimize the risk in the investment. A comparison against a proposal with outsourcing to a Third Part Logistic – company, TPL-company, should be considered. A TPL-company might be more cost effective. The conclusion is that IMG –group’s project plans of a warehouse and an automatic line should be realised with the prerequisite that all the factors that today are considered to be a problem for the IMG – group are sorted out and that the ERP- System Jevees is fully implemented.

This Master thesis was written for Lantmännen Agroetanol in Norrköping concerning the layout of their finished goods inventory and unloading of feed after introducing a new product mix. Lantmännen Agroetanol has two production lines which produces feed. Both lines lead to six silos, used as inventory of finished goods. The feed from the two production lines differ in terms of quality, where as Lantmännen Agroetanol wants to separate their finished inventory in order to charge a higher price, by selling the better product as a premium. With two different feed products the yearly revenue is expected to increase which motivates a research about the current capabilities and necessary changes to be made in the factory. This study aims to address part of this research by focusing on the breakdown of the finished inventory and the capabilities of the unloading function to this new product mix from a logistical perspective. In the study the inventory of finished goods were analyzed according to three different scenarios. Furthermore the unloading function was investigated with regards to two alternatives. Between the two production lines, Agro12 is the one that produces lowest quality and Agro10 the higher. The premium product is a result from the Agro10 production line, which today counts for a third of the Agro12 production volume. Even though great variation in market demands has been discovered for this product over the years, the demand for the premium product is expected to be higher due to its broad scope of use. The inventory of finished goods was analyzed using a simulation model programmed in Microsoft Excel. It was created based on information collected from interviews at the company as well as from their production system. Data of inventory levels, in- and outflow on a daily basis were collected over the year of 2012 in order to simulate the inventory capacity of the different inventory scenarios. The unloading function was analyzed by performing manual calculations, also with help from the employees and collected information from the production system. Data regarding in- and outflow and adjustment times were collected in order to calculate employee overtime as a result of the unloading function, which is controlled by employees. To be able to compare the three inventory scenarios and the two unloading alternatives with each other a total cost model was used along with a service flexibility view as a complement. In the cost model, the Investment costs were calculated for possible rebuilding’s that has to be made. The variable costs related to the inventory were calculated based on handling costs of the excess of feed from the simulations. The corresponding variable costs for the unloading function were calculated based on overtime hours for the employees. Qualitatively, the flexibility for the customer was analyzed with regards to changes in the unloading function. The results according to this study show that Lantmännen Agroetanol should implement inventory scenario 3 which means that the feed from Agro10 will be stored in two silos and the feed from Agro12 in three silos. The remaining silo will be used as a stand-by ready to store the product that needs extra capacity the most. Scenario 1 means that the production lines gets three silos each, which turned up to be an in appropriate solution according to the simulations because Agro10 only required a third silo in 16 out of 366 days. Scenario 2 is more appropriate because Agro12 has a bigger need for a fourth silo.Scenario 2 and 3 has the same need of rebuilding whereas the stand-by silo can be reached from both production lines. Scenario 3 is recommended because it entails the possibility to regulate the stand-by silo which makes it less sensitive for disturbances compared to scenario 2. The study also recommends Lantmännen Agroetanol to build a new unloading silo instead of just using the current one so that the two feed products could be unloaded simultaneously. It is a big investment cost to build a new unloading silo but the results from this study show that it is more profitable than just having one in the long turn. With one unloading silo the employees have to work with adjustment times every time two subsequent customers want different feed products. It means that the employees have to adjust the unloading silo to the other product. There is already overtime among the unloading staff which means that one of the most strained functions in the company will be even more pressured with only one silo to unload two products. In addition, the boat transportations with high capacity that appear on a weekly basis affect the flexibility towards the customers. Thus, giving yet another reason for two silos rather than one, when introducing the new product mix. / Det här examensarbetet är utfört på Lantmännen Agroetanol i Norrköping och handlar om hur företaget ska utforma färdigvarulager och utlastning av foder efter införandet av en ny produktmix. Lantmännen Agroetanol har två produktionslinor som tillverkar en fodersort. Dessa produceras mot ett gemensamt färdigvarulager som utgörs av sex silor. Då produktionslinorna ger upphov till kvalitetsskillnader i fodret vill Lantmännen Agroetanol separera lagringen av fodret från dem. Detta görs för att kunna sälja en premiumprodukt till ett högre pris från den bättre produktionslinan. Med en försäljning av två fodersorter förväntas en årlig intäktsökning jämfört med idag och därför behöver fabrikens möjligheter samt eventuella förändringar undersökas. Denna studie är en del i detta arbete och syftar till att ur ett logistiskt perspektiv undersöka hur en uppdelning av färdigvarulagret bör utföras samt hur utlastningen påverkas av förändringen då två produkter lastas ut istället för en. Studien genomfördes som en analys av tre olika scenarion för hur färdigvarulagret kunde utformas samt två alternativ för utlastningens utformning. Produktionslinan Agro12 producerar den sämre kvaliteten, men har en tre gånger större tillverkningsmängd än Agro10 samt stora efterfrågevariationer över året. Agro10 som kommer tillverka premiumprodukten förväntas ha ett större behov tack vare sitt stora användningsområde. För att analysera hur lagernivåerna i silorna varierade för de olika lagerscenariona, användes en simuleringsmodell som togs fram i Microsoft Excel. Denna skapades genom information som erhölls via intervjuer med personal på företaget samt genom datainsamling från Agroetanols produktionssystem. Data över aktuella lagernivåer, in- och utflöde på daglig basis under år 2012 användes för att simulera lagerkapaciteten för de olika lagerscenariona. Utlastningen analyserades genom manuella beräkningar utifrån information som också erhölls vid intervjuer och företagets produktionssystem. Data över in- och utflöde samt egenmodifierade ställtider togs fram för att räkna fram övertidstimmar som ett resultat för utlastningen, eftersom den styrs av personal. För att kunna jämföra de tre lagerscenariona och de två utlastningsalternativen användes en totalkostnadsmodell som kompletterades med flexibilitet som en servicefaktor. Kvantitativt beräknades investeringskostnader för eventuella ombyggnationer. För lagerscenariona togs den rörliga kostnaden fram genom hanteringskostnader av det överskott som uppkom vid simuleringarna. Motsvarande för utlastningen genomfördes genom att beräkna övertidstimmarna för personalen för att även där ta fram en rörlig kostnad. Kvalitativt analyserades flexibiliteten för kunderna genom förändringarna i utlastningen, eftersom detta är en viktig servicefaktor vid försäljning. Resultatet enligt denna studie visar att Lantmännen Agroetanol bör införa scenario 3 vilket innebär att fodret från Agro10 lagras i två silor och fodret från Agro12 i tre silor medan en silo används som reserv för den fodersort som behöver extra lagerkapacitet vid specifika tillfällen. Scenario 1 innebär att produktionslinorna får tre silor var, vilket visar sig vara olämpligt i simuleringen eftersom Agro10 endast använder en tredje silo 16 av 366 dagar. Scenario 2 är mer lämpligt, eftersom Agro12 har ett stort behov av fyra silor. Scenario 2 och 3 innebär samma ombyggnation där reservsilon kan användas till båda produktionslinorna. Scenario 3 väljs eftersom den utnyttjar möjligheten att reglera reservsilon vilket gör färdigvarulagret mindre känsligt mot störningar jämfört med scenario 2. Vad gäller utlastningen rekommenderas Lantmännen Agroetanol att bygga en ny utlastningssilo istället för att endast använda den befintliga. På så sätt kan de två fodersorterna lastas ut parallellt. En ny utlastningssilo kräver stora investeringskostnader men resultaten från denna studie visar att det alternativet är mer lönsamt på längre sikt. Med enbart en utlastningssilo tillkommer ställtider varje gång två efterföljande kunder vill ha olika fodersorter. Då det redan uppkommer övertid bland personalen i utlastningen sätter det ännu högre press på en redan belastad funktion i företaget. Dessutom hanterar utlastningen stora båttransporter varje vecka som påverkar flexibiliteten gentemot kund och därför behövs två utlastningssilor för att behålla denna service.

Uppdraget har bestått av att undersöka möjligheten att genomföra en automatisering av trucktransporter inom företaget VBG produkter AB. Tillvägagångssättet för analysen har varit att först utreda nuläget med dess för och nackdelar. Även viljeinriktningen inom företaget har varit en viktig del av analysen. Det visade klart att företaget är positiv till förändringar, vilket har underlättat arbetet. Därefter har studier av de teorier som kortfattat är redovisade i rapporten bildat grunden till den fortsatta utredningen. De teorier som är beskrivna i rapporten har varit bas till frågeställningar och strukturell genomarbetning område för område. Resultatet som framkommit genom detta arbetssätt visar att det finns möjligheter att införa automatisering av trucktransporter. Dessutom visar det sig att det också ger ekonomiska fördelar. I samband med ett sådant transportsätt kommer det sannolikt att ge positiva sidoeffekter, såsom mindre risk för skador på såväl personer som material, samt en bättre kvalitet genom "ordning och reda".

No description available.

No description available.