No description available.

Sto Scandinavia AB är ett dotterbolag till Sto AG som är ett av de marknadsledande företagen inomtillverkning och försäljning av byggprodukter i form av exempelvis golv och väggar. Sto ScandinaviaAB har även de viss tillverkning men den huvudsakliga verksamheten är att marknadsföra och säljaprodukter till byggindustrin. För att kunna leverera sina produkter till kunderna inom önskattidsfönster har Sto Scandinavia fem centrallager på olika platser i Norden.Att ha produkter i lager är en förutsättning för att kunna uppnå tillräcklig servicenivå mot kunderna,men det medför också att kapital binds upp som istället kunde investerats i verksamheten ellerplacerats någon annanstans och gett avkastning. Då Sto Scandinavia AB i dagsläget har varor i lagertill ett värde av ca 37 miljoner kronor fördelat på ca 4000 artikelnummer medför det att lagerstyrningär en aspekt av stor vikt.En faktor som försvårar lagerstyrningen är att Sto Scandinavia AB:s produkter används tillbyggprojekt som framför allt bedrivs sommartid. För att kunna tillgodose efterfrågan även underhögsäsong måste lager byggas upp inför sommaren. Men om dessa lager är för högt dimensioneradekan det leda till att produkterna får ligga på lager ända tills nästa sommar och binda upp kapital.Som ett steg i den fortlöpande effektiviseringsprocessen ville därför Sto Scandinavia AB undersökaom det går att sänka kapitalbindningen med bibehållen leveransservice. Syftet med denna studie blevsåledes att undersöka och ge rekommendationer om hur lagerstyrning bör ske för partihandelföretagmed starkt säsongsbetonat sortiment i avseende att reducera kapitalbindningen i lager utan att försämraleveransservicen.För att uppnå detta syfte togs en analysmodell fram för att kunna analysera hur lagret borde styras.Analysmodellen går i stora drag ut på att klassificera sortimentet utifrån artikelkarakteristik, med hjälpav befintlig teori ge förslag på hur respektive klass ska styras, simulera lagerutvecklingen förrepresentativa artiklar ur respektive klass för att slutligen kunna analysera och dra slutsatser om hur ettlager med rådande förutsättningar ska styras.Genom att analysera simuleringsresultaten från de olika klasserna kan det konstateras att de meravancerade sätten att styra lager i form av metoder för att prognostisera den förväntade efterfrågan intepresterade lika bra som förväntat. Istället presterade de i vissa fall ungefär lika bra som de mindreavancerade och i vissa fall sämre. Analysen visade också att om simuleringsresultaten för mångaartiklar visade sig vara sämre än det resultat Sto Scandinavia AB fick med sin dåvarandelagerstyrning. Med andra ord var Sto Scandinavia AB:s lagerstyrning redan relativt bra anpassad tillförutsättningarna.För några av de framtagna klasserna blev dock resultatet för något eller några av de framtagnalagerstyrningsförslag bättre än den ursprungliga lagerstyrningen med hänseende till studiens syfte, attminska kapitalbindningen utan att servicenivån försämras nämnvärt. Vid framtagandet avrekommendationer togs även hänsyn till hur mycket resurser själva lagerstyrningen skulle ta i anspråk.

Divisionen Underground Rock Excavation på Atlas Copco tillverkar kundanpassade gruvmaskiner i världsklass till kunder i mer än 170 länder. Från inköpsperspektivet är majoriteten av leverantörerna svenska men de dyraste komponenterna köps in från utlandet. Detta gör att stora krav ställs på både logistiken och produktionssystemet. De senaste årens ökande efterfrågan har lett till att materialförsörjningen har svårt att hantera de volymer som krävs och till följd uppstår störningar. En effektivisering och kapacitetsökning är nödvändig och därför kommer detta examensarbete att handla om kartläggning av material- och informationsflöde samt bristidentifiering av störningar i materialflödet. I tillägg till detta skall även företagets nyckeltal ses över och utvärderas i diskussionen utifrån vad teorin förespråkar. Examensarbetet har utförts på Atlas Copcos Underground Rock Excavation division i Örebro. Uppsatsen behandlar teori kopplat till de forskningsfrågor som presenteras i inledningen. Dessa frågor besvaras sedan utifrån teorin av författarna i diskussionskapitlet. I kapitlet nulägesbeskrivning presenteras en nulägesbild av företaget sett till material och informationsflöde samt dess prestanda. Detta för att läsaren ska få en bra bild över hur den dagliga verksamheten fungerar och hur de olika avdelningarna samverkar med varandra. Under problemidentifiering har två datakällor använts, statistik och kvalitativ data i form av workshops där deltagarna representerar hela materialflödet från ankomst till färdig produkt. All data har sammanställts i Paretodiagram för en tydlig visualisering och enkel prioritering för att sedan utredas vidare i form av en rotorsaksanalys. Rotorsaksanalysen ligger sedan till grund för de förbättringsförslag som presenteras i slutet av examensarbetet. Förslagen är baserade på prioriterade rotorsakerna och utvärderas sedan av utvalda deltagare för att ge en prioritering till företaget. Slutligen presenterar författarna rekommendationer som avgränsats från rapporten men som anses vara viktiga att jobba vidare med.

Inledning: Företag lägger allt större fokus på deras logistikflöden. Anledningen till detta är att en effektiv logistikkedja kan skapa konkurrensfördelar. Detaljhandeln är en bransch som vuxit de senaste åren. Parallellt med att både utbudet av fysiska och E-handelsbutiker tilltagit har även konkurrensen ökat. Många detaljhandelsföretag har därför valt att outsourca delar eller hela sin logistikkedja, för att på så sätt kunna fokusera på kärnverksamhet. Eftersom detaljhandelsföretagen säljer fysiska varor finns ett stort behov av transporter. Problemformulering: Problembeskrivning leder oss till följande frågeställning: Vilka transportparametrar är avgörande för stora- och medelstora företag inom detaljhandeln vid val av transportleverantör i Sverige? Metod: Studien har genomförts via en kvantitativ forskningsmetod (enkät) som därefter följts av kvalitativa intervjuer. Semi-konstruerade intervjuer har använts där intervjumallen bygger på resultatet från enkätundersökningen. Urvalet är baserat på företagens verksamhet (detaljhandeln, Sverige) och omsättning (minst 100MSEK). 58 företag medverkade i enkäten och fem (tre stora och två medelstora) av dessa blev även intervjuade. Teori: Den teoretiska referensramen är uppbyggd från forskning inom främst outsourcing, logistik och tredjepartslogistik. Teorierna berör följande områden; Service, Pris, Kvalité, Sortiment och Relationsskapande. Dessa grupper utgör faktorgrupperna med underliggande transportparametrar. Slutsatser: Bearbetning av data från både den kvantitativa och kvalitativa metoden påvisar följande rangordning av faktorgrupperna; (1) Kvalité & Pris, (2) Service, (3) Relationsskapande & Sortiment. Att rangordna transportparametrar är svårt, då det är relationen mellan olika parametrar som påverkar företag när de väljer transportleverantör. Därtill påverkar olika parametrar vid olika tillfällen, beroende på vart i beslutsprocessen ett företag befinner sig. Därför har följande uppdelning av faktorgrupperna gjorts utefter erhållet resultat; Orderkvalificerare: Kvalité, Sortiment, Service, Informationsutbyte ”Ordervinnare”: Pris, Relationsskapande

To distribute goods to customers in urban areas is necessary to support the economic and social development in the cities, but has consequences that affect both residents of cities as well as the environment. The environmental effects of these types of transport involves not only the emissions of various pollutants, but also an increased noise level inside the cities. Many companies and organizations are working hard to change the distribution pattern to streamline transport in the urban area, while environmental impact is reduced. This is in line with what is called the City Logistics. The purpose of this thesis is to create a method for describing and measuring a given transport solution in order to compare it with an altered transport solution to achieve a more sustainable development. To construct a method, you have to first find out which previous methods and models are available. In our case, we found three specific models that we considered appropriate to study in its entirety and see whether these would fit for what we wanted to measure. What we found in these models is that it does not measure exactly what we intended to measure, some elements from the different models could be embraced and used as we supplemented with other aspects such as the environmental aspect. The environmental aspect is something that we believe that the models presented in the literature did not take into account. However unveiled the rest of the literature the importance of working to reduce emissions, since the focus of many companies has been to streamline production processes and reduce the effects of these so have environmental impacts from transportation have been overlooked. The models from the literature also had a holistic view of the entire supply chain, from incoming material to production, storage and distribution. We found that a lack of models that measure only the distribution from the distribution centers. Our method gives the user a picture of the traffic situation as it can then be compared with the new outcome at the next measurement. The method that we have developed in this thesis is meant to be used as a tool for annual monitoring of transport operations to measure and make changes, if any patterns and trends can be detected. Sandviken is used as case studies for this thesis, in order to test the method and to draw conclusions about how the method works. / Att distribuera varor till kunder i tätorter är nödvändigt för att stödja den ekonomiska och sociala utvecklingen i städerna men medför konsekvenser som dels påverkar invånare i städer såväl som miljön. Miljöeffekterna av dessa typer av transporter involverar inte enbart utsläpp av olika föroreningar utan även en förhöjd bullernivå inne i städerna. Många företag och organisationer arbetar hårt med att förändra distributionsmönstret för att kunna effektivisera transporter inom tätbebyggt område samtidigt som miljöeffekter skall reduceras. Detta ligger i linje med det som kallas City logistik. Syftet med arbetet är att skapa en metod för att beskriva och mäta en given transportlösning i syfte att kunna jämföra den med en förändrad transportlösning för att uppnå en mer hållbar utveckling. För att konstruera en metod så måste man först ta reda på vilka tidigare metoder och modeller som finns. I vårt fall så fann vi tre specifika modeller som vi ansåg lämpliga att studera i sin helhet och se huruvida dessa skulle passa för det vi ville mäta. Det vi konstaterade i dessa modeller är att det inte mäter exakt det vi syftar till att mäta, vissa delar från de olika modellerna kunde anammas och användas samtidigt som vi kompletterade med andra aspekter som exempelvis miljöaspekten. Miljöaspekten är något som vi anser att de modeller som presenterades i litteraturen inte tog med i beräkningen. Däremot presenterade den övriga litteraturen vikten av att arbeta med att minska utsläppen, eftersom fokus hos många företag har varit att effektivisera produktionsprocesserna och minska effekterna från dessa så har miljöeffekterna från transporterna hamnat i skymundan. De färdiga modellerna hade också en helhetssyn på hela försörjelsekedjan, från inkommande material till produktion, lagring och distribution. Vi fann där en brist på modeller som mäter endast distribution från distributionscentral.  Vår metod ger användaren en bild av trafiksituationen som den sedan kan jämföra med det nya utfallet vid nästa mätning. Metoden som vi har tagit fram i detta examensarbete är tänkt att kunna användas som ett verktyg vid årlig uppföljning av verksamhetens transporter för att mäta och se förändringar, eventuella mönster och trender kan upptäckas. Sandvikens kommun används som case för i detta examensarbete, för att kunna testa metoden och kunna dra slutsatser om hur den metoden fungerar.

Bakgrund: Betydelsen för samarbetet mellan kund och leverantör har under de senaste åren ökat. Ett sätt att arbeta är VMI, Vendor Managed Inventory, leverantörsstyrda lager. I VMI styr leverantören flödet av material till kunders lager. För att möjliggöra detta krävs att parterna delar information. För att underlätta informationsdelningen finns olika IT-system där informationen kan göras tillgänglig. Hur VMI-samarbetet är utformat kan skilja sig åt i olika former. Med avseende på samarbetet är det intressant att se vilka problem som kan uppstå. Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera olika VMI-former samt vilka informationsbehov som finns. Vidare studeras hur informationen delas. Slutligen identifieras vilka problem som kan uppstå och om koppling finns till vilken form av VMI som används, vilken information som delas samt hur den delas. Metod: Uppsatsen är uppbyggd på en kvalitativ forskningsmetod med ett inslag av en kvantitativ metod. Vidare baseras uppsatsen på ett deduktivt angreppssätt eftersom författarna inte ämnar skapa nya teorier. Samt att uppsatsen följer ett positivistiskt synsätt för att författarna kommer arbeta4 (99)objektivt. Insamling av empirisk data sker genom surveyundersökningar där data samlas in genom semi-strukturerade intervjuer på sju företag med VMI i verksamheten. Resultat,Slutsats: Studien identifierar tio olika former av VMI varav tre former används bland de intervjuade företagen, manuellt leverantörsstyrt lager, VMR och CMI. Informationsbehovet är mer omfattande i CMI och VMR än i manuellt leverantörsstyrt lager. Överföring av information sker vanligtvis genom EDI-meddelanden. Beroende på hur väl integrerat VMI-samarbetet är i företagen och i vilken utsträckning information delas upplevs problem olika. Problem som författarna påträffat är bland annat tappad kontroll, att överföringarna av information inte sker korrekt, felaktig information, informationsfördröjningar samt svårigheter att arbeta med prognoser.

Der Logistikdienstleistungssektor ist durch arbeitsteilige sowie kurz-, mittel und langfristige Zusammenarbeit gekennzeichnet. Insbesondere Fourth Party Logistics (4PL) stehen permanent vor der Aufgabe unterschiedliche Logistikdienstleister und damit auch deren Informationssysteme ad-hoc und medienbruchfrei in unternehmensübergreifende Informationsflüsse zu integrieren. Dieser Beitrag stellt verschiedene logistikspezifische Integrationsvarianten, einen modellgetriebenen Integrationsansatz sowie ein Lösungskonzept auf Basis der Logistik Service Engineering & Management (LSEM)-Plattform vor.

<p>Pan Nordic Logistics (PNL) är ett logistikföretag som skickar gods inom huvudsakligen Norden men även övriga världen. PNL erbjuder olika</p><p>logistiklösningar för företag och deras kunder.</p><p>En av PNL:s godsterminaler är lokaliserad i Jönköping. Terminalen i Jönköping är inte anpassad efter dagens verksamhet. Godsmängden ökar ständigt och det råder platsbrist på terminalen. Dessa faktorer skapar ett behov av den framtida terminalen.</p><p>Syftet med examensarbetet är att underlätta PNL:s expansion genom ett väl genomtänkt förslag på hur den framtida terminalen kan se ut. Tyngdpunkten i arbetet ligger på hur terminalen på bästa sätt utformas ur layout- och flödessynpunkt.</p><p>Insamling av data har skett genom observationer, intervjuer och mätningar. För att vidare underbygga arbetet har litteraturstudier genomförts. Förslaget på den framtida terminalens utformning har utarbetats genom skalenliga skisser i CAD.</p><p>För att arbeta fram ett förslag är det nödvändigt att samla in relevant data om befintlig terminal. Den befintliga terminalens layout och flöde styrs i hög grad av sorteringsbanan som ligger centralt i lokalen. Sorteringsbanan har en flaskhals som stoppar upp flödet. Sorteringsbanan är tillsammans med portarna och den tidigare nämnda platsbristen, terminalens största svagheter.</p><p>Vid utformning av förslaget av den framtida terminalen har hänsyn tagits till de krav, behov och förutsättningar som PNL ställt upp.</p><p>Förslaget på den framtida terminalen innehåller en mängd förbättringar jämfört med den befintliga. Sorteringsbanan har förändrats för att minimera befintlig flaskhals. Den framtida terminalen har ett betydligt större antal portar med en genomtänkt struktur. Större ytor i den framtida terminalen innebär möjligheter till bredare transportgångar och smidigare godshantering. Vidare har terminalens layout utformats så att huvudgodsflödena kan passera centralt genom terminalen. Resultatet av skalenliga mätningar visar att interntransportsträckor för huvudgodsflödet blir kortare i den framtida terminalen.</p>

<p>International Marine Group, IMG AB, was established in year 2000, and became the parent company of the three sister companies, Momec AB, Isolamin AB and Premec AB. The IMG – group supplies complete marine/offshore interior accommodation and tailor-made system supplies to the Building/Industrial sector. With a starting point to develop IMG AB’s logistic and distribution the company has decided to survey the present logistic at their subsidiaries, mainly concentrated on the goods for delivery. The purpose is to allocate the processes inside the IMG – group which have direct develop potential. To be able to satisfy the new requirements on logistics in the future, IMG – group has presented a new proposal including a warehouse to consolidate gods for delivery. The warehouse would enable consolidation of all orders which are supposed to be delivered to the same destination.</p><p>The purpose with this bachelor’s thesis is to serve as basis in a discussion about IMG AB’s future development. The future development will include a consolidation point for distribution and an automatic line for wall and ceiling panels. The methods which were used to obtain information for the thesis were: data-collection, litterature reviews, benchmarking and actual visits at the subsidiaries’ plants, Isolamin AB, Momec AB and Premec AB. The purpose is also to create a survey of the logistic flows inside the supply chain of the subsidiaries. The sister companies were also compared in a benchmarking with three different external companies. The purpose is also to appoint the requirements which are of most significance for the supply chain, with the aspect on consolidation.</p><p>Momec AB is located in Bottnaryd and offer marine door sets in two different types, A and B. The location of Isolamin AB is Överkalix and the company is a supplier of products and customized solutions in the area of insulated panels for the Marine/Offshore and Building/Industrial sector. Premec AB is located in Dals Ed and manufacture prefabricated bathrooms for offshore-, shipping- and building industry world wide. Premec AB can supply already made (assembled) wet units for new buildings or flat packed (knock-down) units for refurbishment/renovation. All of the sister companies have potential for development in many areas inside their order to delivery process. There are also potential for development in the distribution and logistic aspects.</p><p>The authors of this bachelor’s thesis consider the prerequisite to build the warehouse a reality is to have a well implemented ERP-system. It is also of significance that the exchange of information is fluent, that all sister companies have a high delivery precision and great coordination and organised systems. Further requirements are: to make the order to delivery process more efficient, to minimize the lead-time and to give the possibility to calculate the throughput time as an order is set.</p><p>The warehouse and the subsidiaries, Isolamin AB, Momec AB and Premec AB, have both strengths and weaknesses. The authors of this bachelor’s thesis consider that the warehouse will open up for more possibilities in the future, but it will also include some threats to the IMG-group.</p><p>If the proposal of a new warehouse and a new automatic line turns into reality a careful risk-management analysis should be done to minimize the risk in the investment. A comparison against a proposal with outsourcing to a Third Part Logistic – company, TPL-company, should be considered. A TPL-company might be more cost effective.</p><p>The conclusion is that IMG –group’s project plans of a warehouse and an automatic line should be realised with the prerequisite that all the factors that today are considered to be a problem for the IMG – group are sorted out and that the ERP- System Jevees is fully implemented.</p>

<p>Global uppvärmning genom växthuseffekten och nedbrytning av ozonlagret är idag den stora globala miljöfrågan. Till följd av större fokus på miljöfrågor, har allt fler företag ökat omfattningen på sitt miljöarbete. För att få insyn i den egna verksamhetens klimatpåverkan krävs kartläggning och analys av utsläppsgenererande verksamhetsområden. Enheten LFV Data inom LFV, tidigare Luftfartsverket, vill utöka sitt miljöarbete till att även omfatta klimatpåverkan som verksamheten ger upphov till indirekt. Detta examensarbete syftar till att kartlägga och analysera huvudflödet av tjänstedatorer (BAS-IT-produkter) inom LFV ur klimatperspektiv. Arbetet ska leda fram till kunskap om transporternas bidrag till luft i form av koldioxid i nuläget. Koldioxidemissioner från BAS-IT-flödet är i hög grad kopplade till transporter som i sin tur påverkas av försörjningskedjans utformning och logistiska lösningar. Med utgångspunkt i klimatbelastande faktorer som identifieras i försörjningskedjan, ska arbetet också lyfta fram tänkbara utvecklingsområden och logistiklösningar samt diskutera lösningars potential. Med potential avses möjlighet att, med viss förändring av rutiner och aktiviteter i försörjningskedjan, kunna öka kontroll över samt minska koldioxidemissioner kopplade till transporter av produkterna. Med utgångspunkt i resultat från emissions-beräkningar kan jämförelser mellan nuvarande och alternativa utformningar i försörjnings-kedjan ligga till grund för slutsatser om vilka aktiviteter som ger stora emissionsbidrag samt vilka åtgärder som kan rekommenderas. Efter kartläggning av försörjningskedjans aktiviteter och dess aktörer WM-data, Hewlett-Packard (HP), Mercor Technologies, Smålandsbörsen och Posten Logistik har nyckelfaktorer identifierats. Bland dessa faktorer återfinns såväl, strategiska, taktiska, operativa och övriga faktorer. Exempel på identifierade faktorer är: global försörjningskedja med långa transportavstånd, flygtransporten av BAS-IT-produkter från Kina till Holland, avsaknaden av samordning i beställnings och returflöde, användningen av tunga återanvändbara emballage och avsaknaden av incitament för beställaren av transporten att minska transportarbetet. Resultatet av genomförda beräkningar visar att huvudflödet av BAS-IT genererar genomsnittliga årliga emissioner på 97 ton koldioxid i nuläget. Varje inköpt tjänstedator ger under sin livstid upphov till transporter som leder till emissioner på drygt 120 kg koldioxid. Om utgångspunkten är att behålla nuvarande försörjningskedja kan förändringar som: ökade rapporteringsmöjligheter, krav på transporters genomförande i avtal, ökat utnyttjande av poolprodukter och förändrade rutiner för emballageanvändning, leda till minskade emissioner. Andra utvecklingsområden som innebär förändringar av försörjningskedjans utformning är: aggregerade sändningsvolymer, överförande av gods från flyg till sjöfart och alternativ lokalisering av leverantör. Genom beräkningar och analys av resultat konstateras att om avsikten är att kraftigt minska emissioner från hela försörjningen, finns endast en åtgärd som är verksam; att överföra gods till sjöfart. För utsläppsminskningar från transporter inom Sverige, finns flera verksamma åtgärder. Även mindre förändringar av rutiner har visat sig ge mycket bra resultat för emissioner inom landet. Rekommendationer för det korta perspektivet är enkla åtgärder som att införa rapporteringsmöjligheter för miljödata, att återgå till transport av gods i originalemballage samt att effektivisera utnyttjandet av poolprodukter. Med antagande om en i framtiden förändrad prisbild för miljöpåverkan, kan det bli aktuellt att minska utsläppsmängder i allt större utsträckning, vilket då kräver en större förändring av försörjningskedjans utformning. På sikt är det därför motiverat att väga in faktorer som transportsätt, lokalisering och distributionslösningar i valet av leverantör.</p>