Universiẗat, Fak. für Informatik, Diss.--Magdeburg, 2006.

Thesis (doctoral)--Universität, Mannheim, 2000.

Syftet med studien är att skapa en förståelse hur det går genomföra effektiviseringar av materialförsörjningen i ett tillverkande företag. Detta har sedan mynnat ut i rekommendationer där uppdraget var att minska antalet materialbrister i fallföretagets slutmontering och därmed få processen att flyta jämnare och mer effektivt. Målsättningen är att lösa uppenbarade problem genom att sammanställa lösningar som exponerar sig ur en noggrann förståelse om hur verksamheten fungerar. Empirin och teorin analyseras sedan, med hjälp av en analysmodell, för att skapa en grund till dem dokumenterade problemen och lösningarna som i senare skede beskrivs.

Denna rapport tar upp undersökningen av effektivisering av materialpåfyllnad som utförts på företaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Undersökningen har involverat förbättringsåtgärder för emballagematerialets flöde. Hur detta material kan hanteras med rätt material, i rätt tid och rätt kvantitet på ett tidseffektivt sätt utgör frågeställningen för denna undersökning. Då företaget idag använder sig av leanfilosofin utgör denna en stor del i det teoretiska kapitlet. Teorier om hur lean fungerar samt hur logistiken är kopplad till förbättring av materialflödet har ett teoretiskt kapitel där teorin förklarar hur dessa bör utformas. Även ett kapitel om hur metoderna observationer, intervjuer och brainstorming med flera används och varför finns också beskrivet. En förklaring om hur företaget arbetar idag och hur de involverade stationerna påverkar materialflödet tas också upp. Idag genomförs många kontrollrundor för att enbart kolla om produktionen har det emballagematerial som de behöver eller om något saknas. Dessa rundor sker flera gånger om dagen och resulterar inte i något värde för varken kunden eller företaget. Rundorna utgör en stor del i grunden till problemformuleringen, tillsammans med det andra problemet som handlar om kommunikation. Hur kan denna lösas då kontrollrundorna elimineras? Här har teorin om hur man bör signalera om behov genom dragande system istället för tryckande system som görs idag använts. Denna ständiga ovetskap om produktionsflödet materialbehov skapar stor stress för de anställda. Genom att spendera tid på att kontrollera samt kommunisera på ett sätt som tar upp mer tid än vad som behövs, flyter inte flödet på i ett dragande system. Tre olika åtgärdsförslag togs fram från metodgenomförandet. Dessa är följande:  organisera lagret där emballagematerialet förvaras  använda sig av ett flödeslager där man fyller på material som är uträknat att räcka för tre dagar  en elektronisk kanbansignal som används för att signalera behov Slutsatsen för undersökningen är att dessa åtgärder effektiviserar materialpåfyllnaden genom att eliminera kontrollrundorna. Detta sparar tid och minskar stressen för de anställda genom att man nu får informationen till sig när produktionen har behov av material istället för att komma ihåg att kontrollera materialet med jämna mellanrum. Produktionen kan använda rätt materialet i rätt tid och har rätt kvantitet att tillgå.

Global uppvärmning genom växthuseffekten och nedbrytning av ozonlagret är idag den stora globala miljöfrågan. Till följd av större fokus på miljöfrågor, har allt fler företag ökat omfattningen på sitt miljöarbete. För att få insyn i den egna verksamhetens klimatpåverkan krävs kartläggning och analys av utsläppsgenererande verksamhetsområden. Enheten LFV Data inom LFV, tidigare Luftfartsverket, vill utöka sitt miljöarbete till att även omfatta klimatpåverkan som verksamheten ger upphov till indirekt. Detta examensarbete syftar till att kartlägga och analysera huvudflödet av tjänstedatorer (BAS-IT-produkter) inom LFV ur klimatperspektiv. Arbetet ska leda fram till kunskap om transporternas bidrag till luft i form av koldioxid i nuläget. Koldioxidemissioner från BAS-IT-flödet är i hög grad kopplade till transporter som i sin tur påverkas av försörjningskedjans utformning och logistiska lösningar. Med utgångspunkt i klimatbelastande faktorer som identifieras i försörjningskedjan, ska arbetet också lyfta fram tänkbara utvecklingsområden och logistiklösningar samt diskutera lösningars potential. Med potential avses möjlighet att, med viss förändring av rutiner och aktiviteter i försörjningskedjan, kunna öka kontroll över samt minska koldioxidemissioner kopplade till transporter av produkterna. Med utgångspunkt i resultat från emissions-beräkningar kan jämförelser mellan nuvarande och alternativa utformningar i försörjnings-kedjan ligga till grund för slutsatser om vilka aktiviteter som ger stora emissionsbidrag samt vilka åtgärder som kan rekommenderas. Efter kartläggning av försörjningskedjans aktiviteter och dess aktörer WM-data, Hewlett-Packard (HP), Mercor Technologies, Smålandsbörsen och Posten Logistik har nyckelfaktorer identifierats. Bland dessa faktorer återfinns såväl, strategiska, taktiska, operativa och övriga faktorer. Exempel på identifierade faktorer är: global försörjningskedja med långa transportavstånd, flygtransporten av BAS-IT-produkter från Kina till Holland, avsaknaden av samordning i beställnings och returflöde, användningen av tunga återanvändbara emballage och avsaknaden av incitament för beställaren av transporten att minska transportarbetet. Resultatet av genomförda beräkningar visar att huvudflödet av BAS-IT genererar genomsnittliga årliga emissioner på 97 ton koldioxid i nuläget. Varje inköpt tjänstedator ger under sin livstid upphov till transporter som leder till emissioner på drygt 120 kg koldioxid. Om utgångspunkten är att behålla nuvarande försörjningskedja kan förändringar som: ökade rapporteringsmöjligheter, krav på transporters genomförande i avtal, ökat utnyttjande av poolprodukter och förändrade rutiner för emballageanvändning, leda till minskade emissioner. Andra utvecklingsområden som innebär förändringar av försörjningskedjans utformning är: aggregerade sändningsvolymer, överförande av gods från flyg till sjöfart och alternativ lokalisering av leverantör. Genom beräkningar och analys av resultat konstateras att om avsikten är att kraftigt minska emissioner från hela försörjningen, finns endast en åtgärd som är verksam; att överföra gods till sjöfart. För utsläppsminskningar från transporter inom Sverige, finns flera verksamma åtgärder. Även mindre förändringar av rutiner har visat sig ge mycket bra resultat för emissioner inom landet. Rekommendationer för det korta perspektivet är enkla åtgärder som att införa rapporteringsmöjligheter för miljödata, att återgå till transport av gods i originalemballage samt att effektivisera utnyttjandet av poolprodukter. Med antagande om en i framtiden förändrad prisbild för miljöpåverkan, kan det bli aktuellt att minska utsläppsmängder i allt större utsträckning, vilket då kräver en större förändring av försörjningskedjans utformning. På sikt är det därför motiverat att väga in faktorer som transportsätt, lokalisering och distributionslösningar i valet av leverantör.

När ett producerande företag står inför val av leverantör är det viktigt att se till deras förmåga att kunna leverera på rätt tid till rätt plats och rätt kvantitet samt enligt rätt pris. En större brist på någon av dessa punkter kan leda till förseningar i produktionen med eventuellt produktionsstopp som följd. Hur hanterar företag de risker som är förknippade med leverantörer? Uppsatsens syfte är att granska urvalsprocessen vid leverantörsval, med hänsyn till riskhantering. Data har samlats in under intervjuer med inköpschefer eller liknande som har insyn i de argument som används vid val av leverantörer. Företagen är i undersökningen anonyma eftersom frågorna rör strategier som kan klassas som företagshemligheter. Uppsatsen utgår både ifrån teorier och ifrån modeller. Teorin om resursberoende förklarar organisationens struktur och beteende gentemot den externa omgivningen. Strategimodeller är exempel på förhållningssätt gentemot leverantören, det vill säga olika metoder att hantera sina leverantörer under olika premisser. Riskfaktorer visar på presumtiva risker vid val av leverantörer, faktorer som bör utredas och värderas. De fungerar även som indikatorer på leverantörens välstånd. I undersökningen har vi kunnat identifiera några gemensamma drag när det gäller processen att välja leverantörer och motverka risker. Det framkom att företagen analyserar de risker som är förknippade med leverantörerna, till exempel kvalitet och konkurs. Företagen värderar och kategoriserar leverantörerna för att se vilka inköp och leverantörer som ska prioriteras. Fyra av fem företag använde sig av Kraljic-matrisen. Ett företag sa sig sett ekonomiska vinster med att övergå ifrån ABC-klassificering till Kraljic-matrisen. Långsiktighet och fördjupat samarbete med leverantörerna anses vara den bästa metoden för att säkra sina inleveranser till ett bra pris och minimal risk. Företagen är beredda att hjälpa leverantörerna med att rationalisera processer. Samtliga företagen var överens om att konkurrenskraften påverkades vid val av leverantörer. Huvudargumenten för det var att varorna som köps hos leverantörerna bidrar till mervärde i den färdiga produkten genom status och/eller kvalitet. / When a company is about to choose their suppliers it’s necessary to examine their ability to deliver in time at the correct location and to the agreed quantity and price. If there are any kinds of shortage in these conditions it can lead to delays in production which may even result into a production stop. How do the companies handle the risks that are associated with suppliers? The purpose of this essay is to look into companies’ processes of evaluating the risks when to choose suppliers. Data have been collected through interviews with Purchase Managers or people in similar positions. The companies in this study wish to be anonymous because the nature of the questions in the study are concerning business strategies and hence secrets in detail. The essay is based upon both theories and economic models. Teorin om resursberoende deals with the structure of the organization and the way it acts towards external interested parties. Strategimodeller is about strategic behaviour against the suppliers. Riskfaktorer are explaining the nature of different risk factors companies have to evaluate when choosing suppliers. In the study we have been able to identify some common characteristic behaviour in choosing suppliers and avoiding risks. The study shows that companies analyse the different kinds of risks in the process of choosing supplier, for example quality and economic stability. To see which suppliers that the companies should prefer, they valuate and categorize the suppliers. Four out of five companies used the Kraljic-matrisen. One company claimed to have financial evidence that showed more profit when they used Kraljic-matrisen than with ABC-klassificering The study also shows that long term relationship is the best way to secure incoming goods to a good price and minimum risk. If the suppliers start to struggle with technical problems, the companies are prepared to support the suppliers regarding rationalization of the production process, just to secure the companies’ need of goods. All companies in the study agreed that their competitiveness was effected by the choice of suppliers. The main argument regarding competitiveness was that the goods bought from the suppliers could contribute to the end product value by status and/or quality.

Den svenska sjukvården har under det senaste decenniet fått allt svårare att tillgodose medborgarnas behov och står inför nya problem och utmaningar. Den svenska sjukvårdens överlevnad kan i framtiden bero på, i vilken grad den kan identifiera nya sätt att arbeta inom organisationen och gentemot sina kunder. Detta ledde fram till vår frågeställning: Vilka faktorer är avgörande för att den svenska sjukvården skall överleva på en ny konkurrensutsatt marknad? Vi valde att undersöka tre materialflöden på Karolinska Institutet för att se i vilken utsträckning de interna systemen uppvisar inre effektivitet och samtidigt värdera i vilken utsträckning de tre materialflödena uppnådde yttre effektivitet. Syftet med denna uppsats var därmed att analysera och utvärdera tre befintliga materialflöden i den offentliga sektorn utifrån patientens krav och önskemål, för att om möjligt försöka undersöka i vilken grad man uppnådde patientnytta. Denna undersökning har genomförts genom observationer och enkätundersökningar samt intervjuer. Dessutom gjordes en förstudie för att identifiera den egenskap som patienten efterfrågar mest och därmed värderar högst. Uppsatsens resultat visade, att de tre materialflödena i olika hög utsträckning lyckades att uppnå inre och yttre effektivitet. De slutsatser man kan dra är, att de faktorer, som enligt vår undersökning har visat sig vara väsentliga för patientnyttan, är inre effektivitet och yttre effektivitet. Vår undersökning visar, att det endast är i de fall, då både faktorerna finns, som patientnytta uppnås. För att överleva i framtiden, så måste alltså den svenska sjukvården uppnå patientnytta genom hög inre och hög yttre effektivitet.

No description available.

In this day and age we carry out our purchases through different channels. We can shop our clothes and computers in a store or online. Nowadays we can even purchase our groceries through the Internet. The biggest retailer chains within groceries in Sweden have established virtual stores online and are distributing the goods in cities throughout the country. This thesis is dedicated to investigating crucial success factors when going about selling groceries online. Our main research question for this study is “How should a grocery design their business if they want to be successful selling groceries online”. To answer this question we have used a qualitative method when we carried out our empirical research. We conducted interviews with directors and managers of stores who sell groceries online as well as in stores who don’t. The focus of the study has been on those interviews but we have also gathered relevant models and theories from areas like e-commerce. Our findings have shown us that a grocery who wants to be successful with a virtual store needs to have the right size and location. Furthermore we have concluded that a store needs specific equipment as well as a thought out information systems. We hope our findings can work as a blueprint for the store that wants to sell groceries through the Internet.

De negativa klimatförändringarna är 2000-talets stora moraliska dilemma. Transportsektorn bidrar idag med cirka 27 procent av världens alla utsläpp. Därmed kan det finnas ett stort utrymme för branschen att minska sina utsläpp och därmed sin miljöpåverkan. Syftet med denna studie är undersöka vad som motiverar företag att ta hänsyn till miljön i sina beslut, dagliga som långsiktiga strategiska beslut. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 8 företag. Samtliga företag är verksamma inom transport- och logistikbranschen. Studien visar att majoriteten av de undersökta företagen idag arbetar med att förbättra miljöprestandan, och en stor del av det miljöarbete som företag gör bottnar i en strävan efter ökad lönsamhet. Företagen förklär sina effektiviseringsåtgärder med en ”grön exteriör” som kommunicerar miljöarbetet. Flera av företagen väljer att addera miljöaspekten till sitt varumärke för att tillföra ett värde som kan ge dem fler ”affärer”. Vad som även visats är att ingen kund betalar mer för en högre miljöprestanda.