Syftet med uppsatsen är att, med hjälp av främst Moshe Kress principer för operativ logistik, analysera likheter och skillnader avseende hur armén, flygvapnet och marinen tillämpar logistik samt identifiera eventuella möjligheter att samordna tillämpningen för optimal effektivitet i en utveckling mot allt fler gemensamma operationer. Tyngdpunkt är på taktisk nivå.   Det råder ingen tvekan om att logistik är viktigt för all militär verksamhet. Försvarsmakten genomgår omstrukturering som innebär utmaningar när samma resurser behövs av flera samtidigt. Gemensamma operationer ställer krav på interoperabilitet vilket är en utmaning för logistiken som av tradition varit stridskraftsspecifik med begränsat erfarenhetsutbyte över gränserna.   Med stöd av Kress teorier om operativ logistik har tre faktorer operationaliserats. Empirin inhämtas ur Försvarsmaktens styrdokument samt genom intervjuer med nyckelpersoner från Högkvarteret. Genom jämförande analys har likheter och skillnader mellan stridskrafternas logistikkoncept, och tillämpning av desamma, genomlysts. Likheterna är tydligast avseende tidens centrala betydelse, behovet av transportresurser och logistikens tidiga integrering i planeringsarbetet. Även behovet av rutiner, hänvisningar och understöd från andra förenar. Skillnaderna avser främst snabbhet, distribution och leverans, centraliserat respektive decentraliserat ledarskap. Förutsättningarna för val och anpassningsmöjligheter av leveransplatser skiljer sig åt.   Uttalade möjligheter till omedelbar samordning har inte identifierats. Däremot finns det stöd för att ökad förståelse för och kunskap om varandras logistikkoncept, och tillämpningen, kan ge bättre möjligheter till samordnat utnyttjande av befintliga resurser. Över tid bör det kunna leda till ökad effektivitet utan att koncepten måste likriktas.

Titel: Ett ramverk för miljökrav och dess uppföljning av transportleverantörer Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE25E, VT16 Författare: Anna Jarenfors, Philip Karlsson, Albin Persson Handledare: Petra Andersson Bakgrund: Hållbarhet delas in i de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna. Kraven på de ekologiska och sociala dimensionerna har utvecklats avsevärt då flera aktörer sätter stor press på företag att ta ett större miljö- och socialt ansvar. Den pågående hållbarhetsrörelsen kräver att företag utvidgar sitt fokus utöver traditionella ekonomiska mål till en hållbar metod. Transportaktiviteter är en stor del av företags logistikverksamhet. Vägtransport är en av de största miljöbovarna vilket har lett till att en minskning av vägtransportens utsläpp blivit en fråga som transportindustrin måste ta itu med. Vid upphandling av tjänster som har en betydande miljöpåverkan är det viktigt att ställa miljökrav på leverantören. Det mest lämpliga sättet att mäta nivån av miljöpåverkan är genom att använda indikatorer, vilket är variabler som är skapade för att förklara en situation eller tidstrend. Syfte: Studiens syfte är att identifiera vilka miljöindikatorer företag använder sig av, vilka miljökrav företag ställer på deras transportleverantörer för vägtransport och hur miljökraven följs upp. Syftet är även att skapa ett ramverk för vilka miljökrav ett företag kan ställa på deras transportleverantörer samt hur miljökraven kan följas upp. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med ett abduktivt angreppssätt för att besvara studiens frågeställning och syfte. Den teoretiska referensramen består av litteratur samt tidigare vetenskapliga studier. Insamling av empiriskt material har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex företag inom transport- och tillverkningsindustrin samt genom sekundärdata som hållbarhetsrapporter och interna dokument från företagen. Slutsats: Företag är inte specifika när de ställer miljökrav och följer upp sina leverantörer. Författarna har utifrån detta skapat ett ramverk med miljöindikatorerna tonkilometer, fordonskilometer, fyllnadsgrad, EcoDriving, energieffektiva fordon och drivmedel. De ska enligt författarna stå med i den leverantörskod som leverantörerna skriver under och den ska följas upp årligen.

Denna studie har använt sig av AHP-modellen för att analysera ett företags val av lokalisering ur ett hållbarhetsperspektiv. AHP-modellen är en modell som underlättar vid beslut. Modellen har använt sig av faktorer som har nämnts i tidigare skriftligt material. Modellen har sedan applicerats på företaget för att undersöka deras val av lokalisering av terminal i Gävle. Syftet med denna studie var att analysera AHP-modellen, ur varuägarens synpunkt, för lokalisering av konsolideringspunkt/terminal ur ett hållbarhetsperspektiv samt att sedan applicera denna modell på ett företag i Gävleregionen.  Företaget som används i denna studie är ett stort välkänt svenskt företag. De har lokaliserat en terminal i Gävle där varor samlas ihop och sedan skickas till företagets centralförråd i ort A och ort B. Ledtiden var en viktig faktor vid valet av lokalisering och den måste understiga en dag. Platser som ansågs vara alternativ till Gävle var ort C, ort D och någon mer lokalisering längre söderut i Sverige.  Slutsatsen påvisar att Gävle enligt företagets värderingar är den bästa platsen för deras verksamhet. Gävle motsvarar alla företagets förväntningar. Ort C faller bort p.g.a. att ledtiden inte kan hållas under en dag medan ort D inte har en hamn att tillgå.  Denna studie har kombinerat modellerna för att få ett hållbart synsätt vid lokaliseringsprocessen. Det finns fortfarande svårigheter med att definiera vad som är långsiktigt hållbart. Fortsatt forskning inom ämnet är att föredra för att kunna utveckla modellen mot ett mer hållbart synsätt. / This paper analyses the usage of the AHP-model to localize a freight consolidation center from a sustainable perspective. The AHP-model is a model that makes decisions easier by weighting various factors against each other according to given priorities. Once analyzed, the AHP-model has been applied to a case company in order to evaluate its effect and eventually see if the case companys localization decision was correct.  The case company in this paper is a large swedish company active both on the swedish market and internationally. They have a freight consolidation center located in Gävle, Sweden with the purpose of replenishing stock at company warehouses located in area A and area B. The company requires a transport lead time of less than one day. When the company chose to locate their freight consolidation center to Gävle, there were a few other options, namely area C and area D as well as a thir option located too far south in Sweden.  The conclusion of this paper shows that Gävle is the best area for the freight consolidation center out of the available options based on the companies priorities. Area C can not keep the leadtime below one day and area D does not have a port available.  It is still hard to define what is sustainable on a long term perspective when it comes to localization. Further research is therefore recommended in order to improve the model in a sustainable manner.

Lastbilstransporter står för majoriteten av alla transporter som sker i dagsläget inom den kommunala sektorn i Sverige. Dessa transporter sker direkt från leverantör till kund utan mellanhänder. Detta resulterar i ett stort antal transporter inom städer och ökade mängder utsläpp. Denna rapport har för avsikt att undersöka, hur en kommun med cirka 70 000 invånare kan minska koldioxidutsläppen från sitt transportarbete, och fortfarande ge lönsamhet genom att använda city logistik. Rapporten tar upp begreppet city logistik och hur detta används som verktyg inom transportsektorn. Den belyser även utsläppsmängder från olika drivmedelsval samt de socioekonomiska hindren som finns inom transportverksamheten gällande miljöfrågor.Metoden är en fallstudie, baserad på intervjuer med berörda parter i Sandviken och Gävle, som besitter positioner inom verksamheten där arbetet med samlastningscentraler utförs. Vidare har organisationsdokument med tre övriga kommuner som har utfört liknande satsningar med samlastningscentraler analyserats.Resultatet visar att alla kommuner som har satt upp liknande samlastningscentraler, har kunnat observera minskningar av sina koldioxidutsläpp på olika nivåer. De har även uppmärksammat positiva fördelar vid valet av HVO100 som drivmedel för logistiken inom städer.Slutsatsen visar att city logistik kan användas effektivt av kommunala verksamheter för att både minska koldioxidutsläpp och förbättra sin verksamhet i form av säkerhet, ekonomi, verksamhetsplanering och miljökrav mot leverantörer samt förbättrad arbetsmiljö. / Truck transports represent majority of all transports within the municipal sector in Sweden. Most of these transports are directly from the suppliers to the customers. This results in a large number of vehicles within the city center and increase amounts of carbon dioxide emissions. This thesis, therefore, aims to investigate how a municipality with about 70 000 inhabitants can reduce their carbon dioxide emissions from their transports, and still maintain profitability by using city logistics. The thesis discusses the concept city logistics and how the method is used within the transport sector. Furthermore, it illustrates pollution from different fuel options and the socioeconomic hindrances that exist within the transport operations regarding environmental issues. Case study is used as a method, based on interviews with concerned parties, which hold positions within the organizations where they work with, or plan regarding city logistics from the municipalities of Sandviken and Gävle. Furthermore, analysis has been done on organizational documents with three municipalities that have performed similar ventures. The results show that all municipalities that have implemented city logistics have experienced decrease in carbon dioxide emissions on different levels. They also observed benefits regarding the choice of HVO100 as fuel for the logistics within the cities. The conclusion shows that city logistics can be used effectively in municipality operations to both lower their carbon dioxide pollution, as well as improve work safety, economy, operational planning, environmental requirements on their suppliers and increased work environment.

Forskningsfrågor: Fråga 1: Hur ser den nuvarande citylogistiksituationen i Växjö ut och vilka aktörer är involverade? Fråga 2: Vilka problem som kan försvåra införande och drift av ett LMT-system i Växjö kan identifieras bland involverade aktörer?  Fråga 3: Hur kan de problem som försvårar införande och drift av ett LMT-system i Växjö hanteras? Syfte: Syftet med arbetet är att redogöra för de åtgärder som kan utföras för att underlätta införande och drift av ett LMT-system i Växjö. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med deduktiv inriktning som genomsyrades av ett kritiskt realistiskt synsätt. Den empiriska datainsamlingen tog form genom sex semistrukturerade intervjuer och en ostrukturerad intervju där Växjö kommun, butiker, en fastighetsägare, Växjö Citysamverkan och en tredjepartslogistiker från Växjö intervjuades. Slutsats: Resultat forskningsfråga 1: Växjös stadskärna är inte optimerad för godstransporter och många av de intervjuade respondenterna upplever att detta leder till mycket stadstrafik. Åtgärder har implementerats från kommunens sida i ett försök att minska godstrafiken i centrum. De primära aktörerna som påverkar citylogistiken är butikerna, kommunen, koncern/huvudkontor, transportörer och leverantörer. Sekundära aktörer är fastighetsägare, Citysamverkan och Cityföreningen.2 Resultat forskningsfråga 2: De problemen som bör beaktas vid införande och drift av ett LMT-system för Växjö stadskärna är framförallt finansieringsproblematik, problem kring initiativtagande, bristande kunskapsspridande, otillräckligt samarbete, otillräckligt hög efterfrågan och motståndet kring att betala högre kostnader för transporter. Resultat forskningsfråga 3: Till många av de identifierade problemen i studien existerar konkreta lösningar men det finns samtidigt problem som saknar lösning. Anledningen till att vissa lösningsförslag saknas beror på att problemen som ska lösas är komplexa och är tidskrävande att undersöka, vidare forskning behövs. De främsta lösningarna är åtgärder i form av nya regler för godstrafik, utvidgning av LMT-systemet från stadskärnan, avlastningsplatser/förråd som möjliggör nattlossning, värdeadderande aktiviteter för att öka lönsamheten, privat ägande efter upphandling, EU-/statliga bidrag som finansiering och ett ökat samarbete mellan alla aktörer i form av möten alternativt i form av regleringar som leder till att aktörer måste samarbeta.

How companies choose to design their supply chain is important for their competitiveness. Supplier relationships are becoming increasingly important to maintain a market position. A key factor for success is to deliver material in the right quantity, at the right time and to the right place. Other factors that play an important role are quality standards, leadership and above all, customer first. The customer should be placed at the top of the value chain, and be treated with respect. Markets are driven by short lead time and companies cannot rely on brand loyalty. The purpose of this study is to develop a general model for analysis and improvement of the supply chain for manufacturing companies, with focus on components from external suppliers. The model is created based on a literature review and to examine this, the model was tested at Företaget. The empirical data is mainly conducted by interviews, complemented by one observation. The analysis model consists of seven areas based on Supply Chain Management, Logistics and Lean. A key factor to analyze these seven areas is to map the current situation. The results have been filtered through the analysis model and have led to suggestions for improvement. These suggestions are only recommendations and the companies choose what to take further into action. Företaget is one of Sweden’s leading window manufacturers with two strong brands, Produkt 1 and Produkt 2. Most of the production process is carried out in Edsbyn and the size of the factory is as big as ten football pitches at 65,000 squares meters. Wooden-aluminum windows are an increasing trend and stands for two thirds of the sales. The study is focusing on one selected component which is the flow for aluminum profiles. The conclusion shows that supply chain management, logistics and Lean play an important role while building an efficient supply chain. Relationship, communication and information sharing with suppliers are of great importance and needs to be constant developed and improved. Leadership is a key element to get all the areas to work and it is the leaders that characterize the culture of the company. The study has resulted in a number of improvement suggestions for Företaget. One suggestion for improvement is to develop a routine for documentation when a deviation occurs in the final assembly. This will enable the follow-up and help to find the main cause for appearance.

<p>Ett effektivt transportsystem är ett nödvändigt inslag i ett konkurrenskraftigt näringsliv och är avgörande för den ekonomiska tillväxten i landet. Med dagens hårdare krav på att hålla snävare tidsramar, krävs snabba och punktliga leveranser från leverantörer och producenter till konsumenter. Transportbranschen har inte undkommit det tryck som förändringar i omvärlden skapat såsom den ökade internationaliseringen och sedan något årtionde har den svenska åkerinäringen blivit utsatt för en allt brutalare internationell priskonkurrens. EU och de nyinträdda medlemsländerna utgör ett hot genom att nya konkurrensvillkor uppstått. Då de utländska åkerierna har en lägre kostnadsbild än de svenska kan de i en allt större grad erbjuda lägre priser än de svenska. För att kunna konkurrera sänker även de svenska åkerierna sina priser bortom rimlighetens gräns och på så sätt undermineras deras egen verksamhet. För att fortsatt kunna matcha kundernas allt högre krav på mer flexibla, tätare, snabbare och framför allt billiga transporter måste verksamheten ses över.</p><p>Syftet med uppsatsen var att utifrån transportköparnas krav och önskemål analysera och utvärdera transporttjänsten. Detta realiserade vi genom att först utföra en förundersökning för att undersöka vilka krav och önskemål transportköparna hade för att sedan undersöka hur de svenska åkerierna arbetar utifrån dessa för att skapa värde för transportköparen. De undersökningar vi genomförde bestod av intervjuer med fem transportköpare och fem åkerier. Förförståelse för ämnet fick vi genom studier av litteratur, artiklar och möten med insatta inom transportnäringen.</p><p>Utifrån den börmodell vi konstruerade kunde vi härleda variabler som motsvarade vad vi ansåg skapa värde för kunden. Resultatet vi uppnådde var att åkerierna arbetade på olika sätt och med olika grad av förståelse för att uppnå värde för transportköparen.</p><p>De slutsatser man kan dra är att vikten av att nischa sig i transportbranschen är hög för de svenska åkerierna. De kan inte pressa sina priser av olika orsaker och måste då erbjuda sina kunder mer värde för pengarna. Undersökningen visade att transportköparna i stor grad går efter lågt pris när de väljer åkeri men att de även kräver en extremt hög servicegrad. Detta är svårt för åkerierna att möta och de flesta försökte att samarbeta och utarbeta skräddarsydda lösningar för varje kund i syfte att motivera ett rimligt pris. Genom att skapa värde för transportköparna är det möjligt för de svenska åkerierna att motivera ett högre pris och på så sätt stanna kvar på marknaden.</p>

<p>In this day and age we carry out our purchases through different channels. We can shop our clothes and computers in a store or online. Nowadays we can even purchase our groceries through the Internet. The biggest retailer chains within groceries in Sweden have established virtual stores online and are distributing the goods in cities throughout the country. This thesis is dedicated to investigating crucial success factors when going about selling groceries online. Our main research question for this study is “How should a grocery design their business if they want to be successful selling groceries online”. To answer this question we have used a qualitative method when we carried out our empirical research. We conducted interviews with directors and managers of stores who sell groceries online as well as in stores who don’t. The focus of the study has been on those interviews but we have also gathered relevant models and theories from areas like e-commerce. Our findings have shown us that a grocery who wants to be successful with a virtual store needs to have the right size and location. Furthermore we have concluded that a store needs specific equipment as well as a thought out information systems. We hope our findings can work as a blueprint for the store that wants to sell groceries through the Internet.   </p>

Series: Schriftenreihe des Instituts für Transportwirtschaft und Logistik - Logistik

Miljöproblemen är ett faktum som idag blir allt mer uppmärksammat. Företag har insett att de måste ta ansvar och har aktivt börjat arbeta mer med hållbarhet. Logistik har en stor påverkan på miljön, i och med att det rör aktiviteter allt från råvaruproduktion fram till distribution till slutkund. En industri som är speciellt utsatt är textilindustrin, varför vi har valt att fokusera på denna industri i denna studie. Samarbete och integration är nödvändigt inom logistik för att uppnå en miljövänlig flödeskedja. Företag har till stor utsträckning börjat samarbeta med leverantörer för att uppnå en effektiv flödeskedja, inte bara ur lönsamhetssynpunkt utan även miljömässigt. Samtidigt har begreppet coopetition (samarbete med konkurrenter) fått en allt större uppmärksamhet det senaste årtiondet. I litteraturen har användningen av coopetition hittills haft ett lönsamhetsfokus, och inte i lika stor utsträckning på hur företag kan använda coopetition för miljömässiga anledningar. Således identifierade vi ett gap i litteraturen kring användandet av coopetition i flödeskedjor med syftet att uppnå en mer hållbar flödeskedja och därmed en mer hållbar textilindustri. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida företag inom textilindustrin är villiga att använda coopetition för att uppnå en miljövänligare flödeskedja från råvaruproduktion till och med produktion, i ett bredare perspektiv än det som görs idag. Vidare är syftet att undersöka inom vilken/vilka aktiviteter i flödeskedjan där coopetition är möjligt och på vilket sätt dessa samarbeten kan genomföras. Denna studie genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med respondenter från stora och små företag inom textilindustrin. Studiens centrala slutsatser är att respondentföretagen överlag är positivt inställda till användningen av coopetition i miljömässigt syfte. Däremot vet de inte i dagsläget på vilket sätt inom vilka aktiviteter där samarbeten skulle vara möjligt samt på vilket sätt dessa samarbeten skulle kunna utformas. Coopetition kan ses som ett verktyg för att uppnå miljövänligare flödeskedjor, däremot är det viktigt att företagen vinner något på samarbetet. Vidare ges förslag på underlättande faktorer då ett coopetitionsamarbete ska implementeras och bibehållas. Sammantaget bidrar studien med insikt till användandet av coopetition ur ett bredare perspektiv än det som fokuseras på idag.