Belysningen utgör en relativt liten del av dagens samhälle, men den har en viktig funktion för att vi människor ska känna oss trygga när det är mörkt. Utöver att skapa trygghet har utomhusbelysningen idag flera andra funktioner, såsom att fungera som en fysisk säkerhetsåtgärd, vara vägledande eller ha estetiska värden. På detta sätt är belysningens planering starkt inriktad på människors behov. Hållbarhetsaspekterna tar dock hänsyn till inte bara de sociala aspekterna utan även de ekonomiska och ekologiska aspekterna. Genom att öka mängden utomhusbelysning kan säkerhetskänslan hos invånarna förbättras, men det kan också leda till ökad resursförbrukning och ljusföroreningar som kan påverka både djurlivet och växtlivet negativt. Vinterstäder kännetecknas av speciella klimatförhållanden då solen endast når över horisonten under en begränsad mängd timmar på vintern och snön ligger kvar under en längre period. Belysningsstrategier i vinterstäder behöver anpassas till de specifika förhållandena för att säkerställa hållbarheten. För att undersöka hur vinterstäder påverkas av belysning har en litteraturstudie, en intervjustudie med professionella och en enkätundersökning av en nyligen förändrad gång- och cykelväg i Luleå genomförts. Arbetet har resulterat i följande rekommendationer: • Utveckla standarder som är anpassade för vinterstädernas specifika klimatförhållanden, samt flexibla produkter som kan anpassas på plats. • En ökad medborgardialog och mer samarbete med befolkningen. • Kommunerna bör lägga mer fokus på estetiska lösningar för att förstärka karaktären på vinterstäderna. • Extra fokus behöver läggas på energieffektiva lösningar då det är mindre effektivt med förnybara energiresurser som vindkraft eller solarenergi under vintertid. • Mindre fokus behöver riktas mot den ekologiska aspekten eftersom belysningen har en mindre påverkan på ekosystemet i vinterstäder. / Lighting is a relatively small part of today's society, but it has an important functionin making people feel safe after dark. In addition to providing security, outdoor lighting today has several other functions, such as acting as a physical security measure, being an indicator or having aesthetic values. In this way, lighting design is strongly oriented towards human needs. However, the sustainability aspects consider not only the social aspects but also the economic and ecological aspects. Increasing the amount of outdoor lighting can improve the sense of security for residents, but it can also lead to increased resource consumption and light pollution that can negatively affect both wildlife and plant life. Winter cities are characterized by special climatic conditions because the sun only reaches above the horizon for a limited number of hours in winter and snow remains for a longer period. The lighting strategy in winter cities needs to be adapted to the specific conditions to ensure its sustainability. To investigate how winter cities are affected by lighting, a literature review, an interview study with professionals and a questionnaire survey of a recently changed pedestrian and cycle route in Luleå have been carried out. The work has resulted in the following recommendations: • Develop standards adapted to the specific climate conditions of winter cities, and flexible products that can be adapted on site. • More dialogue and cooperation with the population. • Municipalities should focus more on aesthetic solutions to enhance the character of winter towns. • Extra focus is needed on energy-efficient solutions, as renewable energy resources such as wind or solar energy are less efficient in winter. • Less focus needs to be put on the ecological aspect as lighting has a smaller impact on the ecosystem in winter cities.

Målsättningen är att Luleå kommun ska ha 100 000 nya invånare år 2040, varav 78 500 invånare bor i staden. Visionerna för framtiden är en stad som växer och utvecklas med fler bostäder som byggs i stadsbygden och på landsbygden. Syftet med undersökningen är hur ska det bli möjligt med fler bostäder i bygden/byn Avan, hur tänker invånarna kring att bo i lägenheter i framtiden. Bostadsrätter är det som de äldre föredrar i undersökningen. Vilket öppnar upp för nya möjligheter till att villor blir tillgängliga till yngre och barnfamiljer samt för kooperativa gemenskapsboenden genom att invånarna är villiga att göra investeringar med egna pengar. Målet är ett klimatsmartboende med lägenheter i olika storlekar som bygger på hållbart och återbrukat byggmaterial med minskade koldioxidutsläpp inför år 2045 har Sverige ett klimatmål med att inte ha några nettoutsläpp i atmosfären. När man har jämfört olika material på platta på mark som visar att klimatvänlig betong har lägre koldioxidutsläpp i miljön på 45 kg mot Koljern/Hasopor har 55 kg. KL-trä är ett material som används som bjälklag, väggar och tak och har en lägre klimatpåverkan på miljön eftersom materialet binder koldioxid under hela sin livstid. Cellosa är ett av de material för isolering som visar lägre koldioxidutsläpp jämfört mot cellplast, mineralull, stenull. Studien visar att elanvändning via solenergi och vätgas visar att det är möjligt att använda i Norrbotten för uppvärmning av villa och varför inte använda det för uppvärmning av lägenheter.

In today's society, an employer brand is important both for establishing oneself as a goodemployer but also for retaining competent staff. This is a quantitative study with the aim ofexamining the difference of an employer brand within Luleå Kommunon employees and theirfeelings about Luleå Kommun as an employer and workplace, at group level in pride and worksatisfaction. The data were collected through a repeated cross-sectional survey that Luleåkommun sent out to 10 and 20 percent of its employees during the years 2020 and 2022,respectively. A total of 996 people responded to the survey (n = 369 in 2020; n = 627 in 2022).The data were analyzed using descriptive statistics and Mann-Whitney U-tests. The resultsshowed that pride has increased at the group level in Luleå kommun from 2020 to 2022.Satisfaction with their work and workplace has also increased at the group level in Luleåkommun from 2020 to 2022. While the employer brand Spela roll has aimed to increase supportand sense of belonging for employees, this study, however, can not draw any conclusions aboutcausality to attribute the aforementioned changes to the employer brand.

The study has consisted of creating a place for snow storage with a connecting storm water facility. This is based on findings regarding concentrations of pollutants in Luleå's snow storages in combination with Luleå's standards for design of these storages. For Luleå Municipality, the stormwater issue is relevant as the number of floods will increase as Luleå expands. This results in a greater ratio of hard-made surfaces with increased surface runoff that create risks of flooding and property damage, something that will intensify even further with climate change. Besides this, the runoff concentration of pollutants that are transported out into recipients also increases. The study has been carried out in Luleå, via Luleå Municipality and LTU. The purpose of the study was to answer the following questions:"What concentrations of pollutants are found in Luleå's meltwater?", "What does Luleå' smanagement of snow storage look like, and why?", "Where can a snow storage be placed in Luleå to enable year-round recreation?” and "Which stormwater solution should be chosen to filter pollutants from this snow deposit?". This was answered via seven different means of gathering data: literature studies, field studies/observations, meetings/interviews & E-mail exchanges, selection of a stormwater facility, calculations, simulations, and conceptual design. Through these means, the study concluded that the concentrations of pollutants in meltwater are generally greater than in stormwater, that there are recommendations regarding the size, location and safety of Luleås snow storages, that any snow storage should preferably be located where motor traffic is not present and that its space should be usable year round with regard to recreation, and that a wetland is the most suitable facility for filtering the pollutants in the meltwater from this deposit. Overall, the results conveys that the spaces set aside for snow and meltwater treatment should enable year-round recreation, in addition to their technical functions. However, does the results show nothing in terms of management of extreme cases of rainfall nor any types flooding preventions relating to stormwater management. This paper does not provide any suggestions for a snow storage site nor a stormwater treatment facility for cities with a similar or different climate. The reason that onlyr ecreation and pollution treatment were considered is because these are the most relevant in this context, firstly since toxins are more prevalent in meltwater than in stormwater, and because recreation associated with snow is a given aspect of usage. Thus were a suitable frame of question and suitable means used to generate reasonable and acceptable results.

Introduktion: Dammbrott är en olycka som har en låg sannolikhet att ske men om den skulle inträffa ha katastrofala konsekvenser. Ett område som skulle drabbas vid ett dammbrott i Luleälven är Luleå kommun som ligger i mynningen av Luleälven. För att områden som anses vara av risk skulle kunna utrymma i tid innan vattennivåerna stiger är det av vikt att individen dels förstår varningsmeddelandena samt förstår vilket ansvar den har vid en utrymning. Kunskapen om varningar och vilket ansvar individen har vid dessa visar tidigare forskning på som låg. Syftet med studien var att få kunskap om vilken förståelse det finns hos individer gällande varningssystem vid ett dammbrott och vilken syn som finns på ansvarsfördelningen i utrymningsprocessen. Studien syftade även till att identifiera vilka hinder och möjliggörande faktorer som kan påverka individen vid en utrymning.  Metod och material: Studien följde en fallstudiedesign med mixade metoder som antog en deduktiv ansats. Den kvalitativa datainsamlingen innefattade semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner vilket baserade på ett avsiktligt urval, som arbetar inom krishantering. Den kvantitativa datainsamlingen skedde i form av webbenkäter, vars urval baserades på ett bekvämlighetsurval där individer som bodde i ett riskområde och var över 18 år, kunde svara på enkäten som skickades ut i Facebook-grupper för de boendeområdena som ansågs vara av risk. Analysen av datamaterialet skedde dels genom en deduktiv kvalitativ innehållsanalys där respondenternas svar analyserades utifrån tidigare förutbestämda kategorier. Det kvantitativa materialet analyserades utifrån både univariata och bivariata analyser samt tolkning av fritextsvar.  Resultat: Studien påvisade en gemensam bild kring att individer har en god förståelse kring vad varningssystemen innebär samt lämpliga handlingar därefter. Dock fanns en skillnad mellan åldersgrupperna där de yngre grupperna i större utsträckning inte vet vad de ska göra om varningssystemen larmar. Gällande ansvar fanns det även här en liknande bild där kommunen har ett stort ansvar i en utrymningssituation samt framfördes det att individen har ett ansvar, främst från respondenternas sida. En möjlighet som framkom var bland annat broschyren som skickades ut och många individer ansåg att den hade hjälp dem förstå vad de skulle göra vid ett dammbrott. Ett hinder som identifierades i samband med detta är att broschyren numera ligger på kommunens hemsida vilket innebär att personer som flyttar in till kommunen vare sig får kunskap om risken eller vad en ska göra om ett dammbrott sker.  Slutsatser: Sammanfattningsvis visar resultatet en liknande syn på kunskapen om varningssignalen samt lämpliga handlingar därefter både utifrån ett individ- och tjänstemannaperspektiv. Angående ansvaret att utrymma behövs vidare forskning då det behövs mer tillförlitlig data från ett individperspektiv. Framtida studier bör fokusera på åldersperspektivet med avseende på kunskapen och handling vid varning men också på de hinder som studien har identifierat. / Introduction: A dam failure is an accident with a low probability to occur but the consequences would be catastrophic. One area that would be affected if a dam failure would occur in Luleälven is the municipality of Luleå which is located at the estuary of Luleälven. To get individuals that live in areas that are regarded of risk, if a dam failure would occur, to evacuate in time before the water levels rise it is of importance that individuals understand the warning and the responsibility of the individual. The aim of the study was to develop a further understanding of the knowledge individuals have regarding the warning systems that would be used in the event of a dam failure, but also the view about the responsibilities in an evacuation process. The study also aims to identify obstacles and enabling factors that may impact the individual if an evacuation would be necessary.  Methods and material: The study had a case study design with mixed methods. The qualitative data collection included semi structed interviews with government officials who works with crisis mangement, which was based on a purposive sampling. The quantitative data collection was in the form om web surveys which used a convenience sampling that included individuals that lived in an area of risk and were older than 18 years. If the individual met the criteria for the data collection they were eligible to answer the web survey that was distributed in different Facebook groups for the different areas that were considered being of risk. The analysis method for the qualitative material was done through a deductive qualitative content analysis and the respondents answers were analyzed from predetermined categories. The quantitative material was analyzed with both univariate and bivariate analysis, and also interpretation of free text answers.  Results: The results showed a common view in regards that individuals have a good understanding of the warning systems and also appropriate actions thereafter. On the other hand, there was an age difference were the younger age groups in a greater extent do not know the appropriate action if the warnings systems go off. With regards to responsibility there is a mutual understanding of the municipality as to having a big responsibility during an evacuation. The individuals responsibility to evacuate was also put forward, mostly from the government officials. An enabling factor to evacuate was the brochure that was sent out a couple of years ago. Many individuals explained how the brochure had helped them understand what the appropriate actions in the case of dam failure. An obstacle that was identified in connection to this was that the brochure is only available on the municipality’s web site, which implies that people moving into the municipality neither get the knowledge about the risk or the appropriate actions if a dam failure would occur.  Conclusion: To conclude, there are similar views regarding the knowledge of the warning system and proper action in response to the warning, both from an individual and officials’ perspective. How the individual perceive their responsibility to evacuate is in need of further research since there is a lack of data from an individual’s perspective. Further research should focus on an age perspective with regards to the knowledge of warning system and action, and also concerning the barriers that have been identified in the study.