Syftet men denna studie är att förklara om tidskonsumtion som uttryck för Conspicuous Consumption kan påverkas av en människas personlighet utifrån The Big Five”. Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetod samt en enkätundersökning genom ett bekvämlighetsurval som genererade 478 svar. Insamlade data analyserades i statistikprogrammet Jamovi. Resultatet visar att hypotes 1, 3 och 4 korroboreras medan 2 och 5 falsifieras. Utöver hypoteserna framkom det att neuroticism är positivt relaterat till tidskonsumtion samt att personer med höga poäng på openness inte lägger någon vikt vid en upptagen eller ledig livsstil eftersom båda anses generera status. Slutsatsen visar att trots att lyxkonsumtion och tidskonsumtion båda genererar status och är en del av Conspicuous Consumption styrs utövandet inte av samma personlighetsdrag. Studiens teoretiska bidrag syftar till att komplettera den begränsade forskningen angående Conspicuous Consumption och tidskonsumtion. Studiens praktiska bidrag har som syfte att öka personers medvetenhet kring hur de konsumerar sin tid samt vad de konsumerar sin tid på eftersom tidskonsumtion kan leda till negativa konsekvenser. Vidare forskning bör undersöka om samtliga personlighetsdrag är positivt relaterade till tidskonsumtion. Det vore även intressant att se om en mer detaljerad The Big Five-undersökning resulterar i starkare kopplingar till tidskonsumtion. / The purpose is to explain whether time consumption as an expression Conspicuous Consumption can be affected by a human ́s personality based on The Big Five. This study is based on a quantitative research method and a online survey based by a convenience samplet that generated 478 responses. Collected data were analyzed in the statistical program Jamovi. The results show that hypotheses 1, 3 and 4 are corroborated while 2 and 5 are falsified. In addition to the hypotheses, it was found that neuroticism is positively related to time consumption and that people with high scores on openness doesn ́t care if it ́s a busy or a free lifestyle because both are considered to generate status. Although luxury consumption and time consumption both generate status and are within Conspicuous Consumption, the use is not determined by the same personality traits. The theoretical contribution of the study aims to supplement the limited research on Conspicuous Consumption and time consumption. The purpose of the study's practical contribution is to increase people's awareness of how they consume their time and what they consume their time on as time consumption can lead to negative consequences. Further research should investigate whether all personality traits are positively related to time consumption. It would also be interesting to see if a more detailed The Big Five survey results in stronger links to time consumption.

Studiens syfte är att analysera och öka förståelsen för hur svenska bostadsköpare, utöver behov och nytta, resonerar kring val av bostad utifrån ett prestige- och statusbehov med fokus på lyx. Studien har ett deduktivt synsätt med en kvantitativ metod i form av en enkätstudie. Enkäten skickades ut via sociala medier vilket gör det svårt att avgöra det totala urvalet. Författarnas uppskattade bedömning på 675 612 potentiella respondenter, resulterade i 1294 enkätsvar. Därefter analyserades och redovisades datan genom nätverksanalys i statistikprogrammet JASP. Där tillämpades funktionerna: “Network plot”, “Centrality plot” och “Clustering plot” samt “Weight Matrix” som visar exakt vikt på de olika sambanden. Studien visar på ett samband mellan svenska bostadsköpares personlighetsdrag och preferenser på bostadsmarknaden. Detta då bostäder av hög kvalitet och hållbarhet samt ytligt lyxiga bostäder är viktigt för alla bostadsköpare förutom neurotiska. För bostadsköpare med personlighetsdragen Openness to Experience och Agreeableness är det dock kvinnliga bostadsköpare som värdesätter bostäder med ett lyxigt yttre. Neurotiska individer gillar däremot att imitera andras bostäder. Detta gäller dock främst neurotiska kvinnor som uppskattar och strävar efter att deras egen bostad ska efterlikna bostäder som ägs av människor de jämför sig med. Dessutom kan ett bostadsköp ske i syfte att tillfredsställa status- och prestigebehov. Detta gäller främst för män med höga värden av Agreeableness och individer med höga värden av Neuroticism, även där främst män. Denna studie kan fördjupas ytterligare genom att betrakta lyx på bostadsmarknaden utifrån ett åldersperspektiv eller en specifik stad i Sverige. Alternativt genom att fokusera på varför bostadskonsumenter tycker som de gör sett till preferenser på bostadsmarknaden. Studien bidrar till att mäklarbranschen kan använda resultaten på spekulanter och kunder som ett verktyg för att effektivisera vid behovsanalys. / The purpose of the study is to analyze and increase the understanding of how Swedish home buyers, in addition to needs and benefits, reason about choosing a home based on a prestige and status need with a focus on luxury. The study has applied a deductive approach with a quantitative method in the form of a questionnaire study. The questionnaire was sent out via social media and it is thus difficult to determine the total sample. The authors make their own assessment and of 675,612 potential respondents, 1294 answered the survey. The data were then analyzed by network analysis in the JASP statistics program. Reporting and analysis of the data took place via a network analysis. The functions were applied there: “Network plot”, “Centrality plot” and “Clustering plot” as well as “Weight Matrix” which shows the exact weight of the different relationships. The study shows a connection between Swedish home buyers' personality traits and preferences in the housing market. This is because homes of high quality and durability as well as superficially luxurious homes are important for all home buyers except neurotic ones. For home buyers with personality traits Openness to Experience and Agreeableness, however, it is female home buyers who value homes with a luxurious exterior. Neurotic individuals, on the other hand, like to imitate other people's homes. However, this mainly applies to neurotic women who appreciate and strive for their own home to imitate homes owned by people they compare themselves with. In addition, a home purchase can be made in order to satisfy status and prestige needs. This is especially true for men with high values of Agreeableness and individuals with high values of Neuroticism, even there mainly men. This study can be further deepened by looking at luxury in the housing market from an age perspective or a specific city in Sweden. Alternatively, by focusing on why home consumers think as they do in terms of preferences in the housing market. The study helps the brokerage industry to use the results on speculators and customers as a tool to streamline needs analysis.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

Intresset för lyxprodukter har ökat runt om i världen vilket också blivit allt mer framträdande i Sverige. Marknaden för lyxprodukter har de senaste åren förändrats och banat väg för en ny kategori av lyx tillgänglig för en globalt växande medelklass. Den nya kategorin benämns ofta som new luxury vilket innebär en åtkomlig kategori av statusgivande produkter som är lägre i pris än de traditionella lyxprodukterna. Allt fler lyxföretag väljer att expandera för att kunna nå en bredare kundbas och tillämpar därför produktlinjeutvidgning eller varumärkesutvidgning. En alltför omfattande expandering kan dock innebära risker eftersom den uppfattade exklusiviteten hos ett lyxföretag kan gå förlorad. Många underlinjer riktar sig mot en yngre kundbas och Generation Y har visat sig vara en fördelaktig målgrupp att rikta sig mot på lyxmarknaden.Denna studie har som syfte att bidra med teoretisk kunskap kring vilka lyxprodukter svenska kvinnor av Generation Y konsumerar och vilka attityder och värderingar de har kring lyxkonsumtion och lyxvarumärken inom kategorierna traditionell lyx och new luxury. Det tycks finnas en brist på forskning i Sverige som behandlar kopplingen mellan Generation Y och lyxkonsumtion, varvid denna studie fyller en viktig kunskapslucka. Åtta semi-strukturerade intervjuer utfördes med kvinnor i åldrarna 20-26 som är konsumenter av lyxprodukter. Resultaten visar att svenska kvinnor av Generation Y främst konsumerar lyxprodukter i form av accessoarer och framförallt handväskor. Det framgår även att överexponering av ett lyxvarumärke frammanar negativa attityder och att de lätt tröttnar på det om de ser det för ofta och om det används av personer utanför deras referensgrupp. Utifrån kategoriseringen av traditionell lyx och new luxury kan vi se att svenska kvinnor av Generation Y är medvetna om skillnaderna mellan kategorierna. Dock gjorde de inte någon medveten skillnad mellan underlinjer och modervarumärken vilket innebär att dessa delar samma image och kvalitetsuppfattning hos svenska kvinnor av Generation Y.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Abstract Problem: Previously, only few wealthy individuals had the opportunity to engage luxury consumption. Today, money and time is a lot more dispersed and thus give the regular citizen a chance to purchase luxury goods. Productivity and quality management has led to a growing production of luxury goods and has been spread to the mass population. Previous studies have proven that there is a relationship between possessions and identities, but lack research on younger consumers and their agendas for luxury consumption. Purpose: The purpose of this research is to explore how young consumers are using luxury consumption when constructing their identities and if this new group of luxury consumers consume luxury goods in a new way. Method: In order to fulfill the purpose of this thesis, an epistemological relativistic assumption has been made, and includes a qualitative exploratory research design with an inductive approach. The primary data was collected through semi-structured interviews, where participants had an interest in luxury consumption. Conclusion: Our findings suggests that there is a new group of young consumers who construct their identity through luxury consumption, based on the symbolic meanings and the perceived personal reward. This social group uses luxury consumption to conform with their preferred social references, but also to differentiate themselves. Certain possessions, interests and the environment an individual live in were all found to be important tools for young consumer when they construct their identity. “We are what we buy” has been proven to be a central concept in young consumers identity creation of this study.

In recent years, luxury consumption has expanded and grown significantly in comparison to past years. Today luxury is more accessible by society than ever before. Various studies have shown and proven how luxury consumption tends to have negative effects on individuals. The negative circumstances that emerge as consequences can be of cognitive character, but also in the form of financial, personal, social and/or professional problems, debt, and compulsive purchases. In addition to these findings, recent studies have also shown that people are ready to compromise in a variety of ways such as saving more money, working overtime, or withdrawing from essential expenses.  For these various reasons, the purpose of this study is to identify possible experienced motives that can work as reasons for luxury consumption amongst the young Swedish population. Furthermore, this study aims to examine regret in relation to this type of consumption. The literature review of this study covers subjects of cognitive dissonance, regret theory, possessions and the extended self and the motives hedonic, symbolic and instrumental. The research method applied in this study is of a qualitative character. The data collection was executed through the use of semi structured interviews where a total number of fifteen young Swedish individuals chose to participate. The results of this study reveal that luxury consumption can be based on the hedonic motive where pleasure, joy, satisfaction or reaching a desired goal are common reasons. Moreover, the results of this study also reveal that luxury consumption can be based on the symbolic motive, where individuals desire to symbolise/express themselves, impress others, seek confirmation, to fit in and/or follow hidden norms in society. Furthermore, luxury is desired for the pure quality, where the high price of luxury products equals higher perceived quality.  Moreover, regret in this type of consumption is regularly occurring. The reasons for regret can be caused by the product itself, by comparison to other possible alternatives or because of impulsive/compulsive/stressful decisions. This feeling of regret can exist in the form of cognitive dissonance, that is a feeling of discomfort for a small number of participants. For a larger number of participants, the feelings are separated, where regret is a more rough and painful feeling. Solutions to suppress these feelings are through giving away the products to be used, persuade the mind that the purchase is deserved, or to shed a positive light at the purchase by looking at it as additional knowledge/ experience. / Under de senaste åren konsumeras lyx mer, och har blivit mer tillgängligt för allmänheten i jämförelse till tidigare år. Ett flertal studier har visat på hur lyxkonsumtion tenderar att ha negativa effekter på individer. De negativa omständigheterna som framträder som konsekvenser av lyxkonsumtion kan vara av en kognitiv karaktär, men även i form av finansiella, personliga, sociala och/eller professionella problem, skuldsättning, och kompulsiva köp. Dessutom visar studier även att människor är redo att kompromissa på olika sätt som att spara mer pengar, jobba övertid eller att utebliva nödvändiga utgifter. För dessa diverse anledningar är syftet med denna studie att identifiera möjliga upplevda drivkrafter för lyxkonsumtion för det unga svenska samhället. Vidare ämnar studien även att undersöka ånger i förhållande till denna typ av konsumtion. Teorigenomgången för denna studie behandlar ämnen om kognitiv dissonans, regret theory, ägodelar och det förlängda jaget samt motiven hedonic, symbolic samt instrumentell. Empiriinsamlingen skedde genom en kvalitativ forskningsmetod som i sin tur bestod av femton semistrukturerade intervjuer med svenska ungdomar som lyxkonsumerar. Resultaten av denna studie visar på att lyxkonsumtion kan ske med anledning av hedonistiska aspekter där glädje, nöje, tillfredsställelse eller en avklarad målsättning var vanligt förekommande anledningar. Fortsättningsvis visar studien även att symboliska motiv var en vanlig drivkraft för lyxkonsumtion, där individer strävar efter att symbolisera/uttrycka sig, imponera på andra, få bekräftelse, passa in i samhället samt följa osynliga normer. Utöver detta var lyx eftersträvat på grund av kvalitet, där höga priset av lyxprodukter förutsätter högre upplevd kvalitet.  Avslutningsvis påvisar resultaten av denna studie att ånger inom denna typ av konsumtion är vanligt förekommande. Orsakerna för ånger kan bero på själva produkten, på jämförelse av produkten med andra alternativ eller på grund av impulsiva/kompulsiva/hastiga beslut. Känslan av ånger kan vidare vara i form av en kognitiv dissonans, som i sin tur betecknas som en känsla av obehag av en liten del av deltagarna i denna studie. För en större del av deltagarna var känslorna åtskilda, där ånger var en grövre och mer smärtsam känsla. Lösningar för att dämpa detta obehag är genom att ge bort produkten för användning, övertala sig själv att köpet är förtjänat, eller genom att omvandla köpet till ytterligare erfarenhet/lärdom.

Resultatet visar oss att människors konsumtionsvanor påverkas av våra beteenden. Både attityden mot beteendet, subjektiva normer och vår upplevda kontroll över köpet påverkar det slutliga utfallet av konsumtionen av märkeskläder. Det gäller framförallt för klädköp som är avsedda för att förbättra individens självbild. Vi kan också se relativt tydliga indikationer på att konsumtionen av märkeskläder som är avsedda att förbättra individens självkänsla har störst inverkan av individens attityd. Om individen har en positiv inställning mot att köpa märkeskläder för att öka sin självkänsla kommer den också i större utsträckning genomföra köpet. / The result shows us that people's consumption habits are affected by our behaviors. Both the attitude towards the behavior, subjective norms and our perceived control over the purchase affect the final outcome of the consumption of branded clothing. This is especially true for clothing purchases that are intended to improve the individual's self-image. We can also see relatively clear indications that the consumption of branded clothing intended to improve the individual's self-esteem has the greatest impact on the individual's attitude. If the individual has a positive attitude towards buying designer clothes to increase their self-esteem, it will also make the purchase to a greater extent.