Studien syftar till att undersöka och förstå konsumenternas attityder till hållbar konsumtion, samt att identifiera de faktorer som påverkar deras köpintention vid hållbar klädkonsumtion. Vidare strävar studien efter att belysa hur kännedom om och engagemang i projektet "Handla Hållbart för Eskilstuna" påverkar respondenternas lokala och hållbara konsumtionsbeteende. Studien använder en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod. Primärdatan kommer från en enkätundersökning utformad i Google Formulär och baserad på konsumenter bosatta i Eskilstuna kommun. Empirin innehåller data insamlat från 200 respondenter. Resultatet av studien visar att majoriteten av respondenterna har en positiv attityd till hållbar konsumtion och att de mest påverkande faktorerna vid hållbar klädkonsumtion är upplevd beteendekontroll samt socialt värde. Det finns även ett tydligt samband mellan kännedom kring det samverkande projektet "Handla Hållbart för Eskilstuna” och regelbunden handling lokalt i staden. / The study aims to investigate consumers' attitudes towards sustainable consumption, as well as to identify the factors that influence their purchase intention in the case of sustainable clothing consumption. Furthermore, the study aims to shed light on how knowledge of and involvement in the project "Handla Hållbart för Eskilstuna" affects the respondents' local and sustainable consumption behaviour. The study employs a deductive research approach and a quantitative research method. The primary data comes from a survey designed in Google Forms and based on consumers living in Eskilstuna municipality. The data from the survey contains answers collected from 200 respondents. The results of the study show that the majority of respondents have a positive attitude towards sustainable consumption and that the most influencing factors in sustainable clothing consumption are perceived behavioral control and social value. The awareness of the collaborative project “Handla hållbart för Eskilstuna” is also significantly associated with regular local engagement within the city.

Den genomsnittliga konsumtionen per person har tredubblats de senaste 50 åren (IGES, 2010). Forskarna menar att det kan bero på att marknadsföringen visar ett konstant meddelande som förmedlar ”desto mer du konsumerar, desto mer attraktiv och lyckligare kommer du bli.”Enligt Jordbruksverket (2016) finns det flera skäl till varför det är viktigt att följa köttkonsumtionens utveckling. De valen vi gör och besluten vi tar angående vår köttkonsumtion påverkar klimatet och miljön, vår hälsa, djurens välfärd, landsbygdens utveckling och den globala livsmedelsförsörjningen. Köttkonsumtionen ökar totalt både globalt och i Sverige. Konsumtionen påverkar flera delar av samhället och behöver bli mer hållbar, särskilt ur ett miljö- och klimatperspektiv (Jordbruksverket, 2013). Statistiken indikerar att svenskarna konsumerar mer och mer kött, dock så följer varken det ekologiska utbudet eller den ekologiska konsumtionen av kött samma trend. Denna statistik påvisar att den nivån köttkonsumtionen befinner sig på idag inte är hållbar. Då konsumtionen av kött och dess påverkan på miljön och klimatet är av hög relevans vill vi i vår studie undersöka konsumenters konsumtionsbeteende när det gäller kött genom att tillämpa Teorin om Planerat Beteende (TPB).Syftet med denna studie är att söka förklaringar till vad som påverkar unga vuxnas konsumtionsbeteende gällande deras konsumtion av kött, och hur deras beteende kan påverkas till att konsumera mer hållbart kött eller till en minskning av köttkonsumtionen.Denna studie kan vara av intresse för både politiker, myndigheter och andra organisationer inom ämnet, så väl som andra akademiker och svensken i allmänhet. Förhoppningen är att resultatet som genereras av denna studie skall kunna ligga till grund för framtagning och kommunikation av lösningar för den rådande överkonsumtion av kött som sker i Sverige. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning. Tre fokusgruppsintervjuer med fyra respondenter i varje grupp har genomförts, med män och kvinnor i åldrarna 23 till 31 år.Av studien framgår det att TPB funkar för att studera köttkonsumtionen och även att fastställa de påverkande faktorerna i deltagarnas köttkonsumtion. Studien kommer fram till att de största faktorerna som påverkar unga vuxna köttkonsumtion kan härledas till partner och befintlig information vid inköpstillfället. / The average consumption per person has tripled the last 50 years (IGES 2010). The researchers argue that it depends on marketing and the constant message of that “the more you consume the more attractive and happier you will be”.According to Jordbruksverket (2016) there are multiple reasons as to why it is important to follow the development of meat consumption. The choices and decisions that we take when it comes to our meat consumption affect the climate and environment, our health, animal welfare, rural development and the global food security. Meat consumption increases both globally and in Sweden. The consumption affects several parts of the society and it needs to be more sustainable, especially from an environmental and climate perspective (Jordbruksverket 2013). The statistics indicates that the Swedish people' meat consumption increases, but the trend does not follow the same pattern for the ecological consumption of meat. The statistics displays that the current level of meat consumption does not uphold a sustainable level. As consumption of meat and its effect on the environment are of high relevance, this study focuses on the consumer’s consumption behaviour when it comes to meat consumption by applying Theory of planned behaviour (TPB).The purpose with this study is to seek explanations on what factors affects young adult’s consumption behaviour regarding their consumption of meat, and how their behaviour can be directed towards consuming more sustainable meat products or to a curtailment of meat consumption. This study can be of relevance for politicians, agencies or other organizations, academics and the Swedish people in general. The aim is that the results from this study can serve as a foundation for identifying solutions for the current mass-consumption of meat existing in Sweden. This research has conducted a qualitative research design and three focus groups interviews with four respondents in each group has been conducted, with men and women between 23 – 31 years old.The study shows that it is possible to apply TPB on meat consumption and also for determine the influencing factors in the participants' consumption of meat products. The study concludes that the main factors affecting young adults in meat consumption can be attributed to partners and existing information at the time of purchase.

Antalet mobiltelefonabonnenter har under de senaste åren ökat kraftigt i världen och till följd av detta har nya mobila tjänster utvecklats för att kunna uppfylla konsumenters förändrade krav. Mobila betalningar är en av de nya tjänster som har utvecklats och implementerats inom en rad branscher. En av de branscher där mobila betalningar har implementerats är inom den svenska dagligvaruhandeln där efterfrågan på tjänsten dock upplevs som låg. Syftet med denna studie har därför varit att identifiera vilka faktorer som påverkar konsumenters acceptans av mobila betalningar inom den svenska dagligvaruhandeln. Studien har utgått från tidigare litteratur inom området, och samtliga analyserade faktorer är baserade på tidigare generell forskning inom mobila betalningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ förstudie och en kvantitativ studie för att kunna testa sex uppställda hypoteser. Resultatet från studien visar på att kompatibilitet är den faktor som påverkar konsumenter i högst grad till att använda mobila betalningar inom dagligvaruhandeln. De andra faktorerna som visade sig påverka konsumenternas användarintention är den upplevda nyttan, den upplevda användarvänligheten och subjektiva normer. De hindrande faktorerna risk och självförmåga visade inte på några samband, då ingen av dem var statistiskt signifikanta.

Syfte: Studiens syfte var att öka förståelsens för unga vuxnas förhållningsätt till kreditkort som genomfördes genom att undersöka dess attityder, köpintentioner och kunskaper. Studiens resultat kan vara betydande för banksektorn som har en potentiell lång affärsrelation med kundsegmentet.   För att syftet skulle kunde uppnås ställdes tre olika forskningsfrågor:   Hur kan unga vuxnas attityder till kreditkort beskrivas? Hur kan unga vuxnas köpintentioner till kreditkort beskrivas? Hur kan kunskapsnivån hos unga vuxna gällande kreditkort beskrivas?   Metod: Fallstudie med kvalitativ ansats genom enskilda intervjuer.   Resultat: Studiens resultat visade att det föreligger en korrelation mellan bristfällig kunskap och negativ attityd, som även påverkar köpintentionen. Dessutom visade fallstudiens resultat att rädsla var den betydande attityden mot kreditkort som produkt. Ett fynd var att WOMM (Word of Mouth Marketing) påverkade köpintentionen till att teckna kreditkort samtidigt som bankernas marknadsföring inte alls påverkade köpintentionen. / Purpose: This study aimed to find out young adults’ approach regarding credit cards which was done by studying their attitudes, purchase intentions and knowledge towards the product. The results from the study could be of importance for the bank sector which have a potentially long business relation with the youth segment.   The research questions that needed to be answered to reach the purpose was as follows:   How can young adults’ attitudes be described? How can young adults’ purchase intentions be described? How can the knowledge level from young adults’ regarding credit cards be described?   Method: Case study with qualitive approach though separate interviews.   Results: The results from the case study suggested that there was a connection between inadequate knowledge and negative attitude towards credit cards, which in turn effect the purchase intention. Also, fear was the most common attitude against credit card as a product. A finding was that WOMM (Word of Mouth Marketing) affected the purchase intention to sign up for a credit card, while the bank marketing did not affect the purchase intention at all.

Det är numera konstaterat att klimatförändringar kommer förändra förutsättningarna förmänniskor på jorden. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka vad som motiverarpersoner att minska sina klimatutsläpp och vilka hinder de kan stöta på. Med hjälp av fyra intervjuer och nio frågeformulär har uppsatsens två forskningsfrågor kunnat besvaras då det har ställts frågor till personer som har valt att sänka sina utsläpp genom att förändra sina vanor gällande flygning, bilägande och konsumtion. Studien visade att miljöengagemang är kopplat till miljökunskaper samt att det kan utveckla förståelse för de negativa konsekvenser en högkonsumerande livsstil kan leda till. För respondenterna i studien har det lett till en känsla för både ansvar och direkt eller indirekt moralisk plikt att sänka sina växthusgasutsläpp då det har utvecklat en hög miljöhänsyn. Detta tillsammans med positiva förebilder och en positiv självbild har fungerat som motivation till en förändrad livsstil. Bristande kunskaper, kontrolluppfattning, identitet, vanor, civilstånd samt sociala och subjektiva normer har verkat som hinder och lett till att respondenternas omställning har tagit tid. Respondenterna i studien har hunnit olika långt till följd av de olika hinder de stött på under resans gång men resultatet visar att de innehar en stark intern attitydstruktur då de trots hinder inte har gett upp och istället börjat omvärdera sin syn på livskvalitet genom att ändra inställning till vad som är lycka och lyx. Det går att koppla teorierna VBN och TPB till varandra då värden, uppfattning och personliga normer formar den miljöhänsyn som inverkar på attityd, subjektiva normer och uppfattad kontroll. / It is now established that climate change will change the conditions for people on Earth. The purpose of the thesis is thus to investigate what factors motivate people to reduce their climate emissions and what obstacles they may encounter. With the help of four interviews and nine questionnaires, the essay's two research questions have been answered by asking questions to people who have chosen to reduce their emissions by changing their habits regarding flying, car ownership and consumption. The study showed that environmental commitment is linked to environmental knowledge and that it can develop an understanding of the negativec onsequences a high-consumption lifestyle can lead to. For the respondents in the study, it has led to a sense of responsibility and direct or indirect moral duty to reduce their greenhouse gas emissions as it has developed a high environmental consideration. This together with positive role models and a positive self-image has served as motivation for a changed lifestyle. Lack of knowledge, control perception, identity, habits, marital status and social and subjective norms have acted as obstacles and led to the respondents' adjustments taking time. The respondents in the study have made different achievements due to the various obstacles they encountered. The results show that they have a strong internal attitude structure as despite obstacles they have not stopped trying to change and instead started to re-evaluate their view of quality of life by changing attitudes toward what is happiness and luxury. It is possible to link the theories VBN and TPB to each other as values, perceptions and personal norms shape the environmental considerations that affect attitude, subjective norms and perceived control.

<p>Uppsatsen presenterar två studier som med den socialpsykologiska modellen ’teorin om planerat beteende’ (Ajzen, 1991) undersöker hur väl en webbaserad måltidsplaneringstjänst lyckas med att få dess användare att regelbundet äta varierat.</p><p>Tjänsten bestod huvudsakligen av en sökbar receptdatabas på 250 recept, en kalender för att planera in recepten i, och en inköpslista som genererades automatiskt utifrån recepten i kalendern. Tjänsten byggdes under tiden som uppsatsen skrevs, och författaren deltog som interaktionsdesigner i detta projekt.</p><p>I  uppsatsen presenteras  två sekventiella studier för att mäta användarnas intention till beteendet. I vardera studie presenteras först webbtjänsten och den funktionalitet den hade vid tiden för testet. Detta följs av en hypotes om tjänstens påverkan över användarnas vilja att äta varierat. I vardera studie genomfördes sedan ett användartest av tjänsten, där 13 respektive 15 personer fick använda webbsidan och svara på enkätfrågor. Enkäterna mätte attityd, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll och intention till beteendet att regelbundet äta varierat, och en mätning gjordes före och en efter användartestet av tjänsten.</p><p>Testen visade på signifikanta ökningar för användarna givet att de skulle använda tjänsten; för upplevd beteendekontroll i den första studien; för subjektiv norm i den andra studien, och för intention i båda studierna.</p><p>Uppsatsen presenterar också interaktionsdesignsbeslut tagna för att anpassa tjänsten efter resultaten av mätningarna av användarnas intention. Avslutningsvis lyfter författaren fram forskningsfrågor för framtida studier i ämnet att förjupa sig i.</p> / <p>This report used the Theory of Planned Behavior (Ajzen, 1991); a model from social psychology, to determine how well an online meal planning service succeeds in making its users regularly eat varied.</p><p>The service consisted mainly of a searchable recipe database of 250 recipes, a calendar to schedule the recipes, and a shopping list that was generated automatically from the recipes in the calendar. The service was being constructed during the time that this report was written, and the author participated as an interaction designer in this project.</p><p>The report consists of two sequential studies to measure the users’ intention to the behavior of interest. In each study are first presented the meal planning service and its current functionality by the time of the testing; followed by a hypothesis about the effect it should have on the user's intent to regularly eat varied. In each study were then held a user testing of the product, where 13 and 15 people, respectively, were using the website and answering survey questions. The questionnaires were measuring attitude, subjective norm, perceived behavioral control and intention to the behavior to regularly eat varied, and these measurements were made once before and once after the user test of the product.</p><p>The tests showed significant increases for the users given that they would use the service; for perceived behavioral control in the first study; for subjective norm in the second study, and for intention in of both studies.</p><p>The report also presents interaction design decisions made to adapt the service due to the results of the measurements of the users' intention. Finally, the author presents his proposals for future research work in this domain.</p>

Elektriskt och elektroniskt avfall (WEEE) är den snabbast växande avfallskategorin inom EU, samtidigt som det är en av de mest skadliga formerna av avfall för människors hälsa och miljön om det inte samlas in och tas om hand på rätt sätt. Sverige påbörjade insamlingen av el-avfall 2001 och samlar idag in 16,27 kg el-avfall perperson vilket är av de högsta insamlingsnivåerna inom EU, men trots det slängs fortfarande smått el-avfall så som hushållsprodukter, mobiltelefoner och lågenergilampor i andra avfallsfraktioner. För att lösa detta problem talar man om behovet av ökad tillgänglighet på insamlingsplatser och information, men undersökningar av hushållsavfallets sammansättning visar att innehållet av el-avfall i stort sett är oförändrat, trots ökad tillgänglighet och information. De studier som ligger till grund för dagens förbättringsåtgärder har antingen tittat på insamlingssystemets brister utifrån ett nationellt perspektiv eller på effektiviteten av alternativa lokala insamlingssystem. Utifrån dessa har slutsatser dragits om allmänna brister och potentiella förbättringsåtgärder. Statistik visar samtidigt att insamlingen av el-avfall skiljer sig åt markant mellan olika platser i landet, och att somliga kommuner har förvånansvärt effektiva system jämfört med andra. Med hänsyn till detta så finns en uppenbar risk att dagens förbättringsåtgärder är suboptimala. Istället för att undersöka styrkor och svagheter med specifika insamlingssystem så studeras i denna uppsats skillnaderna mellan två svenska kommuner, en med hög och en med låg insamlingsnivå av diverse elektronik ochgasurladdningslampor, med syftet att skapa en bättre förståelse för vilka faktorer som bidrar till en effektiv insamling. Skillnaderna som studeras är tillgängligheten på insamlingsplatser och informationen i anslutning till dessa, kommunernas arbetsinsatser samt invånarnas kunskap, attityder och preferenser, uppgivna beteenden och subjektiva uppfattning om insamlingssystemens tillgänglighet och funktion. Vidare studeras även om kommuninvånarna informerats i enlighet med den lagstiftning som finns på området och vad invånarna har för attityder till, och preferenser kring, ett eventuellt pantsystem för lågenergilampor och smått el-avfall. Frågeställningarna studeras genom en kombination av intervjuer med nyckelpersoner, inventering av insamlingsplatser samt en enkätundersökning. Resultaten av studien visar att det finns skillnader på samtliga undersökta områden, med undantag för invånarnas kunskap. Av skillnaderna dras slutsatsen att det finns ett antal åtgärder som sannolikt skulle kunna öka insamlingen av el-avfall i Sverige. På lokal nivå kan sannolikt ett ökat kommunalt engagemang och arbete med frågan om el-avfall, i kombination med ökad tillgänglighet på insamlingsplatser samt god och välanpassad information i anslutning till dessa, öka insamlingen av el-avfall. På nationell nivå kan sannolikt en skärpt tillsyn som tvingar kommunerna att följa informationskravet i aktuell lagstiftning leda till en ökad medvetenhet bland svenska medborgare, vilket i sin tur sannolikt kan bidra till minskade mängder felsorterade lågenergilampor och smått el-avfall. Slutligen tycks ett eventuellt pantsystem för lågenergilampor och annat smått el-avfall vara ytterligare ett sätt att öka insamlingen. Studien tyder på att ett pantsystem skulle kunna öka människors benägenhet att lämna in dessa produkter till återvinning, minska mängden upplagrad elektronik i hemmen, erbjuda nya möjligheter vad gäller märkning och uppföljning av produkter samt potentiellt kunna minska insamlingskostnaderna. / Waste electrical and electronic equipment (WEEE) is the fastest growing waste stream within the EU, and at the same time of the most hazardous forms of waste, threatening both human health and the environment if not properly collected and treated. Sweden started a separate collection of WEEE in 2001, and with 16,27 kg of WEEE collected per person in 2011 it has one of the highest collection rates within the EU. Despite this, small WEEE is still ending up in all types of household waste. To solve this issue, the need for increased availability of collections points and information is frequently discussed, but despite improvements in these areas the content of WEEE in household waste remains relatively stable. The studies that make up the basis of today’s improvement work, have either been looking at shortcomings of the collection system from a national point of view, or on the effectiveness of alternative local collection systems. Based on these studies, conclusions about the general shortcomings of the system and potential ways of improvement have been drawn. At the same time, statistics show that the collection of WEEE differs substantially between different parts of Sweden, and that some municipalities have surprisingly efficient collection systems compared to others. With regard to his, current improvement strategies may not be optimal. Instead of looking at the strengths and weaknesses of specific collection systems, this study looks at the differences between two Swedish municipalities, one with a high and one with a low collection rate of small WEEE and compact fluorescent lamps, with the aim of creating a better understanding of factors that may contribute to high collection rates. The differences that are studied are the availability of collection points and the information in connection to these, the municipalities’ work and the resident’s knowledge, attitudes, preferences, subjective behavior and subjective perception of the collection system’s availability and functionality. Furthermore, the thesis examines whether the residents have been informed in accordance with European and national WEEE-legislation and what their attitudes and preferences are regarding a potential deposit system for small WEEE and compact fluorescent lamps. The results show that differences can be seen in all areas but the residents’ knowledge. From the observed differences, conclusions about possible ways of improving the collection of WEEE in Sweden are drawn. On a local level, increased municipal engagement and work efforts, in combination with increased access to collection points along with appropriate and well customized information in connection to these, is likely to increase the collection of WEEE. On a national level, increased supervision that forces municipalities to comply with the information requirements in European and national legislation, may lead to an increased awareness among Swedish citizens, which may in turn lead to a decrease in wrongly sorted small WEEE and compact fluorescent lamps. Finally, a potential deposit system for small WEEE and compact fluorescent lamps may be yet another way of increasing collection rates. The results suggest that a deposit system may in fact increase the motivation of citizens to recycle these products, decrease the amount of old electrical and electronic equipment currently stockpiled in private households, offer new possibilities to mark and track products and potentially lower the costs of collection. / <p>Granskare:</p><p>Lisa Dahlén, Universitetslektor vid Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, avdelningen för Geovetenskap och miljöteknik, Luleå tekniska universitet*Lisa.Dahlen@ltu.se</p><p></p><p>Thesis evaluator:</p><p>Dahlén, Lisa, University Lector (Luleå University of Technology, Division of Geosciences and Environmental Engineering, Department of Civil, Environmental and Natural Resources Engineering)*Lisa.Dahlen@ltu.se</p>

Syfte: Ett problem som konstaterats är att rekrytera och behålla skyddsombud inom byggbranschen. Bristen på frivilliga och engagerade skyddsombud kan bidra till lägre säkerhet på byggarbetsplatser. Syftet är att undersöka hur skyddsombuden upplever sin arbetssituation i dagsläget, samt att utreda vad som kan förändras för att situationen ska bli bättre.  Målet med examensarbetet är att ta reda på vad som kan förändras för att fler ska vilja vara skyddsombud. Detta undersöks genom huvudfrågeställningen: Varför vill inte fler vara skyddsombud? Huvudfrågan bryts ned och besvaras genom två delfrågeställningar: Vilka nackdelar finns i rollen som skyddsombud?  Vad behöver förändras för att situationen ska bli bättre?  Metod: För att nå målet genomförs en fallstudie. Fallet är Skanska Hus region väst och begränsas till yrkesgruppen skyddsombud. Intervjuer och enkäter används som undersökningsmetoder, vilka utformas kvalitativt. Intervjuer genomförs med huvudskyddsombud. Huvudskyddsombuden har en bred bild av situationen då de har kontakt med samtliga arbetsplatser inom sitt distrikt. Enkäter skickas ut till alla lokala skyddsombud i regionen, detta för att få en bred svarsfrekvens. Resultat: En stor anledning till de nuvarande skyddsombudens bristande engagemang är att de inte får gehör, vilket gör att de känner sig ensamma. Det finns inte acceptans för att säkerhetsarbete tar tid och skyddsombuden får dåligt samvete när de tvingas lämna sin arbetskollega för detta.  För att förbättra situationen måste skyddsombuden få mer gehör. Säkerhetsförståelse och acceptans för säkerhetsarbete måste ökas bland alla på arbetsplatsen. Skyddsombuden behöver känna att de kan och tillåts påverka projektet. Konsekvenser: För att lösa problemet måste situationen för de som är skyddsombud förbättras. Om de nuvarande skyddsombuden är nöjda så kommer de sprida en positiv bild vidare till sina medarbetare, de potentiella nya skyddsombuden. Skyddsombudens situation kan förbättras genom följande punkter:  Skyddsombuden måste få mer gehör från övriga på arbetsplatsen. Skyddsombuden ska med fördel ligga utanför projektets tidplan. Skyddsombuden bör involveras i ett tidigare skede av projektet. Begränsningar: Examensarbetet har avgränsats till att enbart undersöka skyddsombudets roll utifrån deras eget perspektiv. Med tanke på arbetets omfattning har övriga rollers uppfattning om skyddsombuden utelämnats från undersökningen. Undersökningen har inte heller fokuserat på att undersöka hur förbättringar kan genomföras. / Purpose: A stated problem in the construction industry is to recruit and keep safety officers. The lack of willing and engaged safety officers could result in lower safety at construction sites. The purpose of this report is to examine how the safety officers are currently experiencing their work environment and examine what can be changed to improve the situation.  The aim of this thesis is to find out what can be improved for more people to want to be a safety officer. This is examined by the main question: Why do not more people want to be a safety officer? The main question is answered by two sub-questions: Which difficulties exists in the role as a safety officer?  What changes needs to be done to improve the situation? Method: To reach the aim of the report a case study was performed. The case is Skanska Hus Väst and is limited to the profession safety officers. The method of investigation is interviews and questionnaires, which are qualitatively conducted. The interviews are conducted with the chief safety officers. The chief safety officers can see the broad picture of the situation since they continuously keep contact with all the construction sites in their district. The questionnaires are sent to all the local safety officers in all the districts in the entire region.  Findings: One reason for the lack of engaged safety officers is that they do not receive the necessary respect and response from their coworkers. It makes them feel alone. There is no acceptance for safety work and the time that is needed, which give the safety officers a bad conscience when they are forced to leave their work partner. To improve the situation the safety officer’s must receive more respect from their coworkers. Knowledge and acceptance concerning safety must be improved among all workers on the construction site. The safety officers need to feel that they can, and are allowed to, influence the project.  Implications: To solve the problem the current safety officer’s situation must be improved. If the existing safety officers are pleased they will give a positive picture of the role to their coworkers, the potential new safety officers. The safety officers’ situation can be improved by the points that follows: The safety officers must receive more respect from others in the construction site.  The safety officers should advantageously be placed separate from the time plan of the project. The safety officers should be involved in an earlier stage of the project.  Limitations: The report has been limited to only examining the role of the safety officer and their own perspective. The views of safety officers from the perspective of other roles at the construction site has been omitted from the thesis. The report does not investigate how to perform the changes.

Resultatet visar oss att människors konsumtionsvanor påverkas av våra beteenden. Både attityden mot beteendet, subjektiva normer och vår upplevda kontroll över köpet påverkar det slutliga utfallet av konsumtionen av märkeskläder. Det gäller framförallt för klädköp som är avsedda för att förbättra individens självbild. Vi kan också se relativt tydliga indikationer på att konsumtionen av märkeskläder som är avsedda att förbättra individens självkänsla har störst inverkan av individens attityd. Om individen har en positiv inställning mot att köpa märkeskläder för att öka sin självkänsla kommer den också i större utsträckning genomföra köpet. / The result shows us that people's consumption habits are affected by our behaviors. Both the attitude towards the behavior, subjective norms and our perceived control over the purchase affect the final outcome of the consumption of branded clothing. This is especially true for clothing purchases that are intended to improve the individual's self-image. We can also see relatively clear indications that the consumption of branded clothing intended to improve the individual's self-esteem has the greatest impact on the individual's attitude. If the individual has a positive attitude towards buying designer clothes to increase their self-esteem, it will also make the purchase to a greater extent.

Data from underlying research has become increasingly important to scientists and the public in recent decades. As a result, funders and journal publishers have become increasingly demanding that scientists share their data. Universities have also been encouraged to advance their data sharing support units as a result of this development. Earlier studies on data sharing among scientists have primarily explored the barriers to data sharing, while motivations and perceptions among scientists that have shared their data have been examined less. To this end, this thesis investigates perceptions and responsibilities on data sharing among ecologists that have shared data in an open data repository within the last 12 months. As a public-funded and university-supported repository, the Swedish National Data Service (SND) is selected for this purpose. Semi-structured interviews with six ecologists are conducted to evaluate their motivations and perceived responsibilities on data sharing, The theory of planned behavior (TBP) serves as theoretical framework. Earlier TPB models are adapted to include new factors that potentially influence data sharing behavior among ecologists. The interviews highlight several individual and institutional factors that influence ecologists' data sharing in the SND repository. On the individual level, the informants perceive a strong personal responsibility to share their data publicly. On the institutional level, they perceive that journals have a large responsibility, and the findings indicate that journal pressure, in isolation, has a positive impact on data sharing. Perceptions about the SND support are ambiguous among the informants. While generally perceived as helpful and quality enhancing, most informants found it stressful and time consuming to share their data via the SND support. Thus, the combination of journal pressure and perceived stress associated with preparing data for SND has a negative influence on the motivation to share the data in the repository. Unless data sharing in SND is facilitated, or the pressure from journals is mitigated, scientists might increasingly opt for using repositories that require less strict metadata descriptions. / Data från underliggande forskning har blivit allt viktigare för forskare och allmänheten under de senaste decennierna. Såväl forskningsfinansiärer som utgivare av vetenskapliga tidskrifter har ställt allt högre krav på att forskare ska dela sina data. Universiteten har också uppmuntrats att utveckla sina stödenheter för datadelning. Tidigare studier om datadelning bland forskare har i första hand undersökt hinder för forskare från att dela sina data, medan uppfattningar bland forskare som har delat sina data inte har undersökts i lika stor utsträckning. Denna avhandling undersöker uppfattningar och ansvar för datadelning bland ekologer som har delat data i ett öppet dataarkiv under de senaste 12 månaderna. Dataarkivet vid Svensk Nationell Datatjänst (SND) väljs för detta ändamål eftersom det stöds av flera universitet och är offentligt finansierad. Semistrukturerade intervjuer genomförs med sex ekologer för att utvärdera drivkrafter och upplevda ansvar kring datadelning. Teorin om planerat beteende (TBP) används som teoretiskt ramverk. Tidigare TPB-modeller anpassas för att inkludera nya faktorer som kan påverka datadelningsbeteendet hos ekologer. Intervjuerna belyser flera individuella och institutionella faktorer som påverkar ekologernas datadelning i SND. På individnivå upplever informanterna ett personligt ansvar att dela sin data offentligt. På institutionell nivå anser de att tidskrifter har stort ansvar och resultaten tyder på att påtryckningar från tidskrifter har en positiv inverkan på datadelning. Uppfattningar om SND-supporten är tvetydiga. Många upplevde stödet hjälpsamt och kvalitetshöjande, men också att det var stressigt och tidskrävande att dela sina data via SND-supporten. Således har kombinationen av påtryckningar från tidskrifter och upplevd stress i samband med förberedelse av data för SND en negativ inverkan på datadelning i arkivet. Såvida inte datadelningen i SND underlättas, eller påtryckningarna från tidskrifter mildras, kan forskare i allt högre grad välja att använda arkiv som kräver mindre strikta metadatabeskrivningar.