The aim of the study has been to investigate if age is impacting the social workers interpretationand application of the Swedish compulsory care legislation for people with substance abuse, Lag(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall [LVM]. This with a specific focus on the elderly,thus clients over 65 years. Moreover it aims to examine whether the Swedish legal principles ofequality and objectivity are complied with in the practice of social work. The study is based oneight qualitative semi-structured interviews with eight social workers, at the time working withhandling of such matters. The theories used in the analysis are social constructivism with theunderlying concepts of age-coding and client construction, as well as ageism. The findings of thestudy show, despite the fact that the social workers clarifies that all people are covered by theLVM-legislation, that younger client groups are given higher priority than the older whenallocating resources based on the law. The reasons were found to be several, but were, amongother things, attributed to the fact that rehabilitation opportunities were seen less for the elderly,that the social indication of the law was seen as more applicable on a young’s life circumstances,as well as ethical doubts about the use of compulsory care occurred to a greater extent regardingthe elderly. The social worker’s interpretations and applications of the law were seen to beinfluenced by social age-constructions that exist in Swedish society. Constructions which, if theyare not noticed and questioned, can imply discriminatory practices towards the elderly, and thusageism-effects.

Studien granskar LVM-domar från Norrbottens län under år 2018 med hjälp av kvalitativ metod. Urvalet består av 26 LVM-domar om beredande av vård enligt 4 § LVM. Utifrån ett åldersperpektiv undersöks om det finns skillnader mellan hur personerna och missbruksproblematiken framställs i domarna. Fokus för studien är äldre personer med missbruk. Studien består av ett omfattande empiriskt material. Domarna har fördelats i tre ålderskategorier för att en jämförelse ska kunna ske. Domarna har analyserats med hjälp av konventionell kvalitativ innehållsanalys och analysen har resulterat i tre teman. De identifierade temana är hälsofaktorer, sociala faktorer samt individen och samhällets tidigare och framtida ansvar för vården. Ett antal domar med avvikande argumentation presenteras. Resultatet av studien visar att skillnader i beskrivningar beroende på ålder förekommer. Skillnaderna i studien förklaras utifrån socialkonstruktionism. Unga personer konstrueras genomgående som en grupp i behov av skydd och prevention. Äldre personer tillskrivs självbestämmande och autonomi i högre utsträckning i argumentationen än unga. Utmärkande skillnader och tydliga markörer för ålder förekommer i den yngsta och den äldsta gruppen. Det empiriska materialet påvisar inslag av terapeutisk nihilism, det vill säga antaganden om att äldre personer inte är mottagliga för behandling. Resultatet tyder på att sociala konstruktioner av ålder institutionaliseras genom tillämpningen av LVM-lagstiftningen. Resultatet visar att det finns anledning för socialtjänst och förvaltningsrätt att ifrågasätta vedertagna föreställningar om ålder om LVM ska vara en tvångsvårdslagstiftning anpassad för alla åldersgrupper.

I granskning av personer med missbruksproblematik finns det en risk att de bedöms utifrån samhällets normer samt föreställningar om kategorierna missbrukare, kvinna och man. Även att de förstås som annorlunda i relation till vad som är “normalt” och förväntat utifrån respektive kategori. Strukturalistisk forskning på området visar på en bred kunskap om samhällets föreställningar i relation till kategorierna missbrukare, kvinna och man samt att dessa är skapade i samhället och påverkar välfärdsstatens myndigheter och instanser. Dock saknas fokus på hur dessa föreställningar och kategorier som ett social konstruerat fenomen påverkar arbetet i förvaltningsrätten. Uppsatsen handlar om synen på personer med missbruksproblematik samt hur de begripliggörs i förvaltningsrättens domar. Materialet har analyserats med tematisk analys och för att få djupare förståelse analyserades materialet även utifrån Howard Beckers avvikarteori och Judith Butlers genusteori. Av resultat och analys av uppsatsen framkommer det att förvaltningsrätten och socialnämnden begripliggör personer med missbruksproblematik på ett nedsättande vis, i relation till samhällets normer och vissa egenskaper och livssituationer ges betydelse snarare än andra. Personerna förstås som misslyckade medborgare, dåliga föräldrar och oförståndiga och i detta skapas de till att endast vara klienter i behov av hjälp. Resultatet synliggör att förvaltningsrätten och socialnämnden är en del i ett avvikarskapande som möjliggör tvingande insatser.

Sammanfattning Den senaste studien som undersökte skillnader i missbrukshandläggares och socialnämndsledamöters bedömningar av insats för personer med missbruks- och beroendeproblematik gjordes 1981. Eftersom socialtjänsten förändrats sedan dess är nya studier på området motiverade. Denna studie undersöker likheter och skillnader mellan handläggares respektive socialnämndsledamöters bedömningar av likartade missbruks-/beroendeärenden, om bedömningarna skiljer sig mellan den egna bedömningen och vad man tror skulle ha blivit nämndens beslut utifrån kommunens förutsättningar, om det finns större enhetlighet mellan insatsvalen inom någon av grupperna samt vilka faktorer som avgör insatsvalet för respektive grupp. För att undersöka detta utformades åtta vinjetter. Respondenterna ställdes efter varje vinjett inför nio olika insatsalternativ och följdfrågor. Enkäten besvarades av tjugo nämndledamöter och sexton handläggare. Resultaten visar att ledamöterna i högre grad föreslagit ”LVM” medan handläggarna i högre grad valt ”annan insats”, ofta med förslag på kombinationer av olika insatser. Gruppernas egna bedömningar stämde till stor del överens med valet av troligt utfall i kommunen. Vad gäller enhetlighet i valen föreligger inte några direkta skillnader mellan grupperna. Angående sista forskningsfrågan har det, trots få vinjetter, framkommit signifikanta modeller som visar förklarande faktorer för flera insatser. Denna studie får ses som en pilotstudie som skulle kunna upprepas med fler vinjetter och fler deltagare. / Abstract The latest study touching differences between the assessment made by the officials and the politicians in the area of abuse and addiction problems was made 1981, which motivates new studies in this field.  This study investigates the similarities and differences between these two groups assessments in similar scenarios, whether the assessments differ between the personal assessment and from the point of view of the municipality, whether there is major consensus between the assessments in between the groups separately and which factors was crucial for their choice. To examine the questions, eight vignettes were created. The survey was answered by twenty politicians and sixteen officials. According to the results the politicians are more willing to chose non-voluntary actions while the officials more often have chosen voluntary actions, often in combinations. The assessments made of the groups were very similar to the choice of assessed outcomes for the municipality  The consistency of the choices do not differ between the groups. Concerning the last question it has, despite a limited number of vignettes, emerged significant explanatory models for many of the actions. This study is a pilot study which could be repeated with a higher number of vignettes and applicants.

Studiens syfte är att belysa och jämföra hur olika professionella tänker kring socialpedagogik och tvångsvård, hur motiveras klienter till att bli delaktiga i sitt förändringsarbete. Vidare är syftet även att lyfta tankar från yrkesverksamma kring människor som "hamnar mellan stolarna". De centrala frågeställningarna som studien bygger på är: Hur arbetar olika professioner socialpedagogiskt med personer som hamnar inom LVM? Skiljer sig motivations- och behandlingsarbetet inom tvångsvård jämfört med frivilligvård? Vilka tankar finns hos olika professioner kring individer som hamnar mellan lagstiftningar? Teoretiska perspektiv är socialpedagogik och empowerment, med de centrala begreppen delaktighet och motivation. Dessa ställs i relation till syfte, frågeställningar och empirin i analysen. Som metod för studien används kvalitativ forskningsintervju med utgångspunkt i Kvale och Brinkmanns (2009) halvstrukturerade forskningsintervju som har sin inspiration i den fenomenologiska filosofin. Analysen genomfördes utifrån vad Kvale och Brinkmann kallar bricolage, mening skapas utifrån olika ad hoc-metoder. Tolkningen gjordes genom olika teman som var framtagna dels ur syfte och frågeställningar, men även från teman som utmärkte sig i intervjuerna. Resultatet visar att man ser på socialpedagogik – delaktighet på olika sätt beroende på profession. För vissa av informanterna kom lagstiftningen i första hand, det var viktigast att hindra en människa från att dö, därefter kunde motivationsarbetet komma. Dock lyftes individen fram, arbetssättet var ofta att hitta alternativa lösningar om risken fanns att personen skulle hamna mellan stolarna. Min slutsats av studien är att ett socialpedagogiskt förhållningssätt kan se olika ut. Om jag försöker att bemöta en människa på hans/hennes nivå och göra dem delaktiga i vårt möte, i vår process arbetar jag socialpedagogiskt.

LVM- vården har som uppgift att bryta ett destruktivt missbruk, främja motivationen till fortsatt frivillig vård samt långsiktigt främja frihet från missbruk och utvecklandet av en sundare livsstil.      Syftet med studien var att undersöka motiverande faktorer vid Rällsögården utifrån ett klient- och personalperspektiv. Likheter och skillnader mellan klienters och personals uppfattningar om motiverande faktorer analyserades för att undersöka vilken eventuell inverkan dessa kan ha på Rällsögårdens mål att motivera klienten till fortsatt frivillig vård. Tidigare forskning inom ämnet behandlar relationsskapande inom en tvångsvårdskontext, LVM-vårdens syfte och verkställande samt motivationsfaktorer inom tvångsvården.      För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av tre personal och tre klienter från Rällsögården.      Resultatet av studien visar att faktorer som rör relation, organisation samt yttre och inre faktorer i klientens liv kan ses som motiverande faktorer av så väl personal som klienter på Rällsögården. Resultatet visar också på betydande skillnader i personalens och klienternas uppfattningar av dessa motiverande faktorer exempelvis vad som anses motiverande för klienterna till fortsatt behandling. / The purpose of custodial care is to break a destructive abuse, to improve the motivation of an addiction treatment by choice and to prevent misusage by long-term and to improve the development of a healthier lifestyle.      The purpose of this study was to examine motivational factors at Rällsögården from the perspective of clients and staff. The similarities and differences between the staff and clients opinions about motivational factors were analyzed to examine what eventual impact they could have of Rällsögårdens goal to motivate the clients to an addiction treatment by choice.      Prior research within the subject describe the creation of relations in a context of custodial care, the purpose and performance of the law of custodial care and the motivational factors within the custodial care.      To fulfill the purpose and to respond to the question formulation the study were examined with a qualitative research method. Semi constructed interviews were used to collect the data. The respondents were three people from the staff of Rällsögården and three clients of Rällsögården.      The result of the study shows that relations, organization and internal and external factors are to be seen as motivational factors by the staff as well as the clients of Rällsögården. The result also shows significant differences in both clients and the staff’s opinion of these motivational factors for example what are to be considered motivational for the clients an addiction treatment by choice.

Logical Volume Management, auf kommerziellen UNIX-System (z.B. AIX, HP-UX) schon seit Jahren im Einsatz, ist mittlerweile auch fuer Linux verfuegbar. Der Vortrag bietet eine Einfuehrung in LVM unter Linux, einen Ueberblick ueber die aktuelle LVM-Technologie auf Linux sowie deren Einsatz.

Flexible Verwaltung von Plattenkapazität, Umbauten an Volumes zur Laufzeit, konsistente Backups aus dem laufenden Betrieb - LVM.

Bakgrund: Människor som har en allvarlig missbruksproblematik kan komma att vårdas med hjälp av LVM-lagstiftningen, vilket är en tvångslagstiftning. Detta kan komma i konflikt med socialtjänstens andra uppdrag som bygger på frivillighet enligt SoL, vilket gör det angeläget att undersöka hur socialsekreterare uppfattar de dilemman som finns mellan tvång och frivillighet. Socialsekreterare i studien handlägger och utreder klienters behov av att få hjälp enligt SoL och LVM, i de lagstiftningarna blir delaktighet, valfrihet och makt betydelsefulla begrepp. Syfte: Att undersöka vilka dilemman socialsekreterare uppfattar att det finns i arbetet mellan SoL och LVM. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 6 socialsekreterare. Intervjuerna transkriberades och analyserades i två steg, den första delen är en empiriskt kopplad analys utifrån IPA. Den andra delen av analysen är teoretiskt kopplad och analyseras utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med hjälp av begreppen: Pastoralmakt, disciplinering, paternalism och delaktighet. Resultat: Studien visar att det finns en gråzon mellan frivilligheten i SoL och tvånget i LVMutredningar. I denna gråzon finns det utrymme för socialsekreterarens bedömningar, men också ett stort ansvar. I gråzonen handlar det mycket om att motivera klienter, motivationsarbetet kan innebära ett underliggande hot och en maktposition som socialsekreterare behöver förhålla sig till. Dilemman i arbetet mellan SoL och LVM uppstår främst i bedömningar om att handla mot klientens vilja. Studien visar att socialsekreterare arbetar mot en norm eller mittfåra, där det som är rätt är normen och det som är fel ligger utanför normen. Studien visar att skapandet av "de andra" kan ses som en begränsning för klienters delaktighet och medverkan i missbruksvården. Vi har med hjälp av begreppet pastoralmakt problematiserat socialsekreterarnas vilja att hjälpa och funnit att det skulle kunna förstås som en del i medskapande av disciplinära processer i utförandet av pastoralmakt.

Logical Volume Management, auf kommerziellen UNIX-System (z.B. AIX, HP-UX) schon seit Jahren im Einsatz, ist mittlerweile auch fuer Linux verfuegbar. Der Vortrag bietet eine Einfuehrung in LVM unter Linux, einen Ueberblick ueber die aktuelle LVM-Technologie auf Linux sowie deren Einsatz.