Att klienten ska avsluta sin tvångsvård enligt Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och återintegreras i samhället är ett stort steg där klientens eftervård och samordnad individuell plan (SIP) har en avgörande inverkan för att klienten ska lyckas bli fri från sitt missbruk. Socialnämnden har det yttersta ansvaret för klienter med avslutat LVM och förväntas samverka med relevanta samhällsaktörer. Studiens syfte är att undersöka hur erfarna yrkesverksamma inom socialtjänst, Statens institutionsstyrelse (SiS) LVM-hem och 27 § LVM behandlingshem resonerar kring arbetet med eftervård och SIP för klienter med avslutat LVM. Intervjuer genomfördes med tre personer från socialtjänsten, två från SiS LVM-hem samt en från ett 27 § LVM behandlingshem. Studien visar indikationer på att arbetet med eftervård skiljer sig åt mellan Sveriges kommuner på grund av skillnader i kommuners resurser, till exempel budget och ramavtal. Av de yrkesverksammas resonemang framgår det att placering enligt 27 § LVM är välfungerande eftervård. Samtidigt framgår det att det finns svårigheter med att ordna bostad och sysselsättning i eftervården.Gällande arbetet med SIP för klienten efter LVM visar studien tecken på att yrkesverksamma har erfarenhet av att SIP är ett möjliggörande arbetssätt för ansvarsfördelning och samplanering mellan aktörer utifrån klientens behov. Samtidigt har de erfarenhet av att begränsningar med SIP som arbetssätt är att kallade aktörer inte prioriterar att komma på SIP-möten samt att samverkan och arbetsfördelning i relation till hälso-och sjukvården är särskilt komplicerad. Studien visar tendenser till att yrkesverksamma inom socialtjänst upplever större handlingsutrymme i arbetet med eftervård samt SIP gentemot yrkesverksamma på SiS LVM- hem och 27 § LVM behandlingshem. Slutligen visar studien att samtycke och motivation hos klienten är avgörande för att SIP och eftervård ska kunna verkställas.

När en socialsekreterare ska handlägga ärenden enligt Lag om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta ställning utifrån många olika perspektiv. Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur socialsekreterare upplever handläggning av LVM-ärenden samt vilka erfarenheter de har av en sådan process. Undersökningens material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare som alla har arbetat med LVM-handläggning. För att kunna tolka och analysera materialet användes gräsrotsbyråkrati, makt, etik i socialt arbete och handlingsutrymme som teoretisk referensram. Resultatet indikerar att socialsekreterarna upplever både för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. De upplever handläggningen av LVM-ärenden likt ett dilemma. Socialsekreterarna anser att lagen är nödvändig då de i avsaknad av den skulle känna en stor maktlöshet av att inte kunna ingripa i allvarliga situationer där klienten riskerar att avlida eller skada sig själv och andra till följd av sitt missbruk. De anser även att tillämpningen av lagen medför inskränkningar i den enskilda klientens integritet och att klienten i mötet med socialtjänsten riskerar att bli kränkt utan noga eftertanke från socialsekreterarens sida. Resultatet visar även på att socialsekreterarna så långt som det är möjligt respekterar klientens autonomi men att autonomin vid fråga om liv och död måste förbises. / When a social secretary has to investigate a client due to the Law on Care of Addicts in certain cases (LVM) he or she need to do so with consideration to many different perspectives. The purpose of this study is to provide knowledge about how social workers perceive handling LVM cases and also to find out what their experiences are when it comes to managing cases of this kind. The study is based on qualitative semi-structured interviews with six social secretaries who have all worked with LVM management. To interpret and analyze the material a theory about street-level bureaucrats, power, ethics in social work and “handlingsutrymme” were used as theoretical framework. The results seem to indicate that there are, according to the social secretaries, advantages as well as disadvantages to this approach. They experience the process of LVM as a bit of a dilemma. The social secretaries believe that the law is necessary for them so that they can act if needs be, in serious situations when clients are in danger and even risks death because of the addiction. They also believe that the law and the application of the same include quite a large restriction for the integrity of the client and that there is a risk for the client to be violated if the social worker does not show careful consideration on his/hers side. The result also show that the social secretaries wants to, as far as possible, show that they respect their clients’ autonomy. Although, this must be disregarded in a matter of life and death.

The purpose of this study is to investigate how gender perceptions appear in judgments on compulsory care of persons with ongoing substance abuse (LVM) in Sweden, to develop an understanding for how these perceptions may influence the way that the court relates to judging men and woman. By analysing 20 court cases, of which 10 are on women and 10 are on men, we have been able to examine which gender perceptions appear in these court cases. Earlier research has shown that gender perceptions appear in the general field of social work and specifically in the field of substance abuse treatment. Earlier research also mentions that the gender perspective is quite absent in research regarding social work. The study shows that there are gender perceptions that appear in judgements on compulsory care and that certain descriptions are connected to each gender. I.e. the study shows that woman often is described as vulnerable, passive, and more likely to be seen as mentally ill, while men tend to be described as aggressive, active and their mental health are more likely to be ignored. In this study, we also discuss how these perceptions may affect the outcome of the judgements.

The purpose of this study was to examine in which way personnel who work with LVM approach their client’s integrity, autonomy and their participation in decision making. We used a semistructured interview when we interviewed three social workers, one placement secretary and four care personnel who work at institutions for LVM. In the theoretical approach of this study we used the total institutions and the user influence by clients. The study has shown that personnel’s considerations to their client’s integrity, autonomy and participation in decisions are a convoluted problem. Care personnel who work at institutions are the unit that has the best opportunities to consider their client’s desires.  The placement secretary has a certain possibility to consider their clients desires when determining their placement. The unit of personnel that has a significant limitation when it comes to their client’s integrity and autonomy are social workers. Since LVM is a law of constraint it’s causing an insult to the client by losing their autonomy. In this regard it is impossible to consider clients integrity. / Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap kring hur personal som arbetar med LVM förhåller sig till sina klienters integritet, autonomi och medverkan i beslut. Genom att använda semistrukturerade intervjuer har tre socialsekreterare, en placeringssekreterare samt fyra behandlingspersonal på LVM-hem intervjuats. De teoretiska perspektiv som ligger till grund för denna studie är totala institutioner samt brukarmakt. Studien har visat att personals hänsynstagande till klienters integritet, autonomi och medverkan i beslut är en komplex fråga. Behandlingspersonal på institutioner är de som har störst utrymme att ta hänsyn till sina klienter. Placeringssekreterare har en viss möjlighet att kunna tillgodose klientens önskemål vid beslut om dennes placering. Den yrkeskategori som präglas av en markant begränsning till klientens integritet och autonomi är socialsekreterare. Genom att LVM som tvångslag medför en kränkning av en klient så mister denne sin autonomi. I detta avseende blir en hänsyn till en klients integritet i princip omöjlig.

När en socialsekreterare ska utreda en klient enligt Lag om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta ställning utifrån många olika perspektiv. Syftet med denna studie var att ge kunskap om LVM-ärenden ur socialsekreterarens perspektiv samt att belysa deras tankar, uppfattningar och erfarenheter av LVM-handläggning. Undersökningens empiriska material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta socialsekreterare. För att kunna tolka och analysera vårt material använde vi oss av utilitarismen och det salutogena perspektivet som tolkningsram. Resultatet visar på att socialsekreterarna upplever både för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. Socialsekreterarna upplever handläggningen av LVM-ärenden likt ett dilemma. Socialsekreterarna anser att lagen är nödvändig då de i avsaknad av denna skulle känna en stor maktlöshet av att inte kunna ingripa i allvarliga situationer där klienten riskerar att avlida till följd av sitt missbruk. De anser även att tillämpningen av lagen medför stora inskränkningar i den enskilda klientens integritet och att klienten i mötet riskerar att bli kränkt utan noga eftertanke från socialsekreterarens sida. Resultatet visar även på att socialsekreterarna så långt som det är möjligt respekterar klientens autonomi men att autonomin vid fråga om liv och död måste förbises. / There are many different perspective to take under consideration when a social secretary is about to investigate a client according to the Law on Care of Addicts in certain cases (LVM). The purpose of this study was to provide knowledge, from a social secretaries perspective, about their thoughts, perceptions and experiences of the LVM-process. The studies empirical material was based on qualitative semi-structured interviews with eight social secretaries. We used the utilitarianism and the salutongenic perspective, sense of coherence as interpretative framework to analyze and interpret our empirical material. The result shows that social secretaries experiences about the legislation have both advantages and disadvantages. They feel that LVM-processing is like a dilemma. Social secretaries think that the law is necessary for them to be able to intervene in serious situations when the clients are likely to die as a result of their addiction. They also feel that the application of the law entails large restriction for the clients individual integrity and that the client, without careful consideration from the social secretary´s side, risk to be violated. The result also shows that the social secretaries, as far as possible, wants to respect the client´s autonomy but it must be overlooked in matter of life and death.

När människor i en svår livssituation behöver professionell behandling, är det centralt, att den behandlande verksamheten kan möta individernas problembild. Syftet med föreliggande studie är att undersöka den organisatoriska beredskapen inom LVM-vården (Lag om vård av missbrukare i vissa fall) för att ta emot och behandla individer med en multipel och således komplex samsjuklighet. Samsjuklighet innebär att en individ har mer än en sjukdomsbild samtidigt och det blir mer komplext ju fler sjukdomar individen har. I det aktuella kunskapsläget finns det en brist på studier med inriktning på verksam behandlingsmiljö och organisatorisk beredskap kring multipel samsjuklighet. Syftet besvaras med hjälp av tolv semistrukturerade intervjuer, fyra med ledningspersonal och åtta med behandlingspersonal på ett LVM-hem i Sverige. Studiens resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan lednings- och behandlingspersonalens utsagor kring arbetsförhållanden, möjlighet att klara av uppdraget och kompetens. Det fanns även skillnader inom behandlingspersonalens utsagor kring till exempel upplevt stöd inom organisationen. Det framkommer i studien att det i nuläget inte med säkerhet kan sägas att den organisatoriska beredskapen är tillräcklig för att kunna ta emot och behandla individer som har missbruk och multipel samsjuklighet. Studien ämnar bidra med kunskap kring de organisatoriska förhållanden som finns och skapas i relation till en komplex klientgrupp. Studien kan således anses ha en hög relevans både för socialt arbete men även andra kontexter som bemöter klienter vilka har en multipel eller komplex samsjuklighet. / When people in a difficult life situation need professional treatment, it is crucial that the organization can reach and address the individual’s problem. The aim of the present study is to investigate the organizational preparedness in LVM-care (the care of substance abusers, special provisions, Act) to encounter and treat individuals with multiple and thus complex comorbidity. Comorbidity means that an individual has more than one illness at the same time and it becomes more complex the more illnesses there is. In the current state of knowledge, there is a lack of studies focusing on an effective treatment environment and organizational preparedness for multiple comorbidity. The empirical data is based on twelve interviews, four with management staff and eight with treatment staff at an LVM-home in Sweden. The results show that there are both similarities and differences between management and treatment staff’s statements regarding working conditions, the possibility of completing the assignment and competence. There were also differences within the treatment staff's statements regarding, for example, support experienced within the organization. In the present study it shows that, it cannot be said with certainty that organizational preparedness is sufficient to treat individuals who have an addiction and multiple comorbidity. The study contributes knowledge about the organizational conditions that exist and are created in relation to a complex client group. The study can therefore be considered to have a high importance for both social work, and for other contexts that cater to clients who have a complex comorbidity.

The purpose of the study is to increase knowledge about gender equality in the Administrative Court's decisions on compulsory care according to the care of abusers (special provisions) Act (1988:870), LVM, by identifying and problematizing whether gender conceptions appear in LVM assessments and, if so, what impact they have on decisions regarding compulsory care. With this study, we aim to highlight the discourses present in the Administrative Court's assessments of compulsory care according to LVM, as well as to examine how gender conceptions can influence descriptions and assessments of men and women in LVM verdicts. To answer the purpose of the study and research questions, we have used a qualitative method in the form of Fairclough's critical discourse analysis. Furthermore, we have supplemented the critical discourse analysis with Judith Butler's theory and concepts. In the study, 40 verdicts have been analyzed. The results of the analysis show significant differences between how men and women are described and assessed in decisions on compulsory care. The discourses and representations about men and women consist of; the male addict and the mentally ill woman, medical assessments as absolute truths, the relational woman and the absent man, as well as the woman as a passive victim and the dangerous man. The study shows that individuals risk being described and assessed based on stereotypical gender norms in assessments of compulsory care. / Syftet med studien är att öka kunskapen om jämställdhet i Förvaltningsrättens beslut om tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), genom att identifiera och problematisera huruvida föreställningar om kön framträder i LVM -domar och i så fall vilken påverkan de får i beslut om tvångsvård. Med studien vill vi synliggöra de diskurser som är närvarande i Förvaltningsrättens bedömningar av tvångsvård enligt LVM, samt undersöka hur föreställningar om kön kan påverka beskrivningar och bedömningar av män och kvinnor i LVM – domar. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Vidare har vi kompletterat den kritiska diskursanalysen med Judith Butlers teori och begrepp. I studien har 40 domar analyserats. Resultatet av analysen visar stora skillnader mellan hur män och kvinnor beskrivs och bedöms i beslut om tvångsvård. Diskurserna och framställningarna om män och kvinnor utgörs av; den missbrukande mannen och den psykiskt sjuka kvinnan, medicinska bedömningar som absoluta sanningar, den relationella kvinnan och den frånvarande mannen, samt kvinnan som passivt offer och den farliga mannen. Studien visar att individer riskerar att beskrivas och bedömas utifrån stereotypa könsnormer i bedömningar av tvångsvård.

Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är en tvångsvårdslag och är den enda lagen som avviker från frivillighetsprincipen i socialtjänstlagen, vilket ger socialsekreterarna möjligheten att gå emot individens fria vilja. Studien syftar till att belysa de faktorer som kan bidra till vilka svårigheter socialsekreterare kan ställas inför i relation till LVM-lagstiftningen, individens rättssäkerhet och självbestämmanderätt. Syftet är också att problematisera socialsekreterarnas tillvägagångssätt gällande tillämpningen av LVM-lagstiftningen och om mål och syfte uppfylls. De teoretiska utgångspunkter som används för att kunna analysera det empiriska materialet är teorier om socialsekreterarnas handlingsutrymme och etiska dilemman som kan uppstå i relation till klienten samt teorier om makt och motivation. För att samla in det empiriska materialet användes semistrukturerade intervjuer med olika socialsekreterare, därmed fångades socialsekreterarnas egna erfarenheter upp kring arbetet med LVM i praktiken. Resultatet av studien har visat att det förekommer motsättningar i LVM- lagen eftersom det är en tvångsvårdslag där socialsekreterarna har makten att ta ifrån klienten deras fria vilja, samtidigt som hänsyn skall tas till klientens självbestämmanderätt och integritet. Socialsekreterarna i sin tur är styrda av den högre ledningens makt genom ledningens riktlinjer och direktiv, vilket både påverkar socialsekreterarna och klienten på ett negativt sätt. Motivationsarbetet med klienten handlar om att få klienten motiverad till att gå med på behandling vare sig denne vill det eller inte och förekommer i form av dold makt och hot, där klientens fria vilja inte beaktas. Tillämpningen av mål och syfte i LVM- lagen har visat sig skilja markant åt inom olika kommuner i Stockholms län, beroende på att det förekommer ett brett handlingsutrymme och en tolkningsbarhet i lagen samt att ingen standardmodell finns att följa. / The law (1988:870) concerning care of addicts in some cases (LVM) is a compulsory care law and is the only law that deviates from the voluntariness principle in the social care law, which gives social workers the ability to go against individual’s free will. This study aims to elucidate the factors that may contribute to the difficulties social workers may face in relation to LVM- law, individual's legal certainty and self- determination of the individual. The purpose is also to problematize the social worker's approach concerning application of the LVM- law and if its purpose and goal is fulfilled. The theoretical starting points that are used to analyze the empirical material are theories about the social worker's discretion and the ethical dilemmas that may arise in relation to the client, also included here are theories about power and motivation. The empirical material was gathered through semi-structured interviews with different social workers, thus the social workers own experiences was captured of the work with the LVM- law in practice. The result of the study has shown that there are certain contradictions in the LVM- law since it is a compulsory care law where social workers have the power to take away their free will of the client, while taking account the right of self-determination and integrity. In turn, the social workers are controlled by higher management’s power by management policies and directives, which have a negative effect on the social workers and clients. Motivation work with the client involves getting the client motivated to agree to treatment irrespective of whether he wants it or not and occurs in the form of hidden power and threats, where the client's free will, not will be considered. The application of goal and purpose of the LVM- law have shown to differ significantly in different municipalities in Stockholm county since there is a wide range of discretion, dependent on the existence of a wide discretion and interpretability of the law and that no standard model is to follow.

Denna uppsats skall genom granskningar av domstolsprotokoll, och dess beslutsgrundande motiveringar, undersöka hur tvångsingripande åtgärder vid missbruk enligt LVM-lagstiftningen tillämpas. Intentionen är försöka finna de underliggande och uppbyggda formuleringar som rättfärdigar den svenska staten, att via socialtjänst och förvaltningsrätter frihetsberöva och tvångsvårda medborgare mot den enskildes vilja. Är det inte den fria medborgarens rättighet att leva sitt liv som den önskar även om det anses som ett destruktivt leverne? Empirin är av mig uppbyggd utifrån de diskurser som blottläggs vid undersökningen. Syftet med sammanställningen av de olika diskurserna och begreppen som förekommer i dessa domstolsbeslut är att ge insyn i en verksamhet som med stor säkerhet går allmänheten förbi. Detta kan förklaras med att detta rör en sådan i periferin existerande grupp av människor. Jag vill vidare påvisa ett kritiskt tänkande kring fenomenet och slutligen ge förslag till en förändring av företeelsen. / This investigation will examine, through audits of court protocols, and its motivational reasons, how enforcement measures are applied in the event of abuse under the LVM legislation. To try to find the underlying and also the case-formulated formulations that justify the Swedish state, through its municipalities' social services and administrative rights, to the detention of the individual's detention and coercion for citizens. Is not it the free citizen's right to live his life as it wishes even if it is  considered a destructive delivery? The empirin is built on the basis of the discourses exposed to the investigation. The intention of compiling the different discourses and concepts contained in these court decisions is to provide insight into an activity that surely passes the public when it comes to such a peripheral group of people as well as to demonstrate critical thinking about the phenomenon and finally suggest a change of the phenomenon

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka socialsekreterares upplevelser av stödinsatser till personer med missbruksproblem, med särskilt fokus på tillämpningen av tvångslagstiftningen Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), dels huruvida socialsekreterare upplever etiska dilemman vid bedömning av LVM och hur sådana dilemman kan hanteras. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där totalt sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialsekreterare i olika kommuner i Sverige. Genom en tematisk analys, har vårt empiriska material analyserats. Teman som framkom var handlingsutrymme utifrånRiktlinjer och samarbete, Bedömning av helheten, Motivationsarbete, Tankar om tolkningsutrymme samt vård och Etiska dilemman. Det empiriska materialet har även analyserats med hjälp av tidigare forskning och teoretiska begrepp, det vill säga gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visade att socialsekreterarna upplevde att samarbete med kollegor, teamledare och chefer var viktigt vid inledning av LVM. Vidare menade de intervjuade socialsekreterarna att riktlinjer och lagtext tydliggör när tvångsomhändertagande ska tillämpas. De uppgav dock att lagtexten är en svårighet på grund av tolkningsutrymmet. Etiska dilemman som lyftes av socialsekreterarna hängde samman med att klientens självbestämmanderätt försvinner vid tillämpning av LVM, samtidigt som klientens liv är i fara om LVM inte tillämpas. / The aim of this study was to examine the experiences of social secretaries, in support measures for people with substance abuse problems, with special focus on the application of the law Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Additionally we examined potential ethical dilemmas and how these are handled by the social secretary. The study is based on a qualitative study where a total of six semi-structured interviews were conducted with social secretaries from different municipalities in Sweden. Through a thematic analysis, our empirical material was analyzed. Themes that emerged were Room for maneuver based on guidelines and laws, The overall assessment, Motivational work, Thoughts on room for interpretation, Care and Ethical dilemmas. The empirical material has been analyzed with the help of previous research and theoretical concepts. The results showed that the participants' collaboration with colleagues, team leaders and managers was important when initiating compulsory care. Further, the respondents emphasized that guidelines and legislation clarify when compulsory treatment is to be applied. However, the social secretaries stated that there were difficulties with the scope for interpretation. An ethical dilemma highlighted by the social secretaries was that the client's right to self- determination disappears when applying LVM, at the same time as the client's life is in danger if LVM is not applied.