<p>Syftet med denna studie är att ur socialarbetarens perspektiv undersöka hur tvångsvård påverkar arbetet med missbrukare. Studien är komparativ och jämför arbetet med missbrukare på Åland som tillämpar finsk lagstiftning respektive Gotland som arbetar efter den svenska lagstiftningen. Metoden som använts är kvalitativ. Fyra socialarbetare med inriktning mot arbete med missbrukare har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med öppna frågor. Två socialarbetare har intervjuats från respektive land. Resultatet visar att de båda länderna har en klar syn på hur tvång och frivillighet skall användas i arbetet med missbrukare. På båda öarna finns möjlighet att använda tvång i arbetet med missbrukare men den åländska lagstiftningen är mer inriktad mot kortare akutvård än den svenska som är mer omfattande. Skillnaderna mellan Åland och Gotland är att man på Åland väljer att enbart arbeta med frivillighet trots att möjligheterna till tvångsvård av missbrukare finns. Resultatet visar att socialarbetarna i de båda länderna i huvudsak ställer sig positiva till det egna arbetet utifrån den egna lagstiftningen. Klientens kön har också betydelse för hur socialarbetarna bedömer klientens behov av insatser. Uppsatsförfattarna undersöker även hur socialarbetarens maktövertag påverkar möjligheten att tillmötesgå missbrukarnas egna önskemål vid val av insats. Resultatet visar att de svenska socialarbetarna är bundna av den svenska tvångsvårdslagstiftningen när rekvisiten för denna är uppfyllda och klienten inte går med på frivillig vård. På Åland är socialarbetarna mer fria att välja insats efter missbrukarnas önskemål.</p> / <p>The aim with this study is to; from within the perspective of the social worker examine how custodial care affects the work with addicts. The study is comparative and compares the work with addicts on Åland that administers Finish legislation to Gotland that works by the Swedish legislation. The method employed is qualitative. Four social workers aligned towards working with addicts have been interviewed. The interviews have been semi-structured with open questions. Two social workers from each country have been interviewed. The result shows that both countries have a clear view on how coercion and voluntariness should be employed in the work with addicts. On both islands there are possibilities to exert coercion in the work with addicts, although the Ålandic legislation is bent more on short-timed emergency care than the more extensive Swedish one. The difference between Åland and Gotland is that they on Åland choose only to work with voluntariness, even though the possibility for custodial care exists. The result shows that the social workers in both countries essentially are favourable to their own work within the parameters of their own legislation. The gender of the client also has an impact on how the social workers evaluate the client's need for intervention. The authors also examine how the social worker's seizure of power affects the opportunity to meet the desires of the addicts in the choosing of an intervention. The result shows that the Swedish social workers are bound by the Swedish custodial care-legislation when its prerequisites are met and the client is unwilling to submit to ultroneous care. On Åland the social workers are freer to choose intervention in accordance to the addict's desires.</p>

Syftet med denna studie är att ur socialarbetarens perspektiv undersöka hur tvångsvård påverkar arbetet med missbrukare. Studien är komparativ och jämför arbetet med missbrukare på Åland som tillämpar finsk lagstiftning respektive Gotland som arbetar efter den svenska lagstiftningen. Metoden som använts är kvalitativ. Fyra socialarbetare med inriktning mot arbete med missbrukare har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med öppna frågor. Två socialarbetare har intervjuats från respektive land. Resultatet visar att de båda länderna har en klar syn på hur tvång och frivillighet skall användas i arbetet med missbrukare. På båda öarna finns möjlighet att använda tvång i arbetet med missbrukare men den åländska lagstiftningen är mer inriktad mot kortare akutvård än den svenska som är mer omfattande. Skillnaderna mellan Åland och Gotland är att man på Åland väljer att enbart arbeta med frivillighet trots att möjligheterna till tvångsvård av missbrukare finns. Resultatet visar att socialarbetarna i de båda länderna i huvudsak ställer sig positiva till det egna arbetet utifrån den egna lagstiftningen. Klientens kön har också betydelse för hur socialarbetarna bedömer klientens behov av insatser. Uppsatsförfattarna undersöker även hur socialarbetarens maktövertag påverkar möjligheten att tillmötesgå missbrukarnas egna önskemål vid val av insats. Resultatet visar att de svenska socialarbetarna är bundna av den svenska tvångsvårdslagstiftningen när rekvisiten för denna är uppfyllda och klienten inte går med på frivillig vård. På Åland är socialarbetarna mer fria att välja insats efter missbrukarnas önskemål. / The aim with this study is to; from within the perspective of the social worker examine how custodial care affects the work with addicts. The study is comparative and compares the work with addicts on Åland that administers Finish legislation to Gotland that works by the Swedish legislation. The method employed is qualitative. Four social workers aligned towards working with addicts have been interviewed. The interviews have been semi-structured with open questions. Two social workers from each country have been interviewed. The result shows that both countries have a clear view on how coercion and voluntariness should be employed in the work with addicts. On both islands there are possibilities to exert coercion in the work with addicts, although the Ålandic legislation is bent more on short-timed emergency care than the more extensive Swedish one. The difference between Åland and Gotland is that they on Åland choose only to work with voluntariness, even though the possibility for custodial care exists. The result shows that the social workers in both countries essentially are favourable to their own work within the parameters of their own legislation. The gender of the client also has an impact on how the social workers evaluate the client's need for intervention. The authors also examine how the social worker's seizure of power affects the opportunity to meet the desires of the addicts in the choosing of an intervention. The result shows that the Swedish social workers are bound by the Swedish custodial care-legislation when its prerequisites are met and the client is unwilling to submit to ultroneous care. On Åland the social workers are freer to choose intervention in accordance to the addict's desires.

I förarbeten till lagarna LVM och LPT framkommer det att det finns en problematik kring vården av personer som lider av både missbruk och psykisk ohälsa. Det framgår att samarbetet mellan psykiatri och socialtjänst i vissa avseende är att anse som bristfälligt och att brukarna faller mellan stolarna. Syftet med studien har varit att, genom granskning av rättskällorna, ta reda på och tydliggöra vad som ska ses som gällande rätt, för om en person med både missbruk och psykisk ohälsa ska få vård enligt LVM eller LPT. Metoden som har använts är en rättsvetenskaplig metod där fokus legat på granskning av rättskällorna. En rättsfallsstudie har även gjorts för att bredda bilden av hur rekvisiten för lagstiftningarna tillämpas. Resultatet har analyserats och redovisats utifrån den rättsdogmatiska metoden. Rättsfallen har tematiserats och redovisats i diagram. Studien visar att det finns gällande rätt kring ämnet, men att gällande rätt varierar beroende på personens situation. Huvuddraget i resultatet är att LPT vid allvarlig psykisk ohälsa bör gå före LVM. Vidare framkommer det att det inte finns något hinder, för att under en kortare period, vårdas enligt båda lagstiftningarna samtidigt. / In the preparatory works to the laws of LVM and LPT it has been pointed out that there is a problem regarding the care of persons that both suffer from an addiction as well as mental illness. It appears that the cooperation between psychiatry and social services is deficient and that the users are falling through the cracks. The purpose of the study has been, through review of the sources of law, to find out and define what is to be considered a correct, application of the law for a person that suffers from an addiction as well as a mental illness. Is it to be admitted to compulsory care and treatment according LVM or LPT? The method and material used for this purpose is the sources of law. To broaden the picture a study of court cases has also been made, regarding how the legislation is applied by a lower administrative court. The results has been analyzed and reported through the legal method. Court cases has been thematized and presented in different diagrams. The study shows that the outcome of the law varies depending on the person’s situation. The main feature of the result is that if someone is suffering from serious mental illness, LPT should be chosen instead of LVM. Further it is possible, during a shorter time, to be treated according to both LVM and LPT simultaneously.

I tidigare forskning framhålls att missbruksproblematik bland äldre personer ökar, samtidigt som de i låg utsträckning bereds vård för problematiken. Enligt svensk lag har socialtjänsten ansvaret för att individer som har missbruksproblematik ska få stöd för att bli fri sitt missbruk. När hjälpen inte kan tillgodoses via frivillighet övergår stödet till tvångsvård. I avgörandet om tvångsvård är nödvändigt blir frågan en rättslig process där förvaltningsrätten fattar beslut om vårdens utformning. Beslutet grundas i socialtjänstens utredning och läkarutlåtande. Syftet med studien är att undersöka förvaltningsrättens skriftliga dokument vid beslut gällande tvångsvård för missbruksproblematik, grundat i lag om vård av missbrukare i vissa fall [LVM]. Granskningen utgår från ett åldersperspektiv med ett huvudsakligt fokus på äldre personer. Studien har en kvalitativ ansats där datamaterialet granskats genom en konventionell innehållsanalys. Datamaterialet utgår från 26 beviljade LVM-domar från Umeå- och Härnösands förvaltningsrätt. Domarna har delats upp i två åldersgrupper, varav den ena 21–30 år och den andra 60 år och äldre. Resultatet visar att skillnader och likheter mellan de olika åldersgrupperna finns i förvaltningsrättens resonemang, där skillnader är mest framträdande. Skillnaderna förstås genom ett ålderismteoretiskt- och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Den yngre åldersgruppen beskrivs vara i behov av skydd och stöd för att säkerställa deras framtidsutveckling. Den äldre gruppen framställs som skör och dess framtid uttalas inte i bedömningarna. Istället resonerar förvaltningsrätten i termer av att begränsa missbrukets omfattning och skador för individerna. I dagsläget inkluderas inte samtliga åldersgrupper i lika stor utsträckning eller på samma villkor inom LVM-lagstiftningen. Det behövs en granskning av lagen för att se hur den egentligen är anpassad för att samtliga åldersgrupper ska inkluderas.

Violence in the workplace is a serious and growing problem both in Sweden and internationally (Menckel &amp; Viitasara, 2002). Especially in the caring professions where users or clients is in a dependent position, and deprived of their liberty in some way, threats and violence proved to be particularly prevalent (Hallberg, 2011). In Sweden, according to Menckel &amp; Viitasara (2002), six in ten reports regarding threats and violence in the workplace come from people working in the care sector, but despite extensive searches in the area it seems to be difficult to find specific studies on precisely how threats and violence affect staff within the LVM- care (compulsory treatment for addicts). The purpose of this study is to increase knowledge and understanding of what the work situation might look like for people who work with people sentenced to LVM-compulsory treatment and their perceptions of how threats, harassment and violence in the workplace affect them. This by answering the following questions: How can the treatment staff experience threats and violence in the workplace, How can the treatment staff experience regulations and guidelines regarding threats and violence at the workplace and What strategies are taken at the workplace for the purpose of securing the safety and health of the staff?   The study is based on semi-structured interviews, based on 31 predefined questions, with five employees who work in a business where they care for both women and men, sentenced to compulsory care under the law of LVM.   The results show that the majority of the participants have been exposed to threats or veiled threats and some form of violence in their work place, either personally or by watching a co-worker be exposed, which the participants also experience as stressful and a cause for worry and alertness. The respondents states that they feel they have adequate control over their worksituation but that they often are understaffed or overcrowded. They handle aggressive behavior by keeping a closely knitted workteam through careful communication between colleagues and by support from co-workers and leadership.

In the era of explosive information, storage subsystem is becoming more and more important in our daily life and commercial markets. Because more and more data are recorded in the digital form and stored in the storage device, an intelligent mechanism is required to make the management of the digital data and storage devices more eficiently rather than simply keep increasing more storage equipment into a system. The concept of storage virtualization was introduced to solve this problem, by aggregating all the physical devices into a single virtual storage device and hidding the complexity of underlying block devices. Through this virtual layer, users can dynamically allocate and resize their virtual storage device to satisfy their need, and they can also use the methods provided by the virtual layer to organize data more efficiently. Linux Logical Volume Manager 2 (LVM2) is an implementation of storage virtualization on the Linux operation system. It includes three components: the kernel-space devicemapper, the user-space device-mapper support library (libdevmapper), and the user-space LVM2 toolset. This thesis will focus on the kernel-space device-mapper, which provides virtualization mechanism for user-space logical volume manager. The organization of this thesis is composed of : (1) Introduce novel technologies in the recent years, (2) Provide an advanced document about the internals of device-mapper, (3) Try optimizing the mapping table algorithm, and (4) Evaluate the performance of device-mapper.

No description available.

Varje år tvångsvårdas flera hundra personer enligt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Vården har bland annat kritiserats för att vara mer förvaring än behandling och utfallsstudier visar att majoriteten av de som genomgår vård enligt LVM fortsätter missbruka efter utskrivning. Vi har studerat om socialsekreterare upplever att deras inställning till vården samt erfarenheter av vårdens utfall påverkar deras bedömningar i utredningar enligt LVM. Genom att intervjua socialsekreterare och analysera det insamlade materialet tillsammans med aktuellt forskningsområde har vi kommit fram till att det finns delade meningar om erfarenheternas och inställningens påverkan. Analysen har med hjälp av maktteori även visat att socialsekreterare befinner sig i en kontext av makt i olika former och att Lagen om vård av missbrukare i vissa fall rymmer ett visst tolkningsutrymme. / <p>2018-06-05</p>

The purpose of the essay is to investigate how legal certainty is for abusive women and men. This is done by analyzing how the Administrative Court in Stockholm describes women and men in the appealing court decision regarding the preparation of care according to Care of Abusers Act (LVM). The empirical material consists of 20 judicial decisions from the Administrative Court. In order to reach a deeper understanding of the role of gender norms in the judiciary, the survey has been conducted with a gender perspective based on the purpose of the paper, we have considered questions about how women and men are described and whether there are any gender differences in the appealing court decision. To answer the questions, a text analysis based on a hermeneutic approach has been made, then linking the analyzed text in relation to previous research and the chosen theoretical concepts: social construction, stigma and gender. The general conclusions we have reached are that the gender differences described in the court coincide with the general gender norms in the society by describing the gender in various ways in the law application of LVM. This means that the Administrative Court does not fully consider everyone's resemblance to the law according to the principle of equality and objectivity in Instrument of Government (RF). The conclusions are explained by describing how gender is made in a construction process. / Uppsatsenssyfte är att undersöka hur rättssäkerhetenser ut förmissbrukande kvinnor och män. Det görs genom att analysera hur Förvaltningsrätten i Stockholm beskriver kvinnor och män i bifallande domstolsbeslut gällande beredandet av vård enligt Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Uppsatsens empiri består av 20 stycken domstolsbeslut. För att få en fördjupad förståelse för könsnormers roll inom rättsväsendethar undersökningen gjorts urett genusperspektiv och utifrån uppsatsenssyfte har vi behandlat frågor om hur kvinnor respektive män beskrivs och om det finns könsskillnaderi bifallande domstolsbeslut. För att kunna svara på frågeställningarna har en textanalys utifrån en hermeneutisk metodansats gjorts, för att sedan knyta an den analyserade empirin i relation till tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen: konstruktionism, stigma och genus. De slutsatser vi har kommit fram till handlar om att de könsskillnader som beskrivs i domstolsbesluten sammanfaller med de allmänna könsnormerna i samhället genom att könen beskrivs på olika sätt i rättstillämpningen av LVM. Det innebär att Förvaltningsrätten inte fullt ut beaktar allas likhet inför lagen enligt likhet-och objektivitetsprincipen i Regeringsformen (RF). Slutsatserna förklaras genom att vi redogör för görandet av kön i en konstruktionsprocess.

Den här uppsatsen fokuserar på det faktumet att kvinnor och män ofta behandlas olika, både i samhället och i domstolen. Hierarkier baserade på biologiskt kön är särskilt uppenbara i missbruksmiljöer – livet som missbrukande kvinna kan därför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhället att ingripa då en person med missbruksproblematik inte själv klarar av att bryta sitt missbruk.Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om normer baserade på biologiskt kön spelar roll när personer tas om hand enligt lagen och om lagen används annorlunda beroende på om individen i fråga är en man eller en kvinna? Som metod för att få svar på våra frågor har vi granskat 60 domar från länsrätten i Malmö. Uppsatsens resultat visar att biologiskt kön och genus spelar en stor roll när det gäller hur individen blir behandlad i rätten. / This paper focuses on the fact that women and men often are treated differently, both in society as well as in court negotiations. Hierarchies based on gender are particularly obvious in an addictive environment – the lives of women living with addiction problems can therefore be extra hard. The law –The Care of Alcoholics and Drug abusers Act (Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall) in certain cases gives society a possibility to intervene when a person with addictive problems can’t break the addiction themselves.Our main purpose is to examine if norms based on gender play a role when a person is taken in to compulsory care according to the act and if the act is used differently depending on if the individual in question is male or female? As a method to answer our questions we have studied 60 verdicts from the Regional court (Länsrätten) in Malmö. The result of the paper show that sex and gender plays a big role when it comes to how the individual in question is treated in court.