Denna studie handlar om hur pedagoger på olika förskolor arbetar för att involvera barns olika kulturer. Genom kvantitativ och kvalitativ metod har vi studerat om arbetet skiljer sig mellan förskolor som är mer och mindre mångkulturella, vi har också jämfört arbetet på förskolor i två orter, dels i Uppsala som är en relativt stor stad och en mindre ort Sala.   Resultatet visar att det inte fanns några större skillnader mellan Uppsala och Sala vad gäller pedagogers arbete med mångkultur eller förhållningssätt till barns skilda kulturer. Däremot kunde vi finna ett mönster som genomsyrade pedagogers mångkulturella arbete överlag och det var att det inte genomsyrar hela verksamheten utan istället är begränsad till enstaka aktiviteter och tillfällen.

This is a study of the discussions and sense making that HR-professionals and HR-students present concerning the phenomenon of diversity, through the theory of social representation. Our purpose is to study the reasoning around the phenomenon of diversity and what meaning HR-students and HR-professionals create around it. This study also attempts to examine how HR-professionals and HR-students reasoning and interaction differ from each other. In this study we have used the qualitative method of social representation through focus groups. The common themes found in the data material were the meaning of the phenomenon diversity, how the work with human resources can be connected to the phenomenon of diversity and diversity as an issue in society. The main result in this study was that we found a wide range of meaning put into the word diversity by the participants and that the individuals in the focus groups actively strived for consensus.

Lärarare och flerspråkighet / Teachers and multilingualism

No description available.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förberedda lärare anser sig vara i att bemöta uppfattningar till kulturell mångfald. Frågeställningarna lyder: Vilken syn har några lärare på kulturell mångfald och hur trygga anser de sig vara i bemötande av uppfattningar till kulturell mångfald? Och vilket pedagogiskt stöd erbjuder skolan lärarna för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald? Undersökningen består av tio kvalitativa intervjuer med samhälls-, geografi-, historie- och religionslärare, samt två rektorer. Resultaten visar att lärare har behov av verktyg och metoder för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald. Studien visar att de två skolorna arbetar olika inom mångfalds- och värdegrundsarbete. Den ena skolan har ett tydligt mångfalds och värdegrundsarbete eftersom eleverna på skolan har behov av ett sådant arbete, medan den andra skolan inte har upplevt några negativa uppfattningar i samma grad och arbetar inte lika systematiskt med mångfald och värdegrundsfrågor. Skolledningen har inte den kompetens som behövs för att stödja sina lärare pedagogiskt därför vänder sig lärare till sina kollegor för stöd.

En kvalitativ fallstudie har genomförts med syfte att förstå hur Landstinget Kronoberg hanterar rekryteringen i förhållande till det stora rekryteringsbehovet och kraven på mångfald i arbetslivet. För att söka svar på uppsatsens tre frågeställningar har relevanta teorier granskats och legat till grund för bakgrund och teorikapitel. Tre semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer som är väl insatta i och har kunskap om Landsting Kronobergs rekryteringsprocess och strategi för att tillgodose behovet av personal. Även en innehållsanalys av deras styrdokument har genomförts. Slutsatserna av studien är att Landsting Kronoberg är väl medveten om det ökande behovet av arbetskraft och arbetar strategiskt med detta. Ett sätt är att arbeta för att bli en attraktiv arbetsgivare och de har därför olika tillvägagångssätt för att uppnå detta. Bland annat satsar de på att skapa ett större intresse hos ungdomar till att arbeta inom vården. I samband med alla rekryteringar strävar Landstinget Kronoberg efter att genomföra alla delar i rekryteringsprocessen, för att säkerställa en anställning med kvalitet. Landsting Kronoberg arbetar efter en kompetensbaserad rekryteringsmodell, där fokus ligger på att finna och anställa den kandidat med bäst kompetens för den aktuella tjänsten. Informanterna menar att genom att endast fokusera på kompetens vid rekryteringen, leder det indirekt till mångfald i organisationen. Mångfaldsarbete är inget de verkar för i nuläget, dock föreslås det i uppsatsens diskussionskapitel att de bör ha ett uttalat mångfaldsarbete som ett sätt att möta det kommande behovet av arbetskraft.

Studiens syfte är att se hur gymnasielärare på en skola i Västsverige ser på kulturell mångfald och hur de arbetar med det. Vi försöker även klargöra för begreppet intersektionalitet och användningen av det synsättet. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod och insamlandet av material grundas på en semistrukturerad intervjuguide. Sju gymnasielärare intervjuades med spridda ämnesförankringar och verksamhets år. Resultatet av hur lärarna tolkar kulturell mångfald mynnade ut i etnicitet eftersom skolan upplevs segregerad av informanterna. Det framkom även att definitionen av begreppet kulturell mångfald var diffust och en anledning kan vara den framställning som finns i läroplanen för den frivilliga skolformen 1994.

Syftet med studien är att redogöra för hur några förskollärare arbetar med och resonerar kring den mångkulturella förskolan samt hur de tar tillvara på mångfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer på fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollärare, har förståelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kännetecknar en mångkulturell förskola har också bidraget till en ökad förståelse. Resultatet av studien visar på att majoriteten av våra respondenter inte upplever sig arbeta på en mångkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet än svensk. Mångfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan även omfattas av kulturella, religiösa och språkliga perspektiv. En tolkning kan då vara att alla förskolor är mångkulturella. Varje barn i förskolan är unik och har sin egen hemkultur och denna mångfald kan berika och vara positiv i en barngrupp. Men några förskollärare uttryckte en brist på etnisk mångfald vilket kan upplevas som ett hinder. Flera av respondenterna menar att förskolans mångkulturella uppdrag blir en större utmaning på de förskolor som inte har så många barn med annan etnicitet än svensk. I resultatet visar förskolechefen en vision om en jämnare fördelning av barn med annan etnicitet på kommunens förskolor. En vision som kan innebära att förskolor förmedlar en bild av vårt mångkulturella samhälle.

No description available.

Examensarbetets syfte är att framställa och utvärdera ett individskydd mot viltbetning. Betningsskyddet i form av en täkt trefotsbur ska vara enkelt och kostnadseffektivt att bygga och bestå av naturligt förekommande material. Tanken är även att skyddet ska öka biologisk mångfald och estetiska värden i svenskt skogsbruk. Resultaten visar att det studerade viltskyddet ger en skyddseffekt på 100 % mot klövviltsbete. Trefotsburen påvisar även en högre procentuell skyddseffekt mot viltbetningsskador än kemiska behandlingar och är bäst ämnad för skydd av enstaka individer av viltbegärliga trädslag. Resultateten visar också att viltskyddet kan öka såväl biologisk mångfald som estetiska värden. Trefotsburen är en enkel konstruktion som enkelt kan tillverkas och byggas av skogsägare.