Uppsatsen är en mångfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och är genomförd som en fallstudie under våren 2012. Syftet med studien är att undersöka vilka som får komma till tals i nyheterna och utifrån vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, män och personer med minoritetsbakgrund. Därtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren på SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att påverka nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv. En av studiens teoretiska utgångspunkter är att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rådande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram är det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehåll. Därtill har mångfald på SVT varit ett intressant undersökningsområde då det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahålla ett utbud som präglas av mångfald och svarar mot demokratiska behov. I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sändning i tre sammanhängande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie på SVT Riksnyheter under två arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare. Resultatet visar att Rapport uppnår en relativt jämn könsfördelning i nyhetsinnehållet i avseendet presentationen av kvinnor och män, men att nyhetsinnehållet är könsmärkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll. Bland de faktorerna som styr nyhetsinnehållet uppmärksammas tv-mediets logik, redaktionella processer och strukturer, makt och prestige på redaktionen, synen på mångfald samt nyhetsvärdering. En central slutsats är att det finns redaktionella strukturer och journalistiska villkor som stagnerar mångfaldsarbetet och påverkar nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv.   Nyckelord: Sveriges Television Nyheterna, Rapport, mångfald, minoriteter, könsfördelning, nyhetsinnehåll, redaktionella strukturer, journalistiska villkor

Barn och ungdomar har idag tillgång till en mängd olika texter, vid sidan av skönlitteratur och faktatexter finns också texter via olika bildmedier. Uppsatsen kartlägger mångfald, etik och värdegrund i skönlitteratur för åk 7 genom en analys av litteraturen. Skönlitteraturen begränsades till fyra böcker som läses inom parnerområdet. Litteraturen berör historia, medmänsklighet, ätstörningar och främlingsfientlighet. Syftet har varit att kartlägga mångfald, etik och värdegrund i skönlitteratur för åk 7 och hur väl litteraturen möter värdegrunden i läroplanen. Metoden har bestått av närläsning av skönlitteraturen utifrån läroplanens värdegrund. Genom analysen har det framkommit att skönlitteraturen inte behöver visa en god bild av samhälle och värdegrund, men att läraren behöver diskutera litteraturen för att väcka elevers förmåga till egna ställningstaganden. Detta knyter an till Skolverkets rekommendationer och vad vissa forskare inom området rekommenderar. För att få en förståelse för ämnet har jag tagit del av material från Caroline Liberg, Kerstin Munck, Gunilla Molloy, Bengt Brodow och Kristina Rininsland, Mary Ingemansson, Annika Löthagen och Jessica Staaf. Jag har även tagit del av de diskussionsfrågor som legat till grund för litteratursamtalen inom partnerområdet. Den mångfaldsgestaltning som finns inom litteraturen var inte homogen och utgör också underlag för diskussion. Det framkom även att litteraturen inbjuder till etiska ställningstaganden och diskussion kring värdegrunden.

Tidigare forskning har visat att barn har lättare att ta till sig ett nytt språk när de redan finner trygghet i sitt modersmål. Under våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har vi mött olika synsätt när det gäller huruvida barn ska eller inte ska ha modersmålsstöd i förskolan. Därav väcktes ett intresse för vår studie vilket mynnade ut i ett examensarbete. Enligt läroplanen skall alla barn erbjudas modersmålsstöd vilket vi lutar oss tillbaka på i den här studien, då det är läroplanen vi arbetar efter som verksamma pedagoger. Genom att göra observationer där vi tittade på hur en verksamhet fungerar där majoriteten av barnen är flerspråkiga har vi kunnat samla på oss material för en analys kring modersmålsstöd i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att främja barnens flera språk. I analysen har vi framställt den data vi har fått fram och har sedan genom diverse tidigare forskning arbetat fram teorier kring vad vi har sett och vad det har för betydelse för förskolans verksamhet. Vidare i diskussionen tar vi ställning till vad vi personligen anser kring det vi har sett och det har väckt nya frågor för eventuell vidare forskning kring ämnet.

Syftet med studien var att skapa en större förståelse för hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Fokus lades på förskolor som befann sig i områden där mångfalden var stor bland barnen. Det vi ville undersöka var hur pedagoger upplever att de bemöter och arbetar med flerspråkiga barn. I denna studie användes kvalitativa intervjuer som undersökningsinstrument med nio pedagoger. Informanterna beskrev att de använder sig av olika metoder för att stimulera barnens språkutveckling. Konkreta föremål tillsammans med språket är av stor betydelse när det kommer till att arbeta med barn vars språk inte är tillräckligt utvecklat. Förskolor arbetade mycket med sagor, rim, ramsor, musik samt språkpåsar. I förskolorna var det inte vanligt med modersmålspedagoger detta då resurser inte alltid fanns. Det var dock vissa förskolor som hade pedagoger som behärskade olika språk. Pedagogerna i studien menar att en god grund på sitt modersmål är av stor vikt för att skapa goda förutsättningar för att lära sig ett nytt språk.

Inledning I en globaliserad värld krävs av skolan att axla de utmaningar som följer på klassrum med många olika kulturella schatteringar. En av utmaningarna är hur man väljer skönlitteratur. Nationella och internationella styrdokument och direktiv finns, men det är inte självklart hur det här arbetet i praktiken ska se ut, varken i klassrummen eller på lärarutbildningarna. Syfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare väljer skönlitteratur utöver läroböcker i sin undervisning i ämnet svenska utifrån ett interkulturellt perspektiv. Metod Studien bygger på den kvalitativa undersökningsmetoden och baseras på sex stycken semistrukturerade intervjuer med lärare som genomförts, sammanställts och analyserats. Resultat Studien visar på ett aktivt arbete med skönlitteratur bland de intervjuade lärarna, där skolbiblioteken spelar en stor roll. Dock saknas det i arbetet med skönlitteratur i ämnet svenska, ett interkulturellt förhållnings- och arbetssätt. Studien visar också på en avsaknad av tydliga begreppsdefinitioner rörande begreppet mångfald, vilket visar på en okunskap inför ett interkulturellt arbetssätt.

Dahlberg, Hillevi (2013). Mångfald i förskolan. Om förskollärares yrkesetiska förhållningssätt, att tillämpa ett arbetssätt som stödjer alla barns utveckling och lärande. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Avdelningen för kultur-, religions och utbildningskunskap. Högskolan i Gävle. Sammanfattning Detta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter av mångkulturellt arbete i förskolans verksamhet. Förskolorna beskriver hur de arbetar utifrån de olika styrdokument som råder i för den svenska förskolan, vad det gäller till exempel normer och värden. Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera förskollärares erfarenheter av olika arbetssätt och förhållningssätt i den dagliga verksamheten för att främja barns olikheter, i mångfalds perspektiv. Undersökningen bygger på en flerfallsstudie där jag undersöker tre förskolors mångkulturella arbete i olika bostadsområden i en medelstor svensk stad. Fokusgrupper har använts som datainsamlingsmetod, detta för att erbjuda informanterna i studien möjlighet för resonemang och reflektion i det ämnesområde som studien fokuserar. Resultaten i studien visar att de flesta förskollärarna känner en osäkerhet i hur de ska tolka begreppen i studien i förhållandet till förskolornas verksamhet. Det framgår även i undersökningen att fallens möjligheter och behov av olika punkt insatser för att bedriva en förskoleverksamhet utifrån läroplanens riktlinjer ser olika ut, vilket grundare sig på att förskolorna ligger i olika bostadsområden. Anledningen till de olika beskrivningarna av arbetssätt och tolkningar vad det råder barns kulturella olikheter, är troligtvis deras tolkning av kulturella olikheter. I tidigare forskning framkommer det att i dagens mångkulturella och globaliserade samhälle behövs ökad förståelse för hur barn söker kunskap, konstruerar identiteter och skapar mening. Det har framkommit i studien att några förskollärare tolkar och ser på barnens kulturella bakgrund och olikheter på ett sätt som gör att mångfalden osynliggörs. Forskningen beskriver även vikten av att lyfta fram likheter och olikheter som betydelsefullt för barn, vilket skapar bra förutsättningar för barnen att bli toleranta inför varandras kulturer. En slutsats i studien är att det finns brister och det framgår även en viss osäkerhet om hur arbetet på förskolorna ska bedrivas för att främja barns olikheter. Det förefaller att det finns en tendens att det saknas metoder och en medvetenhet om hur förskollärarna vill, kan och ska förhålla sig i en förskoleverksamhet i dagens samhälle som kräver ökad förståelse.   Nyckelord: Kultur, Mångfald, Interkulturellt förhållningssätt

Studiens syfte är att skapa insyn i hur pedagoger arbetar med att främja mångkultur i förskolans verksamheter. Förutom detta syftar studien på att undersöka vilken inställning pedagoger har till arbetet med mångkulturalism. Det är en kvalitativ studie som är baserad på fem intervjuer med pedagoger inom förskolans verksamheter, vilka tillsammans med litteratur inom ämnet utgör grunden för undersökningen. Studien visar på att pedagoger inom förskolan anser att det är av stor vikt att främja mångkultur i förskolan. De menar att det är berikande för barnen, att det positivt påverkar deras värdegrund då det lär dem att se alla människors lika värde. Vidare visar studien på att det finns skillnader bland hur olika förskolor arbetar med mångkulturalism, men att det finns genomgående likheter i det praktiska arbetet vad gäller att ta tillvara på barnens olika erfarenheter och kunskaper om sina respektive hemländer och kulturer. Studien visar även på att arbetet med mångkultur i förskolan i viss grad påverkas av huruvida verksamheterna har barn med olika kulturella bakgrunder eller ej. Inom de verksamheter där de saknas barn med olika bakgrunder upplevde pedagogerna att det mångkulturella arbetet motsvarade underlaget och därmed antingen saknades eller fanns i mindre utsträckning. Studiens slutsats är att mångkultur inom förskolan är ett område som behöver vidareutvecklas och förtydligas för att samtliga förskolor - oavsett hur det mångkulturella underlaget ser ut i barngrupperna - på ett tydligare sätt skall arbeta med mångkulturalism.

Uppsatsens syfte är att studera diskursen om mångfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mångfaldsplaner samt två intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frågor vi ställt vårt material är hur ”mångfald” definieras, hur mångfaldsarbetet beskrivs samt hur ”etnicitet” och ”etnisk mångfald” konstrueras. Fokus i uppsatsen är etnisk mångfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket består av diskursteori samt begrepp och idéer hämtade från kritisk litteratur om mångfald. Det empiriska materialet består av både skriftliga dokument (mångfaldsplaner) och intervjutranskriptioner. Materialet analyseras med hjälp av diskursanalytisk metod. Uppsatsens viktigaste slutsatser är, för det första, att mångfald definieras på tre olika sätt: utifrån diskrimineringslagens kategorier, ur ett jämlikhetsperspektiv samt ur ett nyttoperspektiv. Dessutom råder det ett antagonistiskt förhållande, det vill säga en kamp, mellan jämlikhetsdiskursen och den ekonomiska diskursen gällande hur mångfald ska definieras och hur mångfaldsarbetet ska tolkas. För det andra fann vi att mångfaldsarbetets olika mål och medel ofta är vaga eller obefintliga och att mångfaldsplanerna i detta avseende är mindre utvecklade än jämställdhetsplanerna. För det tredje fann vi att etnicitet och etnisk tillhörighet konstrueras utifrån vad som inte är ”svensk och svenskhet”.

Biodiversity consists of all life on Earth and in all forms. Biodiversity is often discussed at three levels: ecosystem, species and genetic variation within species. Biodiversity also provides many of the ecosystem services performed by nature and that we depend on, including cultural services such as aesthetic values, education and recreation.   In Sweden the environmental objectives are central; there are 16 environmental quality objectives, and "A rich plant and animal life" is one of them. Conservation and sustainable use of biological diversity is a prerequisite for achieving also most other environmental objectives. Another environmental quality objective that is tied to a rich biodiversity in cities and biodiversity is "Good built environment" where cities, towns and other built environment should provide a good living habitat and contribute to a good environment. Good management of land and other resources must be promoted. Municipalities are important when it comes to adapt and implement environmental objectives at a local level.   Parks and park-like natural areas contribute to a richer urban biodiversity. The ecosystems found in cities in parks and other green spaces produces ecosystem services important for human well-being, such as recreation / cultural values, noise reduction, storm water control and waste management. The right kind of maintenance of green spaces can maintain and increase biodiversity. Maintenance that also takes into account that people should reside there increases understanding of nature conservation also outside the city.   This study has investigated opportunities to promote biodiversity in existing parks based on three different case studies in tea different municipalities in the Stockholm area. The results show that there are a number of actions that can be undertaken to promote biodiversity in the surveyed parks.   In order to better describe and select actions, the study has created a structure for understanding of the actions, which is divided into general conditions, obstacles and challenges (Section 3.1), and a division of the practical measures into management practices (3.2 .1), plants (3.2.2) and new construction/create/ project (3.2.3). Such structure and classification makes it easier to select the level and scope of the appropriate actions to take in each park.   There are a number of prerequisites that must be considered and be worked with when it comes to promoting biodiversity in existing parks; surroundings, the park as a whole, the park's maintenance, security aspects, residents' attitudes and conflicts of interest, are few. Organizational issues are also very important. Working with a clear objective and to ensure that objectives are also reflected in the maintenance documents and overall governance documents is essential. To transform and transfer the objectives to also be reflected in management plans is something that is often lacking today.   Many of the conditions, and thus the proposed actions, were common to the three case studies, such as developing vegetation with new plantings. Both case studies and experiences of other municipalities make up that some actions may create conflicts of interest, such as dead wood, high grass and meadows. These actions are also important areas for increased biodiversity in an existing park, and to inform about the benefits of them is important if such actions is taken. Finally, it is also important to make an assessment of all aspects and to introduce measures in the places where it fits. / Parker och parkliknande naturområden bidrar till att ge tätorter en rikare biologisk mångfald. Biologisk mångfald utgörs av allt liv på jorden och i alla former. Man talar ofta om biologisk mångfald på tre nivåer; ekosystemnivå, arter och genetisk variation inom arterna. Biologisk mångfald är också en förutsättning för många av de ekologiska tjänster (ekosystemtjänster) som naturen utför och som vi är beroende av, däribland kulturella tjänster som estetiska värden, utbildning och rekreation.   I Sverige är miljömålsarbetet centralt, det finns 16 miljökvalitetsmål varav ett är ”Ett rikt växt- och djurliv”. Bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald är dock en förutsättning för att nå även de flesta andra miljökvalitetsmålen. Ett annat miljökvalitetsmål som har koppling till en rik biologisk mångfald i städer och biologisk mångfald är ”God bebyggd miljö” där städer, tätorter och annan byggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö och medverka till en god miljö. God hushållning av mark och andra resurser ska främjas. Kommunerna är viktiga när det gäller att anpassa och omsätta miljömål till lokal nivå.   Parker och parkliknande naturområden bidrar till att ge tätorter en rikare biologisk mångfald. De ekosystem som finns i städer i parker och andra grönområden producerar ekosystemtjänster av stor betydelse för människors välbefinnande, t.ex. rekreation/kulturvärden, minskning av buller, regnvattenreglering och avfallshantering. Rätt typ av skötsel av grönytor kan bevara och öka den biologiska mångfalden. Skötsel som även tar hänsyn till att människor ska vistas där kan öka förståelsen för naturvård även utanför staden.   Denna studie har undersökt möjligheter att främja biologisk mångfald i befintliga parker baserat på tre olika fallstudier i tre olika kommuner i Stockholmsområdet. Resultatet visar att det finns ett antal åtgärder som kan utföras för att främja den biologiska mångfalden i de undersökta parkerna.   För att bättre kunna beskriva och välja åtgärder har studien skapat en struktur för förståelse av den park man vill vidta åtgärder i, som delas upp i generella förutsättningar, hinder samt utmaningar (avsnitt 3.1), samt en indelning av praktiskt inriktade åtgärder i skötselmetoder (3.2.1), planteringar (3.2.2) respektive nyanläggning/skapa/projekt (3.2.3). En sådan struktur och indelning gör det lättare att utifrån de för varje park givna förutsättningarna välja nivå och omfattning på de åtgärder som är lämpliga att vidta.   Det finns ett antal förutsättningar som man måste ta ställning till och arbeta med när det gäller att främja biologisk mångfald i befintliga parker; omgivning, parken som helhet, parkens funktion, trygghetsaspekter, invånares attityder och intressekonflikter, är några. Organisatoriska frågor är också mycket viktiga. Att arbeta med en klar målsättning och att tillse att målsättningar också återspeglas i skötseldokument och övergripande styrande dokument är viktigt. Att transformera och överföra mål att också få genomslag i skötselplaner är något som ofta saknas idag.   Många av förutsättningarna, och därmed åtgärdsförslagen, var gemensamma för de tre fallstudierna, t.ex. att utveckla växtligheten med nya planteringar. Både fallstudier och erfarenheter från andra kommuner tar upp att vissa åtgärder kan skapa intressekonflikter, som till exempel död ved, höggräs och ängar. Dessa åtgärder är samtidigt viktiga områden för ökad biologisk mångfald i en befintlig park, och att informera om nyttan av dem är därför viktigt om sådana åtgärder vidtas. Samtidigt är det viktigt att göra en sammanvägning av alla aspekter och att införa åtgärder på de ställen där det passar.

Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar ishockeyföreningar belagda i Mellansverige har för att öka deltagandet av antalet barn och ungdomar med utländsk bakgrund i deras föreningar. För att svara på syftet så undersöktes det vilka hinder samt vilka möjligheter ishockeyföreningarna ansåg de hade för att öka deltagandet av antalet barn och ungdomar med utländsk bakgrund till sina föreningar. Detta undersöktes genom att intervjua fyra respondenter som var ansvariga för rekryteringen av barn och ungdomar i fyra föreningar belagda i Mellansverige. Studien är en deskriptiv studie av kvalitativ art. Semi-strukturerade intervjuer utfördes och en induktiv innehållsanalys användes vid kodningen av materialet. Resultatet från studien visade att ishockeyföreningarna inte arbetade specifikt med den etniska mångfalden samt var  möjligheterna för att lyckas med den etniska mångfalden var få, eftersom det alltid fanns ett hinder kopplat till möjligheterna. Detta hindrade föreningarna att öka deltagandet av antalet barn och ungdomar med utländsk bakgrund enligt respondenterna. Slutsatsen i studien är att föreningarna och ishockeyn överlag måste reflektera över hur de arbetar för att öka deltagandet av barn och ungdomar med utländsk bakgrund.