Scandinavian rock carvings can be described as the special rock art languages that were written by prehistoric humans to express their ideas, beliefs and thoughts. Each piece of figurative motif language might tell a prehistoric story about for instance domestic life, social practice, ritual or cosmology. Among different motifs such as ship, human and animal, the wheel cross has received comparatively less attention. The wheel cross has many different variations, where the motif’s ambiguity and possible changing relations to other motifs as well as its relation to the rock itself and landscape over time, have not been studied in greater detail. To fill this gap, this work is aimed at investigating the multiple expressions and possible meanings of the wheel cross motif over time in South Scandinavian rock carvings. Two case study areas with rich rock carvings, Tanum and Enköping, located in the southwest and southeast of Sweden, respectively, are selected. The rock carving materials where the wheel cross motif is present are processed by chorological and chronological studies. A simple and general method is proposed to reconstruct the prehistoric shoreline of Scandinavia. The chronology of the wheel cross motif is analysed with stylistic and shoreline dating methods. The results of the chronological study are then analysed in a cultural-historical-geographical context using an intercontextual interpretation and comparative analysis method. It is suggested that the various visual expressions of the wheel cross, such as the wheel of a wagon or as the shield covering a human torso, have unique symbolic meanings beyond their practical and physical counterparts. With a cosmological meaning as the sun, and a religious meaning as a god, the wheel cross becomes the symbol of moving, fertility, power and life, which has been integrated into not only the rituals but also the domestic life of South Scandinavian society. Although the wheel cross motif is limited in number, its various forms, relating to other motifs, are argued to reflect how the Bronze Age society of Scandinavia imported and developed ideas, artefacts, stories, etc., from foreign cultures in Continental Europe and the Mediterranean area. Like the spoke physically supporting the cart, the wheel cross acts as the lifeline that closely links the landscape, ritual, artefact, human, and other materialities, to mentally support the South Scandinavian society. / Skandinaviens hällristningar kan på ett sätt beskrivas som ett slags språk, som ristats i berg av förhistoriska människor för att uttrycka till exempel idéer, social praxis, övertygelser och tankar. Varje figurativt motivspråk kan sägas framföra en förhistorisk berättelse om exempelvis det vardagliga livet, ritualer och/eller kosmologier. Bland olika motiv som skepp, människor och djur har det motiv som oftast kallas hjulkors jämförelsevis fått mindre uppmärksamhet. Hjulkorset finns i flera olika utföranden, och just motivets flertydighet i kombination med en studie av motivets relation till andra motiv, själva berghällarna samt plats i landskapet, har inte studerats detaljerat i någon större utsträckning. För att råda bot på denna kunskapsbrist syftar detta arbete till att undersöka motivets flerfaldiga uttryckssätt och möjliga betydelser i södra Skandinavien. För syftet har två fallstudieområden valts i Sverige, vilka bägge har rikligt med hällristningar. Den ena området är Tanum, beläget i sydvästra delen av Sydskandinavien, och Enköping, beläget i dess sydöstra del. Hällristningslokaler där hjulkors förekommer analyseras på flera sätt. En korologisk och kronologisk görs. En enkel och allmängiltig metod utvecklas vidare för att rekonstruera Skandinaviens förhistoriska strandlinjer. Kronologin för hjulkors utförs bland annat utifrån en stilistisk metod och en strandlinjedateringsmetod. Resultaten från den kronologiska studien analyseras sedan i ett kulturhistoriskt-geografiskt sammanhang med användande av en interkontextuell tolkningsmetod och en jämförande analysmetod. Det föreslås att de olika visuella uttryck i vilka hjulkors förekom, såsom exempelvis i form av vagnshjulet, eller i form av en sköld som täcker en mänsklig överkropp eller torso, har unika symboliska betydelser, utöver sina praktiska och fysiska motsvarigheter. Med en kosmologisk betydelse som solen och en religiös betydelse som gud, blir hjulkors-motivet en möjlig synonym för rörelse, fruktbarhet, makt och liv. Som sådan har den inte bara integrerats i ritualerna utan också i det vardagliga livet i de sydskandinaviska samhällena. Även om hjulkorsen är begränsade i antal, kan deras olika former och relation till andra motiv visa aspekter av hur bronsåldersamhället i Skandinavien importerade och utvecklade idéer, artefakter, berättelser och annat från främmande kulturer i Kontinentaleuropa och Medelhavsområdet. Liksom korset i betydelsen ekrar fysiskt stödjer ett vagnshjul fungerar hjulkorset även som en typ av livslinje som kopplade samman en mängd relationella företeelser, som var nödvändiga för det sydskandinaviska samhällets funktion på en mängd nivåer, exempelvis landskapet, ritualerna, artefakterna, människorna och förstås alla dessas samskapande och samverkande materialiteter.

Purpose: The purpose of the study is to examine whether the prioritization of subject-specific disclosures in Swedish companies' sustainability reports, which report in accordance with GRI Standards, is in line with previous research where GRI standards have been investigated. Theory: The theoretical frame of reference for the study is formed around legitimacy theory, stakeholder theory and institutional theory. Sustainability reporting is a part of the legitimacy-creating activities that are relevant to the explicit as well as implicit demands on companies in society, and companies in similar industries may tend to imitate or resembleeach other by isomorphism. Method: A quantitative research method is used and together with a content analysis meansto study how sector affiliation affects the prioritization of subject-specific disclosures. The priority measurements used in the study are the topic areas Economy, Environment and Social, which are measured through companies’ materiality analysis and GRI-index. The final sample for the study consists of all companies that reported sustainability in accordance with GRI Standards in 2019 in Sweden after sample-loss, which resulted in a total of 72 companiesand 20 sectors. Collection of empirical data has been produced using the GRI Sustainability Disclosure Database. Conclusion: The empirical results indicate a connection between sector affiliation and companies' choice of subject-specific disclosures in Sweden, where at least one of three disclosures must be prioritized for the sustainability report to be prepared in accordance with GRI Standards. The GRI Standards GRI-index and materiality analysis clarify which subjectarea is prioritized. The study shows that the sector division Financial services prioritizes economic sustainability, Transport, communication and services prioritizes social sustainability and the remaining sector divisions prioritize environmental sustainability. The results are largely in line with previous research that examined GRI standards, where similar results regarding this connection have been demonstrated. / Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida prioriteringen av ämnesspecifika upplysningar i svenska företags hållbarhetsrapporter, som rapporterar i enlighet med GRI Standards, är i fas med tidigare forskning där GRI-standarder undersökts. Teori: Den teoretiska referensramen för studien formas kring legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teori. Hållbarhetsrapportering är en del av de legitimitetsskapande aktiviteter som är relevanta för de explicita såväl som implicita kraven som finns på företag i samhället, samt att företag inom likartade sektorer kan tendera att härma eller likna varandra genom olika typer av isomorfism.  Metod: En kvantitativ forskningsmetod används för att med en innehållsanalys undersöka hur sektortillhörighet påverkar prioritering av ämnesspecifika upplysningar i företags hållbarhetsrapporter. För att mäta prioritering i denna studie används ämnesområdena Ekonomi, Miljö, och Social, vilka kvantifieras genom företagens väsentlighetsanalys samt GRI-index. Det slutliga urvalet för studien utgörs av alla företag som hållbarhetsrapporterade i enlighet med GRI Standards år 2019 i Sverige efter bortfall, vilket resulterade i totalt 72 företag och 20 sektorer. Insamling av empiri är framtaget med hjälp av databasen GRI Sustainability Disclosure Database.  Slutsats: Det empiriska resultatet tyder på ett samband mellan sektortillhörighet och företagens val av ämnesspecifika upplysningar i Sverige, där minst en av tre upplysningar måste prioriteras för att hållbarhetsrapporten ska vara upprättad i enlighet med GRI Standards. Genom GRI Standards GRI-index och väsentlighetsanalys tydliggörs vilket ämnesområde som prioriteras. Studien visar att sektorindelningen Finansiella tjänster prioriterar ekonomisk hållbarhet, Transport, kommunikation och tjänster prioriterar social hållbarhet och resterande sektorindelningar prioriterar miljömässig hållbarhet. Resultatet är till större del i fas med tidigare forskning som undersökt GRI-standarder, där liknande resultat gällande detta samband påvisats.

This thesis is based on a long-term field research in the Prague Jewish community in which I am trying to express the Jewish identity of young Czech Jews. The aim is to characterize the formation and construction of Jewish identities, their coexistence with other types of social identities and the role of material elements in this process. The formation has a processional nature and there are continual transformations and negotiations of concrete forms of Jewish identities over time. These identities are publicly manifested through various material elements and by this manifestation those identities are also strengthened. I also examine the impact of physical structures and other objects on the Jewish community, how they strengthen its cohesion and on the role that they play in materializing and bringing the collective memories into the present. I simultaneously work with the concept of materiality in the context of the Moishe House Prague project. I examine the position of techno-social tools and the power of leadership. This thesis is based on several theoretical perspectives that I connect and combine in order for me to explore social reality and Jewishness in their entirety. Key words Identity, Jewish identity, material culture, materiality, Moishe House, formation, construct, negotiation...

In this diploma thesis I focus on the formation of urban cycling including heterogeneous participating actors - people, discourses, technologies, infrastructures and other materialities. I examine cyclists' relationships with their environment and describe asymmetries connected with the dominant status of automobilism in urban environment, and strategies for contesting this situation. I also focus on cyclo-activist discourse which plays an important role in the empowerment of cyclists in urban traffic. Mobilizing arguments of critical theory and the "right for the city" concept cyclo-advoacy strives to include as many citizens as possible in debate about public space and in this way support pro-cycling developments. From the perspective of actor-network theory (ANT) this strategy has limits due to its operation with stabilized social science categories and I argue that ANT could contribute a more nuanced arguments to cyclo-advocacy with detailed description of connections between cyclists and urban environment, focus on embodiment and emotions and highlighting the role of materialities. It could thereby provide a stronger argument for furthering the pro-cycling development. Key words: urban cycling, automobilism, actor-network theory (ANT), cycloadvocacy, critical theory, materiality

My project unfolds on three different scales:  Materials, Objects and a Space. A research on materials and new technique for their transformation, a creation of functional objects out of the transformed materials, and finally, a spatial environment for the created objects. Real-life site visits to various factories and craftsmen, discussions with makers, sourcing leftover materials, transforming materials into borderline art/design objects are among the key elements of my research methodology.  The three scales of my work are unified by the notion of Rituals. My understanding of rituals is not about creating a new religion but focuses rather on the activities in our everyday that can become rituals. It is about finding magic in the mundane. Daily routines and rituals are one of the main things that can keep us grounded, especially in a time of crisis. I believe that material explorations and working with the senses are important and relevant for the field of Spatial design and that my approach to engaging different scales within the project brings something new and yet not vastly explored.

Visible light communication (VLC) is a novel complement to Radio Frequency Communication (RFC) and has many applications in wireless communication, indoor positioning and where RFC is not applicable. The problem is that the technology is black-boxed and therefore hard to apply in today’s design process. For designers to be able to use VLC in their creative process, this study uses the Inspirational Bits approach to expose the materiality of VLC by asking the question: How can we design artefacts that allow designers to engage in a conversation with Visible Light Communication as a material? Through Constructive Design Research, the technology was studied in iterations by building prototypes and reflecting on them. The prototypes are evaluated in two design workshops through observation and gathered feedback from 11 participants. As a result, seven artefacts were constructed to expose seven potential material properties of VLC. The observations and collected feedback show also that the artefacts help designers to gain tacit knowledge about VLC. The artefacts use the Arduino platform and standard electrical components. A by-product of this study is the "lumoino" toolkit for tinkering and prototyping with VLC. Eventually, strengths and weaknesses are discussed, and future work sections show the potential extensions of the artefacts and expansions of the toolkit. / ”Kommunikation med synligt ljus” (VLC) som ett design material är ett komplement till ”radio frekvens kommunikation” och har många applikationer inom trådlös kommunikation, Inomhuspositionering, och situationer där RFC inte är applicerbart. Problematiken med teknologi är att den ofta inte är synlig, och därför är svår att inkludera i dagens design processer. För att designers ska kunna använda sig av VLC i deras kreativa process, utgår denna studie från ”Inspirational Bits” förhållningsätt till design, och ämnar utforska följande frågeställning: Hur kan vi designa artefakter som tillåter designers att engagera sig i en konversation med ”kommunikation med synligt ljus” (VLC) som ett design material? Genom ”konstruktiv designforskning”, studerades prototyper av teknologin följt av analys. Processen upprepades med ett flertal modeller. Prototyperna utvärderades i två design-workshops, genom observation av och respons från 11 deltagare. Som resultat, byggdes sju stycken artefakter för att belysa sju stycken potentiella materiella egenskaper av VLC. Observationerna och den samlade responsen visade också att artefakterna hjälpte designers att få taktil kunskap om VLC. Artefakterna baserades på ”the Arduino Platform” och elektriska standard komponenter. En biprodukt av denna studie är ”the lumoino toolkit for tinkering and prototyping with VLC”. Eventuella styrkor och svagheter diskuteras och stycket framtida arbete visar potentiella utvecklingar och expantioner av ”the lumoino toolkit”.

I slutet av år 2019 bröt viruset covid-19 ut som under senare tid ledde till en global pandemi som har påverkat både folkhälsan och ekonomin. Revisorernas arbete står inför en förändringsfas på grund av pandemin, där specifika delar i revisionen påverkats. Syftet med denna studie är att undersöka hur revisorns åtgärder och bedömningar har påverkats till följd av Covid-19 under revisionsprocessens gång för att revisorn ska känna sig komfortabel med sitt genomförda arbete. Genom att studera komfort teorin och revisionsprocessen tre huvuddelar vilka är planeringsfasen, granskningsfasen och rapporteringsfasen möjliggörs en koppling till studiens insamlade empiri som resulterar i en analys av studiens resultat som vidare resulterar i välgrundade slutsatser och förslag på vidare forskning. Trots de rådande omständigheterna med covid-19 valdes ett genomförande av en kvalitativ studie. Detta gjordes med anledning av att få en mer djupgående förståelse kring vårt ämne. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer som utfördes via digitala möten med revisorer från två olika revisionsbyråer från Big-4. Studiens slutsats är att pandemin både haft positiv och negativ påverkan på revisionsprocessen och att revisorerna behöver vidta och genomföra fler åtgärder än tidigare för att uppnå komfort. / Towards the end of 2019 the COVID-19 virus started spreading all over the world, which led to the global pandemic that has had an affect on both the public health and the economy. Because of the pandemic, specific parts of auditing have been affected, which has led to a change in the workload for auditors. The purpose of this study is to examine and analyse how the auditor's measures and assessments have been affected as a result of the COVID-19 outbreak, and how auditors can feel comfortable while they perform their audit process. By examining and exploring the comfort theory and the three main parts of the audit process; the planning phase, the review phase, and the reporting phase, a connection to the study's collected empirical data is enabled and an analysis of the results will result in legitimate conclusions and suggestions for further research. Despite the current circumstances with COVID-19, a qualitative study was chosen. This was chosen in order to get a more in-depth understanding of the subject. The empirics were collected through semi-structured interviews conducted through digital meetings with auditors from two different Big-4 auditing firms. The study concludes that the global pandemic has had both a positive and a negative impact on the audit process, and that auditors need to take and implement further measures than before COVID-19 to achieve comfort.

Living as a human being in the 21st century is a more or less constant three-dimensional textile experience. Textiles have a continuous proximity to our bodies as clothing but also as an essential material in our dwellings, both with practical and emotional functions. The Everyday Performing Textiles derives from my deep interest in the qualities and embedded connotations of textiles, the stuff that affectively shapes our material reality. These soft things play different roles in our lives, as parts of a web of function and meaning.  In this thesis I focus on the unobtrusive position of everyday textiles, searching to reflect upon the significance and substance they have within our homes. I predicate that our wellbeing is deeply dependent and connected to the comfort of textiles – it being an emotional material as much as a physical. I use the expectations of materiality as a method, balancing between the familiar and the strange, to challenge and expand our perception of cloth, both as a statement and a query of its value in modern society. I depict everyday textiles in a skewed way, mixing the realistic and the unrealistic, to create an expanded perception of them – playing with their immanent, possibly unspoken, expectations. The Everyday Performing Textiles is an acknowledgement of our textile reality – the existence of this interactive, interdependent relationship in our everyday practice of living.

The purpose of this essay is to examine and problematize subject formation in relation to the materiality of picture books. A total of eight contemporary picture books are analyzed: Naturen by Emma AdBåge, Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn by Malin Axelsson and Klara Persson, Gittan och gråvargarna by Pija Lindenbaum, I skogen and Olli och Mo by Eva Lindström, En egen flock by Maria Nilsson Thore, Om jag fötts till groda by Annika Sandelin and Karoliina Pertamo and Det var en gång en räv som sprang i mörkret by Anna-Clara and Thomas Tidholm. The questions to lead the analysis are: How are subjects created in the picture books and how does the position operate? How does the book’s materiality and form affect subject positions? How do subject formation and agency relate to each other? How do subjects relate to their surroundings? The text ”När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen” by Maria Jönsson is central to the study. Other important theoretical texts are Jenny Jarlsdotter Wikström’s dissertation Materiella vändningar – Läsningar av Parland, Lispector, Berg och Byggmästar, Maria Nikolajeva’s book Bilderbokens pusselbitar and Ulla Rhedin’s book Bilderboken – På väg mot en teori. The essay seeks theorethical and methodological support in Eve Kosofsky Sedgwick’s Touching Feeling – Affect, Pedagogy, Performativity and Karen Barad’s Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning, since the analysis and method build on meaning as a material-discursive phenomenon and reading and knowledge as performative processes. Subject formation is analyzed in relation to narrativity, picture book form, meetings, compromise and power. The essay shows how subject formation is affected by material aspects such as the turning of pages, the use of pageturners, and composition and placement of text and picture. The analysis shows vulnerable, shifting and unstable subjects that problematize the idea of subjects as strong, individualized, intact and delimited. Barad’s concept of diffraction is fruitful for understanding meetings and connections built on deficiency and vulnerability. The essay shows the importance of analysing and problematizing subjects and connections through deficiency in contemporary picture books, because of the potential for challenging ideas of what a subject is and what it implies. / Syftet med denna uppsats är att undersöka och problematisera subjekt i förhållande till bilderbokens materiella förutsättningar. Sammanlagt åtta samtida bilderböcker analyseras: Naturen av Emma AdBåge, Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn av Malin Axelsson och Klara Persson, Gittan och gråvargarna av Pija Lindenbaum, I skogen och Olli och Mo av Eva Lindström, En egen flock av Maria Nilsson Thore, Om jag fötts till groda av Annika Sandelin och Karoliina Pertamo och Det var en gång en räv som sprang i mörkret av Anna-Clara och Thomas Tidholm. Frågor som leder analysen är: Hur skapas subjekt i bilderböckerna och hur fungerar positionen? Hur påverkar bokens materialitet och form subjektpositioner? Hur förhåller sig subjektskapandet till handlande? Hur förhåller sig subjekt till sina omgivningar? Studien utgår från texten ”När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen” av Maria Jönsson. Andra viktiga teoretiska verk är Jenny Jarlsdotter Wikströms avhandling Materiella vändningar – Läsningar av Parland, Lispector, Berg och Byggmästar, Maria Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar och Ulla Rhedins Bilderboken – På väg mot en teori. Uppsatsen söker även teoretiskt och metodologiskt stöd i Eve Kosofsky Sedgwicks Touching Feeling – Affect, Pedagogy, Performativity och Karen Barads Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning, eftersom analys och metod utgår från mening som materiellt-diskursivt fenomen och läsning och kunskap som performativa processer. Subjektformationen analyseras i relation till narrativitet, bilderboksform, möten, kompromiss och makt. Uppsatsen visar på hur subjektskapandet påverkas av materiella förutsättningar som bläddrande, pageturners samt komposition och placering av text och bild. Analysen synliggör sårbara, skiftande och instabila subjekt som problematiserar en idé om subjekt som starka, individualiserade, intakta och avgränsade. Barads diffraktionsbegrepp visar sig fruktbart för att förstå möten och gemenskaper som bildas utifrån brist och sårbarhet. Uppsatsen lyfter vikten av att analysera bristgemenskaper och problematiserade subjekt i den samtida bilderboken, utifrån dess potential att utmana idéer om vad ett subjekt är och innebär.

This thesis is based on a qualitative research which draws from three case-studies of different households of alternative buildings. I am focused on those processes which are actively shaping these places regarding mutual human and non-human interactions. The movements of households' material elements are shown through spatial and temporal trajectories. By doing so I refer to the active meaning of materiality which was neglected by social sciences for a long time. The study demonstrates the importance of materiality not only as a significant driver of household's material reality but also of social practices overlapping societal phenomena. Key words semi-structural interview; alternative architecture; household; materiality; quasi- technologies; hybridization; spatial and temporal trajectories