Is a meme just a humorous composition made to make people laugh, or does it have potential to connote something more? This became the question that gave this article life and emerged when the official Twitter account of Ukraine posted memes mid-war. In order to examine whether a meme has potential to connote something more this article studied memes with the questions RQ1: Do memes function as a multimodal tool for intermediation of narratives and societal discourses on the official Twitter account of Ukraine? RQ2: Which semiotic choices in language and visual communication mainly appear in the memes?  RQ3: How do the main semiotic choices in the memes interact with each other? RQ4: Are, for Ukraine, societal discourses and/or narratives present within the memes? Four memes were collected from the official Twitter account of Ukraine and analyzed with a multimodal critical discourse analysis. Drawing on Fisher's narrative paradigm, this article argues that the use of a meme can be seen as storytelling. In order to investigate the nature of a meme and to understand how a meme can mediate discourse, we draw on Shifman and critical discourse in our analysis. Linking our analysis to former research is done to help the reader understand the multifaceted nature of a meme. The result of this study shows that a meme in this particular case can be used as a multimodal communicative tool for storytelling and the mediating of social discourses, therefore further studies on the subject of memes are recommended.

Tillgången på så kallade molntjänster är något som har ökat de senaste åren, vilket inneburit att många klassiska tjänster nu även erbjuds i molnet. Ett beslut ifall denna typ av lösningar skall användas, påverkas av många olika aspekter som ofta är unika för den specifika organisationen. Således finns ett behov av ett underlag som tillgodoser de kriterier som är viktiga för organisationen, men också ger en överblick av de olika alternativen. Samtidigt måste även hänsyn tas till organisationens subjektiva uppfattning vid beslutsfattandet, för att på så sätt kunna genomföra ett genomtänkt och välgrundat val om vilket alternativ som bör användas. Målet med undersökningen har varit att bidra med ny information inom området och påvisa hur det praktiskt kan gå till att ta fram denna typ av underlag för att motivera sitt beslut. Detta har undersökts genom att i en fallstudie jämföra tre olika plattformsalternativ för Microsoft SharePoint och rangordna dessa efter en redan befintlig metod för att ta beslut baserade på flera kriterier. Valet av metod föll på Analytic Hierarchy Process (AHP) vilket är en etablerad metod som även används inom många andra områden och lämpar sig för beslut baserad på subjektiva uppfattningar. Undersökningen har visat att det är möjligt att använda AHP för denna typ av jämförelse, för att få en överblick mellan de olika alternativen och för att slutgiltligen få fram det alternativ som är lämpligast, vilket i detta fall blev molnlösningen. / The availability of so called cloud services has increased during the last years, which in turn means that many of the classical solutions often found locally, now are offered in the cloud. A decision if a cloud solution should be used is affected by many different aspects, which in many cases are unique for the specific organization. Therefore there is a need for a method which takes all these important criteria’s into account, but also creates a good overview of the different options. At the same time the organization’s subjective perception also has to be taken into account, so that the material can serve as a solid foundation for a decision of which option that should be used. The goal of this study has been to contribute with new information and also to practically prove how this type of material can be created and used to motivate a decision. This has been dealt with as a case study, by comparing three different platform options for Microsoft SharePoint and rank them accordingly, after an already existing method for multi-criteria decision making. The method used ended up to be Analytic Hierarchy Process (AHP), which is an established method used in many other areas and takes subjective perception into account. The study has shown that it is possible to use AHP for this kind of comparison and that it will give you an overview between the different options, but also select the one most appropriate to use according to the

This study analyzes a commercial by Gillette (2019) and a commercial by Pepsi (2017), which are based on the movements Me Too and Black Lives Matter. The purpose of the study is to examine the commercials with a multimodal critical discourse analysis (MCDA) and with the help of associated semiotic resources analyze communicative and visual performances that appear in the commercials. Through MCDA, the study aims to find underlying messages, portrayals and representations that may indicate to a performative brand activism or Woke Washing in each commercial. The study is based on theories about representation, brand activism, Woke Washing and gender studies. The results of the study indicate that Gillette's commercial has two themes that stand out. The first theme concerns masculinity and ethnicity. The result is that they almost exclusively portray white men in their commercial. The second theme concerns masculinity and women at a disadvantage, and the result is that they try to include themselves in the Me Too debate, which mainly concerns the female gender, while they are at the same time portraying women who are treated badly by men in the commercial. In their commercial, Gillette tries to sell a lifestyle rather than their own products, and this means that there is no performative brand activism occurring in the commercial. What indicates to Woke Washing in the commercial is that they have not done a consistent job to counteract the macho culture and its effects on the male and female gender.  In Pepsi's commercial, two themes were identified. The first theme concerns representation and ethnicity. The result is that they are more intersectional in the representation of different social groups in the commercial. However, they have made the choice to give Kendall Jenner, who is a white woman, interpretive precedence in a demonstration that has connections to Black Lives Matter and concerns black people. The second theme concerns representation and commercial framing, and the result is that, through their brand colors and soft drinks – Pepsi makes a consistent commercial framing throughout the whole commercial, and this means that a performative brand activism thus occurs. What indicates to Woke Washing in the commercial is the fact that they commercialize on an expression taken from a socio-political aspect. / I den här studien analyseras en reklamfilm av Gillette (2019) och en reklamfilm av Pepsi (2017), som tar avstamp i rörelserna Me Too och Black Lives Matter. Syftet med studien är att granska reklamfilmerna ur en multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) och med hjälp av tillhörande semiotiska resurser analysera kommunikativa och visuella utföranden som ter sig i reklamfilmerna. Genom MCDA, ämnar studien att finna underliggande budskap, skildringar och representationer som kan indikera till en performativ varumärkesaktivism eller Woke Washing i respektive reklamfilm. Studien utgår från teorier kring representation, varumärkesaktivism, Woke Washing, genus och maskulinitet. Studiens resultat pekar på att Gillette’s reklamfilm har två teman som sticker ut i mängden. Första temat berör maskulinitet och etnicitet, där resultatet är att de nästan uteslutande skildrar vita män i sin reklamfilm. Andra temat berör maskulinitet och kvinnor i underläge, där resultatet är att de försöker inkludera sig själva i Me Too debatten som främst berör det kvinnliga könet, samtidigt som de skildrar kvinnor som blir illa behandlade av män i reklamfilmen. Gillette försöker i sin reklamfilm att sälja in en livsstil snarare än deras egna produkter, och det medför till att det inte förkommer en performativ varumärkesaktivism i reklamfilmen. Det som indikerar till Woke Washing i reklamfilmen är att de inte har gjort ett genomgående arbete för att motverka machokulturen och dess effekter på det manliga respektive kvinnliga könet.  I Pepsi’s reklamfilm identifierades två teman. Första temat berör representation och etnicitet, där resultatet är att de är mer intersektionella i representationen av olika samhällsgrupper i reklamfilmen. Däremot har de gjort valet att ge Kendall Jenner, som är en vit kvinna, tolkningsföreträde i en demonstration som har kopplingar till Black Lives Matter och berör svarta personer. Andra temat berör representation och kommersiell inramning, där resultatet är att de, genom deras varumärkesfärger och läskedryck, gör en genomgående kommersiell inramning under hela reklamfilmen, och det medför till att en performativ varumärkesaktivism således förekommer. Det som indikerar till Woke Washing i reklamfilmen är det faktum att de kommersialiserar på ett uttryck taget ur en sociopolitisk aspekt.

<p dir="ltr">Most road fatalities are caused by human error. To help mitigate this issue and enhance overall transportation safety, companies are turning to advanced driver assistance systems and autonomous vehicle development. Perception, a key module of these systems, mostly uses light detection and ranging (LiDAR) sensors and enables efficient obstacle detection and environment mapping. Extensive research on the use of LiDAR for autonomous driving has been documented in the literature. Yet still, several researchers and practitioners have advocated continued investigation of LiDAR placement alternatives. To address this research need, this thesis research begins with a comprehensive review of different sensor technologies – camera, radio detection and ranging, global positioning system, and inertial measurement units – and exploring their inherent strengths and limitations. Next, the thesis research developed a methodological multiple criteria framework and implemented it in the context of LiDAR placement optimization. Given the numerous criteria and placement alternatives associated with LiDAR placement, multi-criteria decision analysis (MCDA) was identified as an effective tool for LiDAR placement optimization. MCDA has been applied to some extent in decision-making regarding autonomous vehicle development. However, its application in LiDAR placement optimization remains unexplored. In evaluating the LiDAR placement alternatives, the research first established the placement alternatives and then developed a comprehensive yet diverse set of criteria – point density, blind spot regions, sensor cost, power consumption, sensor redundancy, ease of installation, and aesthetics. The data collection methods included the CARLA simulator, sensor datasheets, and questionnaire surveys. The relative importance among the evaluation criteria was established using weighting techniques such as respondent-assigned weighting, equal weighting, and randomly generated weighting. Then, to standardize the different measurement units, scaling was carried out using value functions developed for each criterion using data from the respondents. Finally, the weighted and scaled criteria measures were amalgamated to obtain the overall evaluation score for each alternative LiDAR placement design. This enabled the ranking of the placement designs and the identification of the best-performing and worst-performing designs. Hence, the optimization method used is the enumeration technique. The findings of this study serve as a reference for future similar efforts that seek to optimize LiDAR placements based on select criteria. Further, it is expected that the thesis’s framework will contribute to an enhanced understanding of the overall impact of LiDAR placement on autonomous vehicles, thus enabling the cost-effective design of their placement and, ultimately, improving AV operational outcomes, including traffic safety.</p>

Den här studien fokuserar på mediers bilder av alkohol och hur dessa framställs språkligt i svensk morgontv. Specifikt studeras dryckesinslagen i två avsnitt av SVT:s Gomorron Sverige respektive TV4:s Nyhetsmorgon. Studiens syfte är att undersöka hur alkohol som fenomen konstrueras i dessa program och därigenom öka förståelsen för det fenomenet samt bidra till teoretiseringen av mediers bilder av alkohol. För att komma åt dessa konstruktioner används multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) både som teori och metod. Studiens teoretiska ramverk utgår även från morgontv-genrens programformat och dess journalistiska approach samt en teori om mediers legitimerande verkan. Studiens tillvägagångssätt grundar sig i analysbegrepp hämtade från MCDA vilka möjliggör en kvalitativ kritisk studie av programmens språkanvändning. Språk inom MCDA innefattar verbalt och skriftligt språk samt visuella tecken. Utifrån de språkliga resurser som framkommer i dekonstruktionen av avsnittens språkanvändning delas studiens material in i fyra diskursiva teman. Temana existerar i en vardaglig och familjär kontext utifrån tv-studiornas utformning och programledarnas journalistiska approach. Det första och mest grundläggande temat är att alkoholhaltiga drycker konstrueras som det normativa. Avsnittens tittare konstrueras som konsumenter, och då främst som alkoholkonsumenter. Vidare konstrueras dryckestipsen i programmen som folkbildning som tittarna måste ta del av. Det avslutande temat tar upp hur alkohol konstrueras som ett exklusivt fenomen. / The focus of this study is media’s images of alcohol and how language is used to portray them in Swedish breakfast television. Items on beverages are studied in two episodes of Gomorron Sverige and two episodes of Nyhetsmorgon. The purpose of the study is to investigate the constructions of alcohol as a phenomenon in these programs as well as to increase the understanding of the phenomenon and accumulate to the theorizing on the media’s images of alcohol. To be able to examine these constructions the study uses multimodal critical discourse analysis (MCDA) as a theory as well as a method. The theoretical framework of the study will also be based on the setting within, and the journalistic approach of, the genre of breakfast television as well as a theory on media as a legitimating actor. The procedure of the study is based on multiple concepts of analysis gathered from MCDA which enable a qualitative critical study of the language used within the programs. MCDA regards language as spoken and written language as well as visual signs. Through the linguistic resources, exposed by the deconstruction of the language used in the programs, it is possible to distinguish four thematic discourses within the material of the study. The thematic discourses exist within a familiar context based on the styling of the studios and the journalistic approach of the hosts. The first and most essential thematic discourse is the fact that alcohol is constructed as a norm. Secondly, the viewers are constructed as consumers of alcohol. Furthermore the beverage recommendations are constructed as mass education, mandatory for the viewers to take part of. The final thematic discourse regards alcohol as an exclusive phenomenon.

This study analyses the marketing communication of Systembolaget. The material is the organization's last three tv-commercials. The aim of the study is to problematize the marketing communication of Systembolaget since it is a non-profit organization owned by the government. The organization exists to keep the alcohol consumption in control and to reduce the alcohol-related problems in society. The three latest tv-commercials of Systembolaget are analyzed through a multimodal critical discourse analysis as both theory and method. The language is critically reviewed through relevant tools. In MCDA the language includes both the expressions in writing and verbal, and also visual signs. The material is divided in three themes: alcohol as something exclusive, alcohol as something humorous and the contra wise language of Systembolaget. A study of this phenomenon helps to clarify how Systembolaget can be marketed even though the organization has no purpose to make financial profit. The study also describes how the two research fields marketing communication and strategic communication are connected. The results show how the social responsibility by the government does not show clearly at the same time as humor is used to catch the attention of the public. / I den här studien analyseras Systembolagets marknadskommunikation. Materialet är organisationens tre senaste reklamfilmer. Studien syftar till att problematisera Systembolagets marknadskommunikation då de är en icke vinstdrivande organisation och ägs av staten. Organisationen finns till för att hålla alkoholkonsumtionen under kontroll och därmed minska de alkoholrelaterade problemen i samhället. Systembolagets tre senaste reklamfilmer analyseras. Detta sker med hjälp av multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) som både teori och metod. Språket granskas kritisk med hjälp av relevanta analysverktyg. I MCDA innefattar språk både det som uttrycks skriftligt och verbalt samt visuella tecken. Materialet delas in i tre teman: alkohol som något exklusivt, alkohol som något humoristiskt och Systembolagets tvärtomspråk. En studie av Systembolagets marknadskommunikation bringar klarhet i hur Systembolaget kan marknadsföras trots att organisationen inte har till syfte att gå med ekonomisk vinst. Vidare i studien beskrivs det hur de två forskningsfälten marknadskommunikation och strategisk kommunikation hör samman. Resultatet av studien visar hur Systembolagets samhällsansvar av staten inte framgår på ett tydligt sätt samtidigt som humor används för att fånga publikens uppmärksamhet.

Le Développement Durable (DD) est « un développement qui répond aux besoins du présent sans compromettre la capacité des générations futures à répondre aux leurs. » Ses trois piliers fondateurs sont l’Economie, l’Environnement et la Société qu’il faut appréhender conjointement. Nous prenons le point de vue de la performance industrielle pour caractériser les besoins de l’entreprise dans une démarche DD. La performance industrielle, à travers son histoire, doit prendre en compte de plus en plus de critères jusqu'aux actuels piliers du DD. Nous proposons de voir le DD comme la démarche d'amélioration mise en place par l'entreprise. Dans ce sens nous proposons une aide au décideur humain qui permet de répondre aux exigences du DD et en particulier sa nature holistique et cyclique.Les entreprises déploient des approches d’amélioration continue à l’aide de standards et de méthodes comme le cycle PDCA. L’idée est alors d’enrichir cette pratique par un processus MCDA en aidant le décideur à formuler ses préférences et leur appliquer un traitement d’information adapté afin de fournir une aide à la décision qui serve la démarche d’amélioration. Pour intégrer l’imprécision dans la décision à prendre, nous proposons une méthodologie qui permet de caractériser la robustesse du résultat d’une méthode MCDA en fonction de l’imprécision des valeurs d’un critère. Pour prendre en compte l'aspect « réalisation opérationnelle » d'une action, en plus de son intérêt pour la performance de l'entreprise, nous avons développé un modèle de « faisabilité » associé aux actions en nous fondant sur la méthode ACUTA. L'idée est de proposer au décideur une information complémentaire à l'information d'utilité afin d'offrir une perspective autorisant un compromis Utilité/Faisabilité sur la décision à prendre. Nous déclinons notre proposition sur un cas pratique industriel mené dans le cadre d’une collaboration avec l’entreprise adixen Vacuum Products (aVP) d’Annecy. Ce partenariat a permis le déploiement de notre proposition pour un problème de décision portant sur les besoins d'instrumentation pour construire un système de management de l'énergie, conformément à la norme ISO 50001. / Sustainable Development (SD) is "development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs." Its three founding pillars are Economy, Environment and Society which are to be handled together. We take the perspective of industrial performance in order to characterize the needs of a company involved in SD.Industrial performance, throughout its history, has to consider more and more numerous criteria up to the present SD pillars. We propose to look on SD as the improvement approach established by the company. According to this, we propose an aid for the human decision maker in order to fulfill the requirements of SD and notably its holistic and cyclic nature.Companies develop continuous approaches to improvement based on standards and methods like the PDCA cycle. Thus, the idea is to enrich this practice with a MCDA process for aiding the decision maker to establish his/her preference and to apply a suitable information processing to it that benefits the improvement approach. In order to integrate imprecision in the decision to be taken, we propose a methodology for characterizing the robustness of the product of a MCDA method in relation to the imprecision of a criterion value. In order to consider the aspect "operational implemantation" of an action, besides its benefit for the performance of the company, we developped a "Feasability" model related to the actions based on the ACUTA method. The idea is to offer the decision maker information complementary with utility information in order to permit a compromise Utility/Feasibility concerning the decision to be taken. Our proposition is applied to an industrial real case conducted in the framework of a partnership with the company adixen Vacuum Products (aVP) in Annecy. This partnership has led to the deployment of our proposition for a decision problem concerning the need in instrumentation required for the building of an energy management system, according to the ISO 50001 standard.

This paper proposes an analytic framework for the balancing or weighing test, as an instance of a Multiple-Criteria Decision Analysis (MCDA), like the ones used in disciplines like management or operations research. The change in perspective allows for an enrichment of our comprehension concerning the test, and permits an increment in its pretentions of rationality in the process of solving conflicts, in which is necessary to arrive to an optimal solution. In the first section we propose a conceptual framework concerning the development of MCDA models. Then we show three models of balancing tests proposed in the specialized literature, one of which is the model proposed by Robert Alexy. Finally, departing from a comparison between constitutional balancing and the reasonableness test, used by Indecopi, we present a complex model of balancing, which counts with two perspectives: one synchronic, and the other diachronic. / El presente artículo propone un análisis del test de ponderación como una caso particular de los exámenes o test de decisión multicriterio (MCDA) desarrollados en otras disciplinas como la gestión y la investigación de operaciones. Este cambio de perspectiva permite enriquecer nuestra comprensión de dicho test, e incrementar sus pretensiones de racionalidad para resolver conflictos en los que se debe arribar a una solución óptima. En la primera parte se plantea un marco teórico sobre el desarrollo de los análisis de toma de decisiones multicriterio. A continuación se analizan las interrelaciones entre tres modelos ponderativos que se han propuesto en la literatura especializada, entre los que se encuentra el de Robert Alexy. Finalmente, a partir de una comparación entre la ponderación constitucional y el examen de razonabilidad de una medida, empleado por Indecopi, se presenta un modelo complejo de toma de decisiones en la ponderación. Dicho modelo cuenta con una perspectiva diacrónica y sincrónica de análisis.

Expansion is a challenge that many companies end up in, and an important factor in an expansion is the customers and how the company will do to increase the customer base. This study focuses on the company and to help companies identify new customers. The study uses multi criteria decision analysis to identify potential customers to companies. The purpose of this study is to show that multi criteria decision analysis can be effectively used by companies in identifying new customers and also used as a basis for expansion. By using a case study at Stort AB, a small logistics company, the TOPSIS multi criteria decision method can be tested as a method for identifying new customers. With the help from the employees of the company, participating in the study in the form of decision makers, criteria’s and weights relevant to the company can be determined. Data, criteria and requirements are taken from Stort AB and the Statistiska centralbyrån in order to implement TOPSIS and further information is collected from Stort AB in order to answer questions such as: how much resources are required by the company to cope with expansion and how many new customers do the company need to achieve the desired expansion. The study shows that TOPSIS is a good method of ranking, especially when the problem contains many options. From TOPSIS, a ranking of all potential customers is obtained based on the company's weighting, and it can be read which customer that will suit the company's criteria best. However, the data available for this study were inadequate to provide some accurate answers to the company, but the study provides a good picture for the company how it will look and what will be required of them in an expansion. / Expansion är en utmaning som många företag hamnar i och en viktig faktor i en expansion är kunderna och hur företaget ska göra för att öka kundkretsen. Denna studie fokuserar på företaget och att hjälpa företaget att identifiera nya kunder. I studien används multikriteriebeslutsanalys för att identifiera potentiella kunder till företaget. Syftet med denna studie är att visa att multikriteriebeslutsanalys på ett effektivt sätt kan användas av företag vid identifiering av nya kunder och även användas som grund för expansion. Med hjälp av en fallstudie hos företaget Stort AB, ett litet logistikföretag, testas multikriteriebeslutsmetoden TOPSIS som metod för att identifiera nya kunder. Med hjälp av de anställda på företaget, som deltar i studien i form av beslutsfattare, kan kriterier och vikter som är relevanta för företaget bestämmas. Data, kriterier och krav tas från Stort AB och Statistiska centralbyrån för att kunna genomföra TOPSIS och ytterligare information hämtas från Stort AB för att försöka besvara frågor som: hur mycket resurser krävs av företaget för att klara av expansionen och hur många nya kunder behöver företaget för att uppnå önskad expansion. Studien visar att TOPSIS är en bra metod vid ranking, framförallt då problemet innehåller många alternativ. Från TOPSIS fås en ranking av samtliga potentiella kunder baserat på företagets viktning och där kan det avläsas vilka kunder som passar bäst in på företagets kriterier. De data som fanns tillgängligt vid denna studie var begränsat för att kunna ge några exakta svar till företaget men studien ger en bra bild för företaget hur det kommer se ut och vad som kommer krävas av dem vid en expansion.

Denna studie har som mål att undersöka hur normer och konformitet skapas i ett modernt, teknologiskt samhälle genom att studera satirisk populärkultur. Det är den tredje säsongen av den satiriska, dystopiska tv-serien Black Mirror som studeras. Syftet är att hitta avsnittens gemensamma diskurser kring normer för att därefter göra en koppling till den teknologiska utvecklingen och dagens samhälle. Studiens grundläggande teori och metod är multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) som analyserar både skrivna, verbala och visuella tecken. Det teoretiska ramverket består även av socialpsykologisk rollteori, ideologiteori och teknologisk determinism, som används för att hitta och analysera materialets diskursiva teman. Tre teman med fokus på normer upptäcks - rädslan för utanförskap och nonkonformism, politisk ideologi som normskapare samt teknologins påverkan på normer. Trots att seriens avsnitt huvudsakligen utspelar sig i en dystopisk och högteknologisk framtid, är det möjligt att genom tematiseringen observera flera intressanta kopplingar till dagens samhälle. I analysen hittas samband till bland annat förintelsen, Sverigedemokraterna, fenomenet #metoo och Kim Kardashians populära Instagram-konto. / The intention of this study is to explore how norms and conformity is created in a modern, technological society, through studying satirical popular culture. The third season of the satirical, dystopic tv-series Black Mirror, is the subject of analysis. The aim is to find the episodes shared discourses evolving norms, to then draw parallells to technological development and todays society. The underlying theory and method is the multimodal critical discourse anlaysis (MCDA), for an analyzis of written, verbal and visual elements. The teoretical framwork additionally consists of social psycology’s roletheory, ideology theory and techological determinism, which will be used to find and analyze the materials discoursive themes. Three themes with focus on norms are discovered - fear of exclusion and nonconformity, political ideology as a creator of norms and technology’s influence on norms. Although the episodes mainly take place in a dystopic, highly technological future, it is possible through thematisation to observe connections to todays society. Although the series mainly takes palce in a dystopic and highly technological future, it is possible through thematization to observe several interesting parallells to todays society. In the analysis connections are found including The Holocaust, Sverigedemokraterna, the #metoo-fenomenon and Kim Kardashians popular Instagram-account.