Denna rapport är en jämförelse mellan två olika byggtekniker för husbyggande. I jämförelsen behandlas aspekterna tid, kostnad och miljö. De metoder som jämförts är Koljerntekniken och det traditionella platsbyggandet. Koljerntekniken är en rationell byggmetod utvecklad av Åke Mård där de byggtekniska konstruktionsdelarna är prefabricerade och till större delen utgörs av materialetcellglas. Cellglas är ett material som mestadels består av återvunnet glas där luft tillförs vid tillverkningen, materialet har både isolerande och bärande egenskaper. Med det traditionella platsbyggandet menas ett hus byggt med trästomme där tillverkning och montering sker på plats. Syftet är att utreda om ett hus som är byggt med en stomme av cellglas enligt Koljerntekniken kanmäta sig med ett traditionellt platsbyggt hus med en stomme av trä ur perspektiven tid, kostnad ochmiljö. Det ska även framgå hur skillnaden mellan dessa olika byggtekniker påverkas då konstruktionernas isoleringstjocklek ändras från normalvärden till värden som motsvarar passivhusstandard. Vid jämförelser för tid och kostnader har enhetstider samt material- och arbetskostnader legat tillgrund för beräkningarna. För miljöjämförelsen har SundaHus Miljödatabas använts för att granska de ingående materialen. Resultatet av tid-och kostnadsberäkningarna visar att ett hus byggt enligt Koljerntekniken får en betydligt högre kostnad jämfört med ett traditionellt platsbyggt hus. Dock erhåller det hus som byggts enligt Koljerntekniken en mycket lägre monteringstid. Resultatet visar att både tids- och kostnadsskillnaden ökar då en tjockare konstruktion väljs. Resultatet för miljöjämförelsen visar att cellglas är ett material att föredra. Då cellglas är ett återanvändbart material, kan ett hus byggt enligt Koljerntekniken till stora delar återanvändas. Detta skiljer sig åt för det traditionellt platsbyggda huset där de flesta ingående materialen ej går att återanvända efter rivning. Slutsatsen för rapporten är att ett hus byggt i cellglas enligt Koljerntekniken ger fördelar ur tidsperspektiv och även ur miljösynpunkt sett till dess återanvändbarhet. Det traditionella platsbyggda sättet att bygga hus ger fördelar ur kostnadssynpunkt. Beroende på vilka aspekter som prioriteras kan det ena huset väljas före det andra.

Hållbar utveckling och miljöfrågor är ett högst aktuellt tema, inom designområdet har man länge jobbat  med dessa frågor, inom konsten händer inte lika mycket. Hur kan man arbeta med hållbarhetsfrågor inom bildämnet? Ett av gymnasieskolans mål handlar om att varje elev ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Hur kan det målet bearbetas och tolkas ur ett bildpedagogiskt perspektiv? Vilka strategier, metoder och material användbara för bildämnet blir resultatet när målet används som utgångspunkt i undersökningen? Utifrån ett lärarperspektiv skaffar jag mig genom undersökningen kunskaper som möjliggör det för mig och andra bildlärare att bidra till att det målet går att uppfylla. I arbetet används målet som utgångspunkt när material, metoder och strategier undersöks ur konstnärligt och miljömässigt perspektiv. Empirin i form av den praktiska och konstnärliga undersökningen, samt en studiecirkel där hållbarhetsfrågor kopplat till konstnärligt arbete diskuteras, analyseras med hjälp av hållbarhetsteorier. Utöver att analyseras i uppsatsen så visas också den praktiska och konstnärliga undersökningens resultat på Konstfacks vårutställning. Föremålen som visas är resultatet av de strategier, metoder och material som har undersökts. Jag har bland annat tillverkat och arbetat med biologiskt nedbrytbara material som trolldeg och återvunna material som pappier maché gjort av papper från skräpinsamlingen på Konstfack. Jag har undersökt strategier för att minska material och jobbat med återanvänt material som till exempel uttjänta strumpbyxor, men också med material som är möjligt att återanvända om och om igen som vax. Flera av de objekt som visas i utställningen är sammanfogade på så sätt att de är möjliga att plocka isär och använda på andra sätt eller återvinna, också det en hållbarhetsstrategi. Själva utställningsformen är ett försök till effektivt materialanvändande på så sätt att ett stort utrymme tas i anspråk genom användande av relativt lite material. Omsorg om miljön har varit  genomgående i arbetet, i undersökning och gestaltning men även genom valet att skriva uppsatsen i ett typsnitt som använder lite trycksvärta. Syftet är att undersökningens resultat ska inspirera och bidra med kunskap om hur man kan arbeta med och tänka kring bild- och designundervisning utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Syftet med föreliggande studie är att öka förståelsen kring musicerandets villkor i förskolan. Frågorna som väglett studien är: Vad hindrar pedagogerna att iscensätta musicerande i förskolan? Vad befrämjar musicerande i förskolan? Studien är uppbyggd utifrån en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjufrågor. I studien används begrepp från det socio-kulturella och det postmoderna perspektivet samt Reggio Emilias filosofi. Tre teman identifierades, pedagogens hinder för musicerande, miljöns musicerande villkor och pedagogens musicerande villkor. Resultatet visar att hinder uppstår inom musicerandet och detta kan ses utifrån olika aspekter.  Resultatet visar också att pedagogerna förespråkar att musiken är viktig i verksamheten, men att det krävs viss kompetens för att tillämpa den på ett meningsfullt sätt. Villkor för musicerandet blir då: att lärarutbildningen ser till att förskollärarna har tillräcklig med kompetens för att ha musik i verksamheten; att musikalisk kompetens likställs med den kompetens en ateljérista har inom bild och skapandeämnet; att reflektera kring den pedagogiska musikmiljön; undanröja hinder och skapa möjlighet för att musicera.

<p> </p><p>This paper covers how a company must act to become “greener” and yet still increase profitability with the main emphasis on the inner structure of the company. The research is focused on the Swedish security systems company Niscayah AB, part of the multinational corporation Niscayah Group with approximately 6000 employees. A company can be assumed to consist of seven parts (strategy, systems, structure, super-ordinate goals, staff, skills and style) that have to cooperate for the firm to be able to become more environmentally friendly. Also, the economic performance is of importance and therefore that too is examined. Niscayah performs well in some of the parts, such as their systems and the green initiatives from the decision makers, and not as good in their structures and strategy. Furthermore we discovered another factor that is important and that affects all seven parts, communication. In this aspect, the company performs poorly and our suggestion is to spread more information about results and goals concerning the “green work”.</p><p> </p>

No description available.

Syftet med denna studie var att bidra med ökad kunskap kring läs och skriftspråksinlärning i förskolan. I studien observerades den skriftspråkliga miljön kopplat till texter, och tre förskollärare intervjuades utifrån deras tankar kring texter i förskolan. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för arbetet, vilket ser att barnen lär i det sammanhang de befinner sig i och via de artefakter som erbjuds dem. Studien är förlagd till en förskola i en mindre stad. Urvalet blev tre av fem avdelningar med verksamhet för barn i åldern 1-5 år, samt till tre förskollärare. Studien är kvalitativ, med insamlat materialet ifrån intervjuer och fotoobservationer utav de texter som var synliga i förskolans miljö. Jag har tagit inspiration utav den etnografiska forskningsansatsen vilken söker kunskap genom deltagarnas perspektiv och sociala processer. Forskningsansatsen använder gärna flera metoder som intervju och observation. Resultatet visar en blandad variation av texter i förskolans innemiljö, där textkategorierna märkning och artefakter användes mest i miljön. Förskollärarna belyser poängen utav att stärka texter tillsammans med bild samt att göra texter tillgängliga i miljön för barnen. Detta utvecklar ett meningsskapande hos barnen. Resultaten visar också att barnen utforskar textmiljön på egen hand, och samspelar med barn och vuxna kring artefakter som intresserar dem, vilket blir en slutsats för arbetet. Ett annat tydligt resultat blir att miljön bör berikas med fler texter som barnen kan utforska kring, samt att texter kopplat till bilder kunde ökas eftersom detta var något som barnen tydligt fann intresse för. Intressant för fortsatt forskning blir därmed att studera hur pedagoger fångar upp och samspelar kring det som barnen visar intresse för inom skriftspråk och texter.

Studien belyser hur pedagoger från två förskolor reflekterar kring miljö och material i förhållande till genus och hur vårdnadshavare görs delaktiga i förskolornas genusarbete. Syftet i studien var att undersöka hur pedagoger på två förskolor reflekterade över miljö och material ur ett genusperspektiv samt om och hur de förmedlar genusarbetet till vårdnadshavare. Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med avseende på genus har använts. Förskolan ska arbeta för att motverka stereotypa könsmönster men inga direkta riktlinjer finns för hur ett sådant arbete ska gå till. Studien bestod av intervjuer med sex pedagoger och två vårdnadshavare. Resultatet i studien visade att miljö och material kan påverka både vuxna och barns uppfattningar om flickors och pojkars lika värde. Det framkom att vårdnadshavare inte var alltför delaktiga i förskolans genusarbete. En slutsats blev att både pedagogers och vårdnadshavares förhållningssätt påverkade miljön som i sin tur sände ut budskap om hur flickor och pojkar bör vara.

Hållbar utveckling och miljöfrågor är ett högst aktuellt tema, inom designområdet har man länge jobbat med dessa frågor, inom konsten händer inte lika mycket. Hur kan man arbeta med hållbarhetsfrågor inom bildämnet? Ett av gymnasieskolans mål handlar om att varje elev ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Hur kan det målet bearbetas och tolkas ur ett bildpedagogiskt perspektiv? Vilka strategier, metoder och material användbara för bildämnet blir resultatet när målet används som utgångspunkt i undersökningen? Utifrån ett lärarperspektiv skaffar jag mig genom undersökningen kunskaper som möjliggör det för mig och andra bildlärare att bidra till att det målet går att uppfylla. I arbetet används målet som utgångspunkt när material, metoder och strategier undersöks ur konstnärligt och miljömässigt perspektiv. Empirin i form av den praktiska och konstnärliga undersökningen, samt en studiecirkel där hållbarhetsfrågor kopplat till konstnärligt arbete diskuteras, analyseras med hjälp av hållbarhetsteorier. Utöver att analyseras i uppsatsen så visas också den praktiska och konstnärliga undersökningens resultat på Konstfacks vårutställning. Föremålen som visas är resultatet av destrategier, metoder och material som har undersökts. Jag har bland annat tillverkat och arbetat med biologiskt nedbrytbara material som trolldeg och återvunna material som pappier maché gjort av papper från skräpinsamlingen på Konstfack. Jag har undersökt strategier för att minska material och jobbat med återanvänt material som till exempel uttjänta strumpbyxor, men också med material som är möjligt att återanvända om och om igen som vax. Flera av de objekt som visas i utställningen är sammanfogade på så sätt att de är möjliga att plocka isär och använda på andra sätt eller återvinna, också det en hållbarhetsstrategi. Själva utställningsformen är ett försök till effektivt materialanvändande på så sätt att ett stort utrymme tas i anspråk genom användande av relativt lite material. Omsorg om miljön har varit genomgående i arbetet, i undersökning och gestaltning men även genom valet att skriva uppsatsen i ett typsnitt som använder lite trycksvärta. Syftet är att undersökningens resultat ska inspirera och bidra med kunskap om hur man kanarbeta med och tänka kring bild- och designundervisning utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Detta arbete kommer att handla om barnens perspektiv på miljön i förskolan. Det vi ville ha fram med arbetet är hur barnen tolkar de olika miljöerna utifrån barnens perspektiv och hur barnen påverkas av de olika miljöerna och materialet. Miljöerna som vi tittat på är inomhus, ute på gården och i skogen. Vi har använt oss av intervjuer med femåriga barn och observationer av dem i de olika miljöerna på två olika förskolor. Vi har använt oss av kategoriseringar för att analysera barnens svar på intervjufrågorna i dessa kategorier framkom saker som man kan hålla i/ transportera, bli transporterade av/ bli buren av och saker som barnen saknar. Vi kom fram till att barnen saknar material i de olika miljöerna och att mycket material inomhus är platsbundet. Vi har sett att barnen är begränsade av både rummen och materialen. Vi såg även att barnen är mer rörliga utomhus och i skogen än de är inomhus enligt både intervjusvar och observationer. Vi har uppmärksammat att det finns mer behov av pedagogernas närvaro inomhus än i utomhusmiljöer. Vi har sett i våra observationer en koppling mellan hur barn leker och ytan som de har att använda sig av. Vi har uppmärksammat att läroplanen för förskolan inte har barnens perspektiv i fokus utan har enbart ett barnperspektiv.

No description available.