Syftet med denna uppsats är att utifrån den kvalitativa undersökningen ta fram nya idéer som kan få ungdomar och unga vuxna mellan 15-30år att bli mer motiverad till att återvinna matavfall. Rapporten har tagit stöd av innovationsteorier samt tidigare forskningar. Den empiriska delen för rapporten grundar sig på personlig intervju med Reiner Schulz som är verksamhetsansvarig för avfallshanteringsenheten på Eskilstuna Energi & Miljö. Vidare har kvalitativa undersökningar med åtta respondenter i åldrarna mellan 15-30år genomförts varav av fyra tjejer och fyra killar. Valet av Eskilstuna Energi & Miljö är på grund av att jag under min högskolestudie tid har arbetat där som informatör och har därför kännedom om företaget. Vidare är valet av ungdomar i Eskilstuna ett bekvämlighetsurval eftersom dessa personer är arbetskollegor och även inom min vänkrets. Innovationsbidragen som presenteras i rapporten är en applikation till smartphones och en utvecklad matavfallspåse som innehåller information om källsortering för matavfall. Dessa två idéer har jag har tagit fram med hjälp av den enkla innovationsmodellen GSI som är framtagen av Bessant & Tidd (2007). Detta för att generera, sedan välja ut de potentiella idéerna och sist men inte minst att implementera de idéerna som har uppkommit ur min undersökning.

Styrdokument ställer övergripande krav på förskollärare och barnskötare att skapa trygga miljöer som främjar goda kamratrelationer då många barn idag vistas i och berörs av förskolans fysiska miljö. Forskning visar dock att den fysiska miljön ofta tas för given inom den didaktiska forskningen. Föreliggande studie ämnar ge förskollärare och barnskötare verktyg att främja trygga kamratrelationer genom att arbeta med den fysiska miljön ur ett barnperspektiv. Empirin utgörs av semistrukturerade intervjuer i samtalsform med sjutton barn från två förskolor. För att lyfta barns perspektiv på relationen mellan den fysiska och sociala miljön intervjuas barn med stöd av fotografier och ikoner som representerar känslor. Även sju pedagoger intervjuas för att synliggöra möjliga likheter och skillnader mellan barns och vuxnas perspektiv. Ur barns perspektiv visar resultatet att barn är glada och har roligt tillsammans med kamrater i en miljö som innehåller ett varierat utbud av artefakter, möjligheter till fysiska aktiviteter samt gemensam planerad verksamhet, där artefakter kan uppfattas mediera trygghet. Den fysiska miljön kan således bidra till positiva känslor som främjar trygga kamratrelationer. Resultatet visar att pedagogerna lyfter vikten av närvarande vuxna och möjligheten till flexibla planlösningar. Att utrymmen som hall och groventré ligger nära varandra möjliggör att pedagoger skulle ha överblick i situationer som beskrevs som problematiska av både barn och vuxna. Studien visar att barn är utmärkta informanter om sina villkor och har själva lösningar på praktiska problem som kan finnas i förskolans miljö. Därmed är det fruktbart att öka barns delaktighet när pedagoger tänker kring den fysiska miljöns utformning på förskolan.

Syftet med studien är att få kunskap om förskollärares erfarenheter och förhållningssätt till förskolans läsmiljö. Resultatet är baserat på tre observationer av läsmiljöer och läsaktiviteter i förskolans verksamhet samt tre kvalitativa intervjuer med de förskollärare som hållit i läsaktiviteterna. För att få en uppfattning om deras erfarenheter och kunskaper om läsmiljön i förskolan. Resultatet visar att det är svårt att sätta ord på vad en fysisk och social läsmiljö är men förskollärarna har en tydlig bild vad som förväntades av dem under en läsaktivitetet för att främja barns språkutveckling. Resultatet visar att det är pedagogen som har störst betydelse för att läsmiljön ska vara gynnsam för barnen vid läsaktivitet. Läsaktiviter framhålls som en viktig aktivitet i förskolans verksamhet men verksamhetens resurser gör det svårt att genomföra läsaktiviteterna på önskat sätt. Högläsning sker oftast som en rutin och är sällan välplanerad. Observationerna visar att det finns flera likheter i den fysiska miljöns utformning samt hur den social miljön verkar. Gemensamt för förskollärarna är att de tycker miljön ska vara mysig, lugn och utan störmoment.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att jämföra hur lärarna främjar elevernas koncentrationsförmågor och utreda eventuella uppkomna dilemman avseende tillämpningen, men även att undersöka vilka skillnader som uppstår i de auditiva och de visuella klassrumsmiljöerna på grundskolor respektive särskolor. Den tidigare forskningen, det systemteoretiska perspektivet och tio halvstrukturerade fenomenologiskt inriktade intervjuer till grund för denna genomförda studie. Den tidigare forskningen innefattar olika aspekter och metoder som hämmar respektive främjar koncentrationsförmågan i de auditiva och de visuella klassrumsmiljöerna. Intervjuerna har utförts tillsammans med lärare från fem särskolor från lågstadiet, mellanstadiet och en gymnasiesärskola och de fem lärarna från grundskolorna är yrkesverksamma på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. Intervjuernas svar innefattar skillnader mellan de båda skolformerna, uppkomna dilemman och koncentrationsfrämjande metoder i de auditiva och de visuella klassrumsmiljöerna. Resultaten påvisar att metoderna som lärarna använder i de visuella och de auditiva miljöerna i klassrummen avser olika sorters möbleringar med och utan skärmväggar, struktur, att lyssna på musik, tennisbollar på stolsbenen och fysisk aktivitet. Belysningen, förhöjda ljudnivåer, möblerna, möbelinköp, bildstöd och ljudabsorberande klassrum är de aspekter som orsakar olika dilemman avseende elevernas förmåga till koncentration i klassrummen. De skillnader som återfinns mellan de båda skolformerna är elevantalet, möbleringsmetoderna, möblerna, att grundskoleeleverna oftare har bänkgrannar och att särskolans elever har en större handlingsfrihet än vad eleverna i grundskolorna har.

Uppsatsens titel är Pedagogers tankar kring förskolans miljö, författare Christina Vamborg och Eva Wendel. Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om hur pedagoger i förskolan, tänker kring förskolans miljö. Vi avser att synliggöra pedagogers tankar genom frågeställningarna; Hur tänker pedagoger kring den fysiska miljön i förskolan? och Hur tänker pedagoger kring den psykiska miljön i förskolan? Teoretiska utgångspunkter är förskolans historia, Fröbel och Vygotskij, samt aktuell forskning om förskolemiljö. I uppsatsen används både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Enkäter förmedlades till 50 verksamma pedagoger, och besvarades av 28 informanter. Resultatet bearbetades i en fenomenografisk fyrstegsanalys, som stämmer väl överens med uppsatsens syfte - att undersöka pedagogers uppfattning om förskolans miljö. Resultatet visar att pedagoger upplever ett stort behov av tid för planering och reflektion. En öppen kommunikation som förutsättning i skapandet av förskolans miljö var en central tanke. Behov av ändamålsenliga och estetisk tilltalande lokaler för förskoleverksamhet, med ett kontinuerligt underhåll och åtgärder för att komma tillrätta med höga ljudnivåer. Nyckelord: Förskola, Pedagoger, Barn, Fysisk miljö, Psykisk miljö.

Detta examensarbete handlar om miljö för samspel. Studien riktar sig mot hur pedagogen formar den fysiska och den sociala miljön i förskolan. Syftet är att studera om hur miljön i förskolan kan skapas för att underlätta samspelet mellan barn. Fokus kommer att läggas på pedagogernas syn på miljöer i förskolan och vad som kan bidra till bra kvalitet i barns samspel. Undersökningen tar även upp hur pedagogerna ser på föräldrarnas roll och inflytande i förskolemiljön. De frågeställningar som hjälpte oss att besvara syftet är: Hur skapar pedagoger goda förutsättningar för barns samspel i olika miljöer? Kan barnen påverka utformningen av sin miljö? Är den fysiska miljön tillgänglig för samspel? Hur ser pedagoger på föräldrarnas inflytande i förskolemiljön? För att få svar på frågeställningarna har pedagoger på tre olika förskolor intervjuats kring miljö för samspel och föräldrainflytande. Observationer har gjorts i samband med intervjuerna för att se hur miljön är arrangerad på avdelningarna. Studien har utgått från två olika teoretiska perspektiv: sociokulturellt perspektiv och kognitivt perspektiv. Vi har sett hur miljön kan skapa såväl förutsättningar som hinder för barns samspel.

Uppsatsen handlar om den fysiska pedagogiska miljön i en särskoleklass. Med hjälp av observationer och intervjuer undersöker jag detta slags miljöfaktorer i klassrummet och ute på skolgården. Syftet är att se om den är anpassad utifrån särskoleelevers särskilda behov. Med hjälp av fallstudier har jag kommit fram till att den fysiska miljön i särskoleklassen 2-4 inte var anpassad utifrån elevers särskilda behov. Detta bör uppmärksammas och det finns behov av att studera vidare i vilken utsträckning detta påverkar elever, inte minst i social och psykologisk mening.

AbstractExamensarbetet handlar om lärares tankar kring koncentrationssvårigheter och om miljön eleverna vistades i har någon betydelse för elevernas koncentrationsförmåga. Vi ville även se om lärarna ansåg att det hade någon betydelse för eleverna med koncentrationssvårigheter, var de befann sig, om koncentrationssvårigheter visade sig mer eller mindre eller inte alls. Följande huvudfrågor användes för att försöka ta reda på lärarnas syn kring ämnet. Vilka likheter och skillnader finns det i olika lärarkategoriers beskrivningar av koncentrationssvårigheter? Har den fysiska och pedagogiska miljön enligt lärarna betydelse för hur koncentrationssvårigheter kan yttra sig? Vilka är lärarnas uppfattningar om på vilka olika sätt den fysiska och pedagogiska miljön gynnar respektive försvårar koncentration? Den metod vi använt oss av är kvalitativ intervju där vi intervjuat lärare som har olika lärarkategorier och jobbar på samma skola. Vårt resultat har visat att lärarna trots olika yrkeskategorier har ungefär samma definition av vad koncentrationssvårigheter är. Alla lärare var överens om att både den fysiska och pedagogiska miljön hade betydelse för hur koncentrationssvårigheter yttrar sig. Alla lärare tog bl.a. upp lokalerna som ett problem.

Bakgrund: Att förändra vårt nuvarande jordbruk till ett växtbaserat system skulle kunna leda till stora förbättringar för miljön, en hälsosammare och hållbarare framtid. För att minska köttkonsumtionen och införa mer vegetariskt i samhället krävs olika strategier som till exempel mer vegetarisk mat i skolan. Vissa skolor i Sverige har planer på att införa mer vegetariskt men de upplever ett motstånd hos vissa elever och föräldrar. Utbildning inom kost är en viktig faktor för att människor ska vilja göra en förändring och för att möjligtvis minska motståndet mot den vegetariska kosten.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevers inställning till den vegetariska maten i skolan.  Metod: En kvantitativ studie genomfördes med en webbenkät. Studien gjordes på 174 gymnasieelever runt om i Sverige. Data analyserades via Excel och SPSS genom icke-parametriska tester. De tester som användes var Chi2-test, Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test med 25:e-75:e percentilen som spridningsmått och median som centralmått. Den signifikansnivån som användes var p <0,005. Resultat: Skillnad ses mellan könen kring inställning till servering av vegetarisk mat i skolan. En del elever känner sig påtvingade en vegetarisk kost i skolan men skulle kunna tänka sig att äta mer om det fanns fler alternativ. Flickor anser även att vegetarisk kost är mer hälsosam än pojkarna. Samtidigt som många elever tänker på hur maten produceras är det inte en av de sakerna som påverkar deras lunchval mest i skolan. Slutsats: Gymnasieelever idag har en relativt god inställning till vegetarisk kost i skolan men det finns många förbättringsmöjligheter framförallt när det kommer till smak och utseende. Mer information skulle behövas för att få eleverna mer intresserade av den vegetariska kosten.

The purpose of this study is to write a continuation of previous thesis that was based on qualitative interviews of how to work with environment and nature in preschool. I want to examine to what degree the teachers work with the different parts that was presented in the previous study. My method was to make a quantitative web based survey that all the staff that works with the children in the selected preschools could answer. Throughout my study I found that preschools around Sweden are working with different methods when they work with environment and nature. All the methods presented in the survey had been used by almost all the respondents. The survey showed that it was an advantage to be able to work practically with the children. Most respondents had a personal interest in the subject, but the level of education that the respondents had did not seem to influence their interest. Experience did not influence the extent of work with environment and nature, however, the study shows that it was easier to work with the subject with children in groups aged 3-5, compared to other age groups. The biggest obstacles in working with environment and nature were too big groups and too little time.