Spelling suggestions: "subject:"makrofossil"" "subject:"makrofossila""
1 |
Makrofossil som redskap för miljöbeskrivning av Lina myr på GotlandHanström, Yrla January 2016 (has links)
Syftet med det här projektet är att göra en paleoekologisk studie för att utvärdera om makrofossilanalys kan användas som självständigt redskap för att göra en miljöbeskrivning av sedimentborrkärnan från Lina myr, samt att se om det finns tillräckligt material i borrkärnan för att göra kol-14 dateringar. Makrofossil är alla spår av djurliv och växtliv i jordlagren som man kan observera okulärt, exempelvis fröer, benrester och träkol. Genom att studera makrofossil så är det möjligt få en bild av resursutnyttjandet i ett område eller se spår av biologiskt liv. Projektet baseras på material som kommer från Lina myr som ligger på den östra delen av Gotland. Området är ca 900 hektar stort och ligger på en kalkstensgrund. Under hösten 2016 påbörjades ett projekt med syfte att undersöka landskapets och människans interaktion i området med fokus på Lina myr där landskapsförändringar som skett under 8 000 år ska studeras med hjälp av olika metoder. Studierna kombinerar paleoekologiska, arkeologiska och samhällsgeografiska perspektiv. Genom våtsiktning och med hjälp av mikroskop studerades material från borrkärnan tagen vid Lina myr. Ett fåtal fröer hittades tillsammans med en del insektsdelar och molluskskal. Förhoppningen var att hitta material för en kol-14 datering, men endast mycket små delar träkol hittades och de flesta av fröerna var inte lämpliga för datering. Tolkningen av de artbestämda fröernas ekologi resulterade i slutsatsen att det funnits vatten i området länge som varit sött och/eller bräckt. Detta antagande stärktes av fynd av Chara som återfanns i prover från nästan alla lager. Dock fanns det för lite material för att göra en miljöbeskrivning av området. En rekommendation var att även utföra en diatoméanalys och eventuellt även en pollenanalys, för att få en tydligare bild av landskapsutvecklingen.
|
2 |
Lilla huset på Jæren : Makrofossilanalyser av prover från en möjlig silversmejda / Little house on the Jæren : Macrofossil analysis of samples from a potential silversmithySmeds, Daniel January 2017 (has links)
This bachelor thesis explores the agricultural landscape in southwestern Norway during the Viking Age. Based on macrofossil samples from the site Sømme in Rogaland fylke the prehistoric use of cultivated and non-cultivated plants are analysed and compared to previous studies and the state of knowledge. The thesis also investigates the potential social status of the site Sømme, the silversmithy and the smith. The results suggest Hulled barley (Hordeum vulgare) was cultivated nearby based on charred seeds found in postholes of the house. Nitrogen demanding plants, such as Fat-hen (Chenopodium album), were also found, which suggests an agricultural practise that involved manuring. The social status of Sømme and the silversmith is likely to have been quite high. People in graves with smithy tools in Norway are considered to have held a high social status. In Joa, close to Sømme, is one such grave. The smith has most likely been in direct contact with the ruling class when crafting jewellery.
|
3 |
Environmental Development around Falun Copper Mine during Late HoloceneEdberg, Elin January 2015 (has links)
The area at and around the Falun copper mine has always been of great interest. To begin with it was the valuable ore that drew people to the area. Now it is the historical, archaeological and environmental aspects that draw researchers from different fields of study to Falun. Peat cores were taken in several peatlands throughout an area extending toward about 2 kilometres to the west, southwest and south of the Falun mine. One core was selected for more extensive studies including plant macrofossil analysis, loss on ignition (LOI) and 14C – analysis. These methods are combined to give a picture of the environmental conditions at different periods in time, using plants and their preferred growth environment as an aid. The untouched environment changing into the well-known mining landscape that prevailed in the hey-day of the mine, with the change being the focal point, is the reason for this study.The cores presented in this thesis generally show lake areas drying up and transforming into peatlands, some peatlands may however have been formed in other ways. The location chosen for further studies is now almost transformed to a forest floor. This study provides a solid foundation for further studies as well as adds more information to existing knowledge. However, more research is needed to fully understand how the environment changed due to the opening of the mine. / Området vid och runt Falu koppargruva har alltid varit av stort intresse. Till en början var det den dyrbara malmen som lockade människor till platsen. Numer är det de historiska, arkeologiska och miljörelaterade aspekterna som lockar forskare från olika forskningsfält hit. Torvkärnor togs från flera torvmarker inom ett område som sträcker sig ungefär 2 kilometer i väst-, sydväst-, och sydlig riktning från Falu gruva. En torvkärna valdes ut för mer omfattande undersökningar, dessa inkluderar växt-makrofossil-analys, LOI och 14C – analys. Dessa metoder kombineras för att få en bild av de rådande miljöförhållandena vid olika tidpunkter, genom att använda växters föredragna växtplats som hjälp. Det är hur den orörda naturen förändrats till det välkända gruvlandskapet som rådde under gruvans storhetstid, med förändringen i centrum, som är anledningen till denna studie.Torvkärnorna som visas i denna rapport visar i stort sett hur sjömiljöer torkat ut och förändrats till våtmarker, vissa våtmarker kan dock ha utvecklats på annat sätt. Den plats som valdes ut för vidare studier har idag nästan helt omvandlats till skogsmark. Denna studie ger en stadig grund för vidare studier och tillför viss information till den redan befintliga. Det behövs dock mer forskning för att fullt ut förstå de miljöförändringar som gruvdriften medförde.
|
4 |
Makrofossilanalys som ekologiskt verktyg : En metodutvärderingPettersson, Siri January 2017 (has links)
Approximately 50 percent of all endangered species in Scandinavia are associated with old agricultural landscapes. During the agricultural industrialization of the past century the traditional practices and methods that created these environments have been phased out. This has brought on a serious decline and fragmentation of biomes that many endangered species depend on. Knowledge of traditional agricultural landscapes and their species dynamics is needed to make well informed decisions regarding their care and restoration. One way to acquire such knowledge is to study fossil plant remnants from old agricultural contexts. In this study sub-fossil Cyperaceae achenes were analyzed in an attempt to identify them. The achenes had been preserved in three Iron Age wells (80-980 AD) at the Gilltuna settlement in central Sweden and were found during an archeological investigation in 2010. The purpose of this study was to identify the achenes to species level, make conclusions about the ecology of the surrounding landscape, and construct simple species identification key as well as evaluate archaeobotany as an ecological tool. The identification attempt resulted in 14 determined species, which were in consistency with previous landscape analyses made using ecological species distribution. The resulting identification key is a suggestion, to be expanded in the future. This method can undoubtedly provide further knowledge of prehistoric and historical biomes, but in order to draw useful conclusions the identification technique further as well as knowledge of present regional ecology must be developed, especially concerning different Cyperaceae species‟ response to different kinds of stress.
|
Page generated in 0.0351 seconds