Denna uppsats Judehatet i Sverige - en undersökning om hur antisemitism kommer till uttryck i Malmö handlar om hur antisemitismen har utvecklats och fått ett starkt fotfäste i den svenska staden Malmö. Genom en teoretisk provtagning har jag valt antale intervjuade personer utifrån deras möjlighet att bidra med relevant kunskap. Jag har även använt mig utav en kvalitativ intervjumetod med tre informanter från den judiska församlingen i Malmö och jag har haft för avsikt att undersöka hur antisemitismen har utvecklats i Malmö och hur detta upplevs av judar. Genom olika artiklar och annan relevant litteratur har jag försökt utvidga det judiska perspektivet om hur stämningen i Malmö upplevs. Analysen belyser hur judar i Malmö upplever att antisemitismen kommer till uttryck och hur judefientligheten ökat i staden samt hur den pågående Israel-Palestinakonflikten påverkar de fientliga stämningarna i staden. Analysen lyfter även fram vilka eventuella orsaker som ligger bakom denna utveckling och på vilket sätt mina informanter tror att man kan arbeta bort antisemitismen i staden. / This thesis "Jew-hatred in Sweden - a study on how anti-Semitism is manifested in Malmö" is about how anti-Semitism has been developed and gained a strong foothold in the Swedish city of Malmö. Through a theoretical sampling I selected the number of interviewed persons based on their ability to contribute with relevant knowledge. I have also used a qualitative interview method with three informants from the Jewish community in Malmö and my intention has been to explore how Anti-Semitism has evolved in Malmö and how it affects Jews. Through various articles and other relevant literature I have tried to expand the Jewish perspective on how the mood in Malmö is experienced by them. The analysis highlights how the Jews in Malmö feel that anti-Semitism is expressed and how hostility against Jews has increased and hos the Israeli-Palestinian conflict affects the hostile atmosphere in the city. The analysis also highlights possible reasons behind this development and the way in which my informants believe that they can work against anti-Semitism in the city.

I föreliggande studie undersöks hur autenticitet och historia produceras, brukas och utnyttjas i en kontext där städer och platser hanteras utifrån en dominerande marknadsliberal logik och ideologi. Syftet är att bidra med en djupare förståelse för autenticitetsbegreppets betydelse, funktion och förändring över tid, samt utreda vilka konsekvenser ett visst förhållningssätt genererat för stadsplaneringen. Studiens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är Malmö stad. Inom ramen för fallstudien har stadsförnyelseprojekten Hyllie och Varvsstaden granskats. Studien utgår från antagandet om att den kulturella sfären, däribland städer och historia, estetiserats genom att inordnas under ekonomin. Betydelsen av historia har således omformulerats till att i första hand handla om estetik och en förmåga att förmedla upplevelser. Autenticitet betraktas ur detta perspektiv som en social konstruktion där hävdandet av historisk förankring ses som ett retoriskt verktyg för maktutövande. Vidare betraktas autenticitet utifrån ett alternativt perspektiv: den postmoderna positionen, som radikalt ifrågasätter begreppets existens. Kategorier som original-kopia hävdas ha luckrats upp till följd av konsumtionssamhällets fokus på symbolkommunikation och representativa bilder. Autenticitet är ur detta perspektiv dekonstruerat - icke-existerande. Analysen påvisar att historia rekonstrueras aktivt genom politiskt och kommersiellt historiebruk. Historien bäddas in i en ramberättelse och omvandlas efter den postindustriella stadens preferenser. En tydlig hierarki framträder där autenticitet primärt relateras till nystarter och mindre till ursprunglighet, vilket innebär dels att historien modifieras, men också att delar av historiekulturen ”avaktiveras” och görs ogiltig. Ur detta perspektiv kan autenticitet förstås som en kulturprodukt vars betydelse baseras på möjligheten att skänka mening åt den utvecklingsinriktning som aktivt konstruerats och gjorts giltig.

<p>This dissertation is about children in a district in Malmö, Sweden that is called Rosengård. This district is known for its high amount of immigrants and foreigners and all the children interviewed for the study are foreigners.</p><p>We wanted to bring out their story, how they experience the cultures they are in touch with, the Swedish culture that they live in and their foreign culture that they experience at home with their parents. How do these children socialize into the Swedish culture while living in a district that is hardly exposed to it? We have been working from a different perspective, this due to the fact that we have both grown up in Rosengård and are still currently living here. Therefore our perspective is more from the inside, we can relate to the children’s stories and we can tell about it in a way that seems more natural.</p><p>These children are not more different than other children, they have the same interests and hobbies as is considered to be “fashionable” in youth culture today. They all have hopes and dreams like everybody else, and the fact that they are not exposed to the Swedish culture does not seem to affect them, yet.</p>

Abstract   The law in sexual crimeis one of the most important sections in law that we have for the legalsecurity in relation to the victims. It took many years before Sweden began toactively examine how our laws were designed in this area, but throughout the2000s, several reforms have taken place. These have in turn led to SOU 2010:71,the inquiry is for us to have a new sexual offenses law again January 1st 2012.   The major reform took place in 2005,which would change the whole structure of Sexual Crimes Act by the new Chapter6. The goal here was to increase the protection of children victims of sexualabuse of any kind. Furthermore, they changed the term "sexualrelations" to "sexual conduct" throughout the entire chapter 6.The reason for this was that the former term is considered to be misinterpretedthat an assault could be seen as mutual. More thoughts how to design the lawwas presented in this reform, which may cause us to get one with acomprehensive legislation in this area.     An organization that has been givena voice in the legislative process is ECPAT, which actively works for increasedprotection for children who are sexually abused and sexually exploited. Theirexamination of draft laws has led to the seen several loopholes and enforcementproblems that need attention, to the Act must be better protected than it isfor the moment is. A major problem they see in the distinction in terms ofprotection for children up to 17 years, where it appears that we just have anabsolute protection for children up to 12-13 years of age, this must beaddressed to children should not go overlooked in the sections of law.     ECPAT also makes parallels in itsresponse to the big pimping scandal that took place in Malmo in year 2010. Theypressed on several points that indicate gaps in current legislation and that itcan be clearly inferred from the judgments of the target in question. That thisshould be taken seriously, there is no doubt, especially as Sweden also beencriticized for lack of adequate training for our judges and courts. In severalEuropean countries have special courts and specially trained judges in suchcases and it is something that we in Sweden should introduce immediately, to increaselegal protection to people who have been sexually abused.

This dissertation is about children in a district in Malmö, Sweden that is called Rosengård. This district is known for its high amount of immigrants and foreigners and all the children interviewed for the study are foreigners. We wanted to bring out their story, how they experience the cultures they are in touch with, the Swedish culture that they live in and their foreign culture that they experience at home with their parents. How do these children socialize into the Swedish culture while living in a district that is hardly exposed to it? We have been working from a different perspective, this due to the fact that we have both grown up in Rosengård and are still currently living here. Therefore our perspective is more from the inside, we can relate to the children’s stories and we can tell about it in a way that seems more natural. These children are not more different than other children, they have the same interests and hobbies as is considered to be “fashionable” in youth culture today. They all have hopes and dreams like everybody else, and the fact that they are not exposed to the Swedish culture does not seem to affect them, yet.

Vi lever idag i en värld vars klimat är under förändring. De stigande temperaturerna leder till att havsnivån har stigit och även i framtiden kommer att fortsätta att stiga. När havsnivån stiger kommer kustnära områden vara tvungna att på något sätt skydda sig emot de högre vattennivåerna. Huvudstudien är över Göteborgs stad, där intervju genomfördes med Ulf Moback på Göteborgs stad. För att få perspektiv på Göteborgs stads arbete gjordes valet att även studera en annan stad med liknande problematik, Malmö. Studiens syfte var att undersöka hur Göteborg och Malmö avser att skydda staden från den stigande havsnivån. För att uppnå studiens syfte genomfördes dels en intervju och dels en dokumentstudie. Intervjun genomfördes med Ulf Moback som arbetar som landskapsarkitekt på Göteborgs stad. I dokumentstudien studerades Malmö Stads framtida planer för att skydda sig mot den stigande havsnivån. De resultat som framkom analyserades sedan utifrån fem olika steg som Länsstyrelsen (2011) anser vara viktiga i arbetet med att anpassa städer för att klara stigande havsnivåer. Studiens syfte och frågeställningar uppfylldes och resultatet belyser att städerna vidtar flera olika åtgärder för att skydda sig från en stigande havsnivå. Det finns också en mängd likheter i de båda städernas tankar kring hur de skall skydda sig för det stigande havet. En gemensam nämnare i deras arbete är att båda städerna har för avsikt att anlägga ett större översvämningsskydd i form av olika typer av barriärer. En annan gemensam nämnare i städernas arbete är att de verkar se konsekvenslindring som en viktig åtgärd. Denna konsekvenslindring består framförallt av att en anpassning av byggnader sker för att de skall tåla en eventuell översvämning. Ett ytterligare resultat som framkom i studien var att dessa två svenska städer ser Nederländerna som ett gott exempel när det gäller arbetet med att skydda sig mot de stigande havsnivåerna. De hämtar också mycket tips och erfarenheter från Nederländerna när det gäller att bygga olika former av översvämningsskydd.

Syfte - Syftet med studien är att presentera exempel på vad integration kan innebära förmänniskor som har olika perspektiv (stadsdelsförvaltare, projektledare och målgruppen) påintegrationsåtgärder i betydelsen att det antingen arbetar med integrationsåtgärder eller utgörmålgrupp för åtgärderna. Målet med uppsatsen är att belysa problemet kring begreppetintegration i utvalda stadsdelar (Rosengård, Fosie och Södra Innerstaden) med utgångspunkt iarbete och utbildning.Metod - I vår C-uppsats har vi valt en forskningsstrategi med kvalitativ och induktivinriktning bestående av fallstudier som forskningsdesign. Med kvalitativ och induktivinriktning menar vi att vi har lagt stor fokus på ord vid insamling av data och analys, samt attvi har genererat teorier utifrån vårt forskningsresultat. Våra data har gått ut på både öppna ochsemistrukturerade intervjuer baserad på en intervjuguide.Resultat - Studiens resultat visar att integration tolkas olika beroende på var man befinner sig ioch vilken position man har i samhället. I vår undersökning bland våra respondenter somjobbade som stadsförvaltare respektive projektledare, tolkades begreppet integration på ettlikvärdigt sätt. Men bland våra respondenter som respresenterade målgruppen, kunde vikonstatera att de hade en mer diffus bild kring integration. Vidare har vi även kunnatkonstatera att det saknas pågående forskning kring ämnet integration med inriktning på arbeteoch utbildning i de utvalda stadsdelarna. Den här uppsatsen skulle kunna bidra till vidare forskning kring begreppet och innebörden av segregation som motpol till begreppetintegration.

Ett vanligt förekommande drag i aktuella policys gällande stadsplanering är inriktningen mot att bygga tätt och funktionsblandat. Teorier om den täta staden menar att den fysiska närheten främjar socialt deltagande i samhället och att blandning av funktioner och bostadsformer kan generera socioekonomiskt utjämnande effekter. Dessa teorier har dock blivit kritiserade på olika sätt av forskning som menar att de saknar empiriska belägg. Med utgångspunkt i en fallstudie av Malmö stads förtätningsstrategier undersöker denna studie hur förtätning av bostadsområden kan påverka aspekter av den sociala sammanhållningen och social integration. Resultatet tyder på att det finns ett behov av att förhålla sig kritiskt till generella antaganden om hur en tät stadsstruktur kan påverka sociala processer. För att förtätningsprojekt ska fungera socialt hållbart krävs goda och breda kunskaper om den lokala kontexten och invånarnas tillvaro inom bostadsområdet och i staden som helhet. Med väl grundad kunskap om vilka behov och värden som finns i ett bostadsområde tycks dock förtätningsåtgärder ha förutsättningar att komplettera med funktioner och platser som kan främja aspekter av social sammanhållning och social integration.

<p>Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik.</p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet. De teorier som används är politiskt styrning samt policyprocessen som tittar på de stadier som ett beslut går igenom från initiering till efterkontroll.</p><p>Uppsatsens material består i huvudsak av kulturpolitiska styrinstrument samt intervjuer som gjorts med representanter från Malmö stads kulturpolitik och representanter från Malmös kulturutövare.</p><p>Resultatet av denna uppsats är att det råder delade meningar om hur verkligheten ser ut i det konstpolitiska klimatet i Malmö stad. Konstutövarna har en uppfattning om att kommunikationen mellan utövarna och Malmö stad är bristfällig och de känner sig många gånger negligerade. Politikerna är av en annan uppfattning, de anser att kommunikationen fungerar bra. De väljer att arbeta med konstutövarnas intresseorganisationer istället för med enskilda konstnärer. Kultursekreteraren har i sin tur en annan uppfattning, hon ser att i hennes arbete fungerar dialogen bra men att kring beslut som Rooseum så har det skett med en dålig kommunikation från politikernas sida och hon förstår konstutövarnas frustration av att arbeta i ovisshet. De kulturpolitiska styrinstrument man arbetar med i Malmö stad är i grunden de kulturpolitiska målen, dessa anses vara en vision som är svår att konkretisera men man försöker utgå från dessa i sitt arbete. De andra styrinstrument som man arbetar med är verksamhetsidén för bildkonsten och handlingsplanen för bildkonsten i Skåne.</p>

<p>Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhållande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstärker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms området. jag har följt dessa supportrar under våren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstå hur man upprätthåller och förstärker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll för dessa människor, det får symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir ännu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar på när man flyttat till en ny stad som ett sätt att bevara sin identitet i en ny miljö.</p>