Uppsatsen är en komparativ studie av stadsdelen Västra hamnen i Malmö, detta genomMalmö stads visioner och utvalda artiklar. Syftet med studien är att analysera hurmarknadsföringen av en stadsdel kan påverka en hel stad. Studien är uppbyggd i ettkronologiskt perspektiv för att läsaren enklare ska se den strukturella utvecklingen. Genomurbanteori behandlas ämnen som mentala bilder av staden, sociala strukturer och kulturellaprocesser i följd av den postindustriella utvecklingen i stadsdelen Västra hamnen.

Genom att undersöka hur sex olika grupper i kommunerna Katrineholm och Malmö pratar om och argumenterar kring källsortering syftar studien till att identifiera argument och uppfattningar kring källsortering i de två kommunerna. Tre fokusgrupper i ålderskategorierna 20-26, 30-45 och 46-65 utfördes i varje kommun. Dessa sex fokusgrupper jämfördes sinsemellan för att undersöka likheter och skillnader mellan de tre ålderskategorierna och kommunerna. Dessutom ställdes resultatet mot tidigare forskning för att utläsa om studien speglade återkommande argument i tidigare studier eller om nya argument framställs. Resultatet av studien visar på att närhet till återvinningsstationer, underhåll av återvinningsstationer, platsbrist i hemmet, kunskap om källsorteringsprocessen och hur individen ska sortera, tanken för miljön och positiv feedback benämndes som drivkrafter till att deltagarna i studien sorterade mera. Faktorer som lagkrav och taxeringsavgifter uttryckte deltagarna som obetydliga eller rentav hinder när det kommer till deras källsortering. Resultatet av studien visar på att inga direkta skillnader mellan kommunerna kunde utläsas, dock kunde skillnader i argument mellan ålderskategorierna utläsas. / By examine how six different groups in Katrineholm and Malmö talks and arguments about recycling this study aim to identify arguments and perceptions about recycling in the two municipalities. Three focus groups in the age categories 20-26, 30-45 and 46-65 were performed in each municipality. These six focus groups were compared among each other to identify similarities and differences between the age categories and municipalities. Furthermore, previous science and the results from this study were compared in aim to investigate whether this study reflects arguments and perceptions in previous studies or if new arguments were established. The result in this study show that proximity to recycling stations, maintenance of recycling stations, lack of space in the home, knowledge about recycling processes, knowledge about how to recycle, the environmental mentality and positive feedback are, for the participants in this study, working as motivation factors to recycle more. Factors as legislative demands and rate billing were seen as insignificant or in some cases obstacles when increase the participant’s recycling. The results of this study show no differences between the two municipalities, however, differences in arguments and perceptions between the age categories could be interpreted.

Länder och städer lägger allt mer fokus på att arbeta med det egna varumärket och har därmed fått ett mer företagsliknande seende med medborgarna som konsumenter. Samtidigt använder de sig i allt större utsträckning av evenemang som ett marknadsföringsmedel. Evenemang av olika slag har på så viss blivit ett kraftfullt kommunikationsverktyg. Men ännu finns det inte tillräckligt med studier kring hur evenemang påverkar platsen eller platsens befolkning.  Studiens huvudsyfte är att bidra med ökad förståelse för hur en plats kan kommunicera sitt varumärke genom ett evenemang som Eurovision Song Contest. Genom att analysera skapandet av 2013 års Eurovision koncept "We Are One" och se vilken typ av påverkan det kan ha på värdstaden.  Studien baseras på kvalitativ forskning i form av halvstrukturerade intervjuer med personer som har insyn i årets svenska produktion av Eurovision Song Contest.  Vår studie har ett varumärkesperspektiv på Eurovision Song Contest och utgår från teori om platsmarknadsföring med kringliggande teorier om varumärke och storytelling.  Vårt resultat visar att Eurovision Song Contest är en mäktig kommunikationsplattform som värdlandet och värdstaden kan använda utifrån ett eget specifikt syfte. Syftet kopplas till det som platsen är i behov av att jobba med som t. ex ekonomi, näringslivet, mediabilden etc. Konceptet skapas med hjälp av storytelling metoden där varumärket framställs genom en berättelse, genom vilket det går att urskilja ett budskap värdlandet vill kommunicera. Vi kan konstatera att evenemang har en tendens att ge en kortsiktig effekt och för att arbeta mer långsiktigt krävs det att medborgaren får ta en större del i processen för att evenemanget ska skapa mervärde för platsen och dess medborgare. Slutligen kan vi se att oavsett värdland förblir Eurovision en säljande plattform, där kommande värdländer kommer att avgöra tävlingens utveckling och framtid.

This thesis is analysing the housing market situation in Malmö. The reason for the research is the always equally relevant choice between two types of housing- cooperative apartments and rentals. Cost and risk is compared between the two in order to see what accommodation is preferable from cost and risk aspects. A theoretical framework dealing with cost and risk associated to housing is the starting point of the thesis. Theory on different cost associated to the two types of housing is presented as well as risk aspects, such as market risk, credit risk and fluctuations in interest rates. The data used in the research is individual data from 993 households living in Malmö, providing the possibility to map out the cost and risk for the two types of housing and compare it to the housing market situation in Sweden.   At first glance it seems slightly more expensive to live in a rental compared to a cooperative apartment. However, when return on capital, risk premium and value change is included this first statement changes. The risk is slightly higher when living in a cooperative apartment than in a rental, due to higher risk associated to fluctuations in interest rate. However, the current initial economic situation is better for households in cooperative apartments than for households in rentals, implying that these households on average are more capable to handle the higher risk associated to changes in housing cost.

No description available.

Mot bakgrund av ett ökat intresset för stadskärnan, i både svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den här studien den svenska planeringspraktikens intresse för stadskärneutveckling i perifera områden. Syftet med studien är att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum för stadskärneutveckling och att fördjupa förståelsen för vad detta innebär för planeringen av staden. Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utgår från ett diskursteoretiskt förhållningssätt vilket för med sig ett antal logiker och begrepp som använts för analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utgångspunkt i hur utbyggnadsområdet Hyllie i Malmö. Tongivande för utbyggnaden av Hyllie är att områdets perifera läge framhålls som en tillgång för Malmö. Analysen har inneburit en kvalitativ bearbetning av text-, bild- och kartmaterial som berör omvandlingen av Malmö som postindustriell stad som kommunalt planeringsprojekt. För att fördjupa förståelsen för hur periferin rekonstrueras som rum för stadskärneutveckling och vad det får för konsekvenser för planeringen av staden, har analysen utgått från ett antal forskningsfrågor vilka syftar till att förstå stadskärneutveckling som diskursiv praktik med fokus på staden som diskurs, dess organiserande begrepp och konstitutiva utsida. För att förstå hur Hyllie ges en rekonstruerad betydelse i Malmö, där periferin lyfts fram som en tillgång, har därför periferin analyserats som ett begrepp som utgör föremål för en diskursiv kamp om dess meningsskapande. Studien pekar på att periferins rekonstruerade meningsskapande kan ses som ett uttryck för Malmös representationskris, där sökandet efter en postindustriell identitet är centralt. I planeringen av Hyllie ges periferin en rekonstruerad betydelse i syfte att utgöra fortsättningen på Malmös omvandlingsprocess från industristad till postindustriell stad. Detta sker genom att utveckling av stadskärnan artikuleras som en generell lösning och som något som kan representera hela staden och alla invånare. De viktigaste resultaten ligger i att rekonstruktionen av periferin bygger på en diskursiv praktik som upprätthåller en hierarkisk relation mellan centrum och periferi genom att bortse från många av stadens sociala problem.

City of Malmö has ambitions for the district Hyllie to become a demonstrative area ofsustainable urban development. As a part of this the following report aims to investigate the potential in using noise barriers combined with photovoltaics along Annetorpsvägen to generate solar electricity. To quantify the losses that shadows from buildings along the roadmight cause, a 3D-model of the area was constructed in SketchUp. This digital model made it possible to simulate shadows and how they change over the year. A reference model of a photovoltaic noise barrier (PVNB) was constructed and used to find the dates on which the solar cells are shadowed depending on building heights and positioning of the barrier. The results show that two lengths with a total distance of 400 meters is appropriate for applying photovoltaic noise barriers. Along distance A, a PVNB with a total capacity of 19 kWp is expected to generate 18 000 kWh per year assuming realistic shadowing, which equals 6% losses compared to production without shadows. The PVNB along distance B with installed capacity of 37 kWp has no considerable problems with shadowing and is expected to generate 37 500 kWh per year. This gives a total production of 56 500 kWh per year. The combined investment costs (excluding costs for the actual noise barrier) for both power plants are assumed to be approximately one million SEK. Expected economical outcome is a negative capital value after 25 years, although a change of critical factors such as investment aid, investment cost, electricity prices and cost of capital may result in a more positive outcome. Production losses from shadowing and dirt seem to have a minimal effect on the outcome Despite uncertainty in the economical outcome, realizing the project would have several other positive effects such as reduction of carbon dioxide emissions and a positive impact on the public view of renewable energy.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka kvinnors upplevda otrygghet i Malmös offentliga miljöer utifrån ett feministiskt och tidsgeografiskt perspektiv. Med utgångspunkt i kvinnornas upplevelser av otrygghet är syftet också att studera hur Malmö Stad planerar för att förebygga kvinnors otrygghet. Undersökningen har utförts med hjälp av tidsdagböcker som är ett verktyg inom det tidsgeografiska synsättet. Studien har också genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Tidsdagböckerna användes för att visualisera kvinnors upplevda otrygghet i vardagen, där sedan intervjuer kopplade till tidsdagböckerna utfördes för en djupare diskussion av kvinnornas upplevda otrygghet i Malmö. Intervjuer med tjänstemän på Malmö Stad genomfördes för en fördjupning av trygghets- och jämställdhetsarbetet. Materialet från intervjupersonerna består av kvinnornas otrygghetskänsla i relation till staden, vad otryggheten grundar sig på, samt hur Malmö Stad arbetar för en ökad trygghet. Resultatet av studien visar att kvinnor främst upplever otrygghet i Malmö beroende på vilken tid det är på dygnet. Kvinnornas otrygghet i staden är ett resultat av den könsmaktsordning som råder i Malmös offentliga rum. Resultatet från intervjupersonerna med Malmö Stad visar att det finns brister i trygghets- och jämställdhetsarbetet, som i sin tur försvårar kvinnors upplevelser av trygghet. Slutsatsen visar att det är av stor vikt att arbeta med ett införlivat genus- och jämställdhetsperspektiv i planeringen, för att öka kvinnors trygghet i staden.

This paper investigates the current situation of the youth that applied for asylum in Sweden in 2015 as Unaccompanied Asylum Seeking Children (UASC). Specifically the former UASC youth from the Hazara ethnic group who were denied asylum yet are still living as undocumented in the municipality of Malmö, Sweden in 2018, now aged between 18 to 21 years old. This case study employs a hermeneutic-constructivist approach utilising semi-structured interviews with 10 of these Hazara unaccompanied, undocumented asylum seeking (UUAS) youth to examine their experiences and perspectives in terms of political and emotional belonging to communities and places in which they experience some form of marginalisation. Theories surrounding the concepts of belonging which consists of both emotional and political elements will be used, along with ‘othering’, to frame the youth’s experiences. The results of this study demonstrate how political belonging affects emotional belonging in various ways depending on context. The study also highlights how the impact of elements within both forms of belonging are assessed by individuals, and how these considerations are instrumental to a migrants decision to remain in, or leave, a location. This study also calls for further research in this field on these concepts of belonging affect marginalised groups.

Varje plats tillför någon sorts känsla. Det finns olika, specifika egenskaper som skiljer dessa platser från varandra och skapar en viss typ av karaktär som representerar platsen. I staden är det en del av människors vardagliga liv där det ger en särskild mening till platser och påverkar hur var och en upplever sitt grannskap. Detta är något som vi refererar till platsens identitet. I vår studie analyserar vi en viss plats karaktär och identitettillsammans med hur den påverkar människor i dess omgivning. Vi undersöker vad för relation platsen har till människorna som använder den dagligen och vad för aktiviteter som äger rum på ytan. Platsen analyseras utifrån dess bakgrund och olika begrepp som hjälper oss att tydliggöra ytans karaktär och användning. För att kunna sammankoppla relationen mellan människan och platsen har vi valt att intervjua personer som använderytan dagligen tillsammans med dem som jobbar med omgestaltningen av platsen och dess utveckling. De intervjuer som har gjorts med personer som är ansvariga för platsens vision och gestaltning ska tydliggöra hur platsen kommer att förändras och för vem det är som förändringen görs. I slutet av studien kommer en diskussion resonera kring hur platsens funktion ser ut idag kontra hur det är planerat att den ska fungera i framtiden. Diskussionen ska lyfta fram det värden som människor har sammankopplat med platsen, hur dessa är viktiga och vad som kommer att ske med dem i framtidsplanen. / Each place adds some kind of feeling. There are different, specific attributes that separate these from each other and create a certain type of character that the site represents. In the city, it is part of people’s everyday life, giving a special meaning to places and influencing how everyone experiences their neighborhood. This is something we refer to the site’s identity. In our study we analyze a certain place of character and identity, together with how it affects people in its surroundings. We examine what relationship the site has with people who use it daily and what activities take place on its surface. The site is analyzed based on its background and various concepts that help us to clarify the nature and use of the area. In order to know the relationship between the individual and the site, we have chosen to interview people who use the area dailyalong with those who work in the formulation of the future plan and development of the site. The interviews that have been taken with persons responsible for the site’s vision and design will clarify how the site is going to change and for who it is that the change is beingmade. We conclude the study, a discussion will clarify how the function of the site looks today against how it is planned to work in the future. The discussion should also highlight the values that people have linked to the location, how these are important and what will happen to them in the future.