Författare: Linda JonssonHandledare: Helena BohmanSyfte: En lagförändring trädde i kraft år 2006 där möjlighet till presumtionshyror för nyproduktion infördes. Uppsatsens syfte är att se om och hur det har gett effekt på Malmös bostadsmarknad.Metod: Uppsatsen bygger på en enkätundersökning till hyresfastighetsföretag i Malmö samt på statistik från SCB. Tillsammans med studier av tidigare forskning och teorier ligger det till grund för slutsatserna kring hur möjligheten till presumtionshyror påverkat Malmös bostadsmarknad.Teoretiskt perspektiv: Uppsatsen bygger på teorier kring effekterna av hyresreglering och dess utfall både på marknaden i stort men också på just nyproduktion. Teorierna presenterar också hur effekterna skiljer sig åt för olika nivåer av hyresreglering.Resultat: Den sammanställda statistiken från SCB visar på korrelation mellan hyresutvecklingen för nyproduktion i Malmö och bostadsrättspriserna vilket tyder på att hyrorna för nyproduktion följer marknadens efterfrågan. Enligt hyresgästföreningen är det dock bara vid tre projekt som presumtionshyror använts i Malmö vilket tyder på att möjligheten till presumtionshyror inte påverkat marknaden i Malmö i någon större utsträckning. Istället kan korrelationen bero på att aktörerna i Malmö arbetat aktivt med att förbättra systemet för bruksvärdeshyror enligt den så kallade Malmö-modellen. De svar som inkommit från fastighetsföretagen på marknaden i Malmö visar att okunskapen kring presumtionshyror är relativt stor och att det föreligger andra problem kring nyproduktionen i Malmö. Bland annat uppges att betalningsviljan för de invånare som önskar att hyra lägenhet i Malmö är för låg och att hyresskillnaden mellan befintligt bestånd och nyproduktion är för stor men också att produktionskostnaderna är för höga till följd av fördyrande regelverk och särkrav. En anledning till de svaga effekterna av presumtionshyrorna kan också vara att lagen inte varit applicerbar under tillräckligt lång tid. Presumtionshyrornas utfall kan också ha påverkats negativt av att lagen infördes år 2006 då finanskrisen inträffade år 2008.

<p>Från det att Rosengård byggdes och fram tills idag har reportagen i massmedia främst haft en negativ prägel. Antingen har de behandlat problematiken i området eller de förebyggande insatserna mot problemen. Eftersom massmedias bild av området främst varit och ännu är negativ blev jag intresserad av att undersöka om även Malmö stad främst sänder ut en negativ bild av området. Uppsatsen fokuserar därför på att undersöka vilka åsikter Malmö stad sänder ut om Rosengård i tidskriften Vårt Malmö. Analysen har jag delat upp i sex olika avsnitt; Ekonomi, Brottslighet, Området Rosengård, Förskola och hemtjänst, Unga och skolomsorg samt Förebyggande verksamhet. Resultatet visar på att även i Vårt Malmös fall är artiklarna till stora delar negativa i den bemärkelsen att de främst behandlar antingen problematiken i Rosengård eller de förebyggande insatserna mot problemen.</p>

<p> </p><p>The purpose of this thesis is to study the education of newly arrived 16-20 year old immigrants and how their education in the towns of Södertälje and Malmö matches up with national inquiry into the subject.</p><p>The research questions in this thesis are as follow: What type of documents shape the work with newly arrived students? What's the preferred development surrounding the education of the newly arrived students nationally? What does the latest study, which is a proposed reform of the Gymnasium system, say about the education of newly arrived students?</p><p>How does the local work connect with proposals of national investigations? Do the cities take responsibility for evaluating the education of newly arrived students? From arriving to graduating, what does the road to graduation look like for a newly arrived student? What is the curriculum of a newly arrived student?</p><p>The methods used here are studies of investigations made primarily by Skolverket (The National Agency for Education) and Myndigheten för skolutveckling (The Agency for Development of Education), studies of local documents such as annual reports of quality and promotional material for programs at local Gymnasiums (High Schools), and interviews with local persons in charge of shaping the work with newly arrived immigrants.</p><p>This thesis has not used theory as a foundation for structuring the analysis, but postmodern theory and the use of three dimensional power inspired the thesis.</p><p>The conclusions made focuses on the future of the education for these teenagers at large and makes connections between the national investigations and the local work with immigration education.In order for these teenagers to be allowed to join the Swedish national Gymnasium, they need to learn Swedish, and integration seems to be an important part of learning Swedish quickly.</p><p> </p>

Från det att Rosengård byggdes och fram tills idag har reportagen i massmedia främst haft en negativ prägel. Antingen har de behandlat problematiken i området eller de förebyggande insatserna mot problemen. Eftersom massmedias bild av området främst varit och ännu är negativ blev jag intresserad av att undersöka om även Malmö stad främst sänder ut en negativ bild av området. Uppsatsen fokuserar därför på att undersöka vilka åsikter Malmö stad sänder ut om Rosengård i tidskriften Vårt Malmö. Analysen har jag delat upp i sex olika avsnitt; Ekonomi, Brottslighet, Området Rosengård, Förskola och hemtjänst, Unga och skolomsorg samt Förebyggande verksamhet. Resultatet visar på att även i Vårt Malmös fall är artiklarna till stora delar negativa i den bemärkelsen att de främst behandlar antingen problematiken i Rosengård eller de förebyggande insatserna mot problemen.

The purpose of this thesis is to study the education of newly arrived 16-20 year old immigrants and how their education in the towns of Södertälje and Malmö matches up with national inquiry into the subject. The research questions in this thesis are as follow: What type of documents shape the work with newly arrived students? What's the preferred development surrounding the education of the newly arrived students nationally? What does the latest study, which is a proposed reform of the Gymnasium system, say about the education of newly arrived students? How does the local work connect with proposals of national investigations? Do the cities take responsibility for evaluating the education of newly arrived students? From arriving to graduating, what does the road to graduation look like for a newly arrived student? What is the curriculum of a newly arrived student? The methods used here are studies of investigations made primarily by Skolverket (The National Agency for Education) and Myndigheten för skolutveckling (The Agency for Development of Education), studies of local documents such as annual reports of quality and promotional material for programs at local Gymnasiums (High Schools), and interviews with local persons in charge of shaping the work with newly arrived immigrants. This thesis has not used theory as a foundation for structuring the analysis, but postmodern theory and the use of three dimensional power inspired the thesis. The conclusions made focuses on the future of the education for these teenagers at large and makes connections between the national investigations and the local work with immigration education.In order for these teenagers to be allowed to join the Swedish national Gymnasium, they need to learn Swedish, and integration seems to be an important part of learning Swedish quickly.

In the beginning of the 19th century Malmö was a sleepy, small town with less than 5 000 inhabitants. The town was surrounded by strong fortifications and a moat. In the government´s opinion there was no need for a strong fortress in the south of Sweden anymore and the cost of maintenance was too high. Malmö was allowed to demolish the fortifications at its own expense. This opened up for the expansion of the town. A new town plan was produced with two new squares, promenades and a new canal around the former Old Town. As a part of the agreement between the government and Malmö the Rörsjö-marshes were drained allowing the town to expand beyond its former limits. The population rose rapidly especially during the latter part of the century. In 1850 there were around 13 000 inhabitants in the Malmö. Thirty years later more than 38 000 and in 1900 there were 60 587 people living in Malmö. There were two more factors which contributed two this growth: the building and expansion of the harbour and the building of the railways in the 1860s. Söderport, Österport, Norra Vallgatan and Bastion Älvsborg remind us today of times gone by.The essay is based on documents and maps in archives and on presentations by scholars of the 20th century. / <p>På grund av coronapandemin hölls presentationen över nätet.</p>

Införandet av en ny upplåtelseform, ägarlägenheter kommer förmodligen att ske den 1 april 2009. Många intressanta frågor har väckts kring den nya upplåtelseformen och en av dessa frågor handlar om ägarlägenheter kan bidra till att minska segregationen i de mest utsatta områdena i landet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om ägarlägenheter kan minska segregationen i Malmö. Utgångspunkten är att förstå segregationsproblematiken i staden och hur ägarlägenheter eventuellt skulle kunna påverka detta.Studien grundar sig på en kvalitativ metod då vi har genomfört sex strukturerade intervjuer med personer som på olika sätt är engagerade i bostadsfrågor i Malmö. Vi har den deduktiva ansatsen som utgångspunkt då hypotesen Ägarlägenheter kan minska segregationen i Malmö skapats för att besvara vår huvudfrågeställning. Med hjälp av positiviska metoder har vi studerat olika statistik men vi ser verkligheten som en social konstruktion och det är hermeneutiken som vi använt oss av i analysen. Slutsatsen är att hypotesen varken kan accepteras eller förkastas då undersökningen visat ett otydligt resultat. Ägarlägenheter kan medföra ett ökat antal nyproducerade bostäder i attraktiva områden men dessa lägenheter är förmodligen inte tillgängliga för alla då det krävs en stor kapitalinsats vid köpet. Även om man kan lyckas med att skapa en blandning av alla upplåtelseformer i ett område kan dessa boende visa sig vara lika dyra att bo i oavsett om det är ett köp- eller hyresboende. Man kan konstatera att en blandning av olika upplåtelseformer i samma stadsdel kan medföra en minskad etnisk segregation i ett område som till exempel Västra hamnen, där det bor välbärgade invånare med olika etniska bakgrunder men dessa människor tillhör samma socioekonomiska grupp. Däremot kan ägarlägenheter inte bidra till att minska den etniska segregationen i de utsatta områdena i Malmö. Även om man har kapital vill man hellre köpa en lägenhet i ett attraktivare område och enligt Malmö stad lämnar svenskar i alla inkomstklasser dessa utsatta områden. Man kan konstatera att om upplåtelseformen ägarlägenheter är möjlig i det befintliga fastighetsbeståndet kan det finnas en möjlighet att hålla kvar framgångsrika invandrare i utsatta områden då de är benägna att stanna kvar hos sina familjer och vänner men det är svårt att locka svenskar till att köpa dessa lägenheter och därför kan ägarlägenheter inte bidra till att minska den etniska boendesegregationen i de utsatta områdena i Malmö. / The introduction of a new form of housing tenure, condominium, is likely to take place on April 1, 2009. Many interesting questions have been raised concerning the new form of tenure and one of these questions is whether condominiums can decrease residential segregation in the most segregated areas of Sweden.The purpose of this thesis is to investigate whether condominiums can decrease segregation in the city of Malmö. The starting point is an understanding of the problem of segregation in the city and how this may be affected by condominiums.The study is based on a qualitative method where we conducted six structured interviews with persons involved with housing issues in Malmö. We have a deductive approach as a starting point where the hypothesis “Condominiums can decrease segregation in Malmö” was formulated in order to answer our main study question. By using positivist methods, we have studied various statistics, but we see reality as a social construction and we used hermeneutics when carrying out our analysis. The conclusion is that the hypothesis can be neither confirmed nor disproved since the results are inconclusive. Condominiums may lead to an increased number of newly constructed buildings for housing in attractive areas, but these apartments may not be available to everyone since they require a major capital investment. Even if a mixture of forms of tenure is achieved in an area, these housings may turn out to be equally expensive, regardless of whether they are rented or owned by the residents. A mixture of forms of tenure may decrease residential segregation in a city area such as Västra hamnen, with wealthy inhabitants from varying ethnic backgrounds. However, these inhabitants belong to the same socio-economic group. But condominiums cannot decrease residential segregation in the most segregated areas of Malmö. Persons with sufficient capital would rather acquire apartments in attractive areas and according to the city of Malmö, Swedes from all income classes are leaving these segregated areas. If condominium as an ownership of housing is available for the existing building there may be a chance of keeping successful immigrants in segregated areas since they are likely to stay with families and friends, but it is difficult to attract Swedes to acquire these apartments, and therefore condominiums as a form of tenure cannot lead to a decreased the ethnic residential segregation in the most segregated areas of Malmö.

Den mediala bilden av Norra Parkgatan i Malmö visar på motstridiga aktiviteter som trots allt samexisterar tillsammans med olika grupper i gaturummet. Den här motsättningen väckte intresset för att förstå hur aktiviteterna kunde samexistera. Tidigare forskning kring hur platser tas i anspråk och hur rum skapas tenderar att undersöka hur makt från offentliga aktörer har format platser och hur organisationer och invånare samverkar med offentliga aktörer. För att istället skapa en förståelse hur aktiviteterna på Norra Parkgatan samexisterar undersöker uppsatsen hur invånare skapar platser och egna rum genom aktivitet. Undersökningen av Norra Parkgatan går också längre och undersöker hur de offentliga aktörerna omformar platser genom att möjliggöra för invånarnas aktiviteter.  För att besvara de här frågorna introducerades teorier om begreppet appropriering, som beskriver individers handlingslogiker som genom aktiviteter formar och omformar platser och skapa rum. Förståelsen om appropriering utökades för att introducera en teori om hur offentliga aktörer själva agerar för att forma och möjliggöra för invånare att ta platser i anspråk. Data för undersökningen samlades in genom observationer i en fallstudiedesign av Norra Parkgatan. Under fyra tillfällen uppdelat på två dagar genomfördes observationerna och insamlade data redogjordes i form av observationsberättelser som sedan analyserades utifrån teorierna om appropriering.    Undersökningen av Norra Parkgatan visar på att det sker och finns många former av appropriering av gaturummet och att både enskilda invånare och grupper är delaktiga i approprieringen. Den främsta formen av appropriering är tillfälliga rum och saknar förmåga att skapa beständiga platser. Istället visade det sig att en dominering, en maktrelation, är närvarande och begränsar möjligheterna för invånarna att appropriera. Studien visade att offentliga aktörer som Malmö Stad medvetet utformar platser och initierar aktiviteter för att möjliggöra att invånare approprierar platser.

Det första syftet i denna uppsats är att undersöka hur åldersstrukturen i Malmö kommun har förändrats efter Öresundsbron öppnade år 2000 och hur detta kan kopplas till migration. Ett andra syfte är att undersöka om en yngre åldersstruktur har ett samband med kriminalitet i svenska storstads- och förortskommuner. Utifrån dessa syften formuleras frågeställningarna: Hur har Malmö kommuns åldersstruktur förändrats i samband med Öresundsbrons öppnande fram till idag? Hur kan denna förändring kopplas till migration? Finns det ett positivt samband mellan en yngre åldersstruktur och kriminalitet (i svenska storstäder)? Uppsatsen är främst en kvantitativ fallstudie som siktar på att studera en specifik stad och hur denna påverkats av en händelse i form av en broöppning. Metoden som används är sekundäranalys av offentlig statistik där även en multipel regressionsanalys genomförs för att undersöka sambandet mellan en yngre åldersstruktur och antalet stölder och rån. Resultatet visar hur nettomigrationen till Malmö kommun inte ökar direkt i samband med öppnandet av Öresundsbron år 2000 men däremot hur en period av ökad migration, framförallt från Danmark, kommer sex år senare. Vidare syns även hur nettomigrationen till Malmö kommun främst är internationell och även hur den består av många danskar immigranter. I övrigt verkar mönstret av internationell migration till Malmö kommun följa det i resten av Sverige. Resultatet visar även hur åldersstrukturen i Malmö kommun föryngrats väsentligt under 2000-talet och hur detta troligtvis kan kopplas till en ökad internationell migration. Den sista resultatdelen bekräftar ett robust positivt samband mellan andelen unga i en kommun och antalet stölder samt rån i Sveriges storstads- och förortskommuner. Vidare studier kan förslagsvis vara att testa ett samband mellan antalet stölder och rån, eller någon annan typ av brott, och andelen unga i samtliga kommuner i Sverige. Ett annat förslag är en fördjupande studie över de danskar som bosatt sig i Malmö kommun.

Denna studie syftar till att undersöka hur dagens stadsbyggnadsutveckling med allt tätare och funktionsblandade städer som ideal har kommit att påverka planeringen av skolgårdar. Studien tar avstamp i den offentliga debatten som på senare tid har uppmärksammat att större städers skolgårdar krymper allt mer i takt att staden förtätas. För att undersöka om så verkligen är fallet att dagens ideal kring den täta och funktionsblandade staden krymper skolgårdars ytor, har Malmö stads grundskolor utgjort uppsatsens kartläggning.                        Studien har genom de lagstadgade normer och riktlinjer som finns att tillgå vid planering av skolgårdar kvantitativt kartlagt hur Malmö stads grundskolor uppfyller dessa riktlinjer för att på så vis påvisa om den offentliga debatten har någon grogrund eller endast bygger på anekdotiska dåliga exempel. Anledningen till varför Malmö valdes som objekt till kartläggningen beror på att staden uttryckligen har påpekat att staden ska utvecklas ur idealen kring den täta staden i sin förtätningspolicy (Malmö stadsbyggnadskontor, 2010).                       Kartläggningen grundar sig på både de nationella riktlinjerna samt de riktlinjer som Malmö stadsbyggnadskontor (Malmö stadsbyggnadskontor, 2016) antagit för planeringen av skolgårdar samt i historiska stadsbyggnadsideal för att på så vis se om dagens stadsutvecklingsideal har haft någon påverkan på planeringen av skolgårdar alternativt att det finns någon bakomliggande orsak. Slutligen framkommer det att utifrån dagens stadsutvecklingsideal kring den täta och funktionsblandade staden har viss påverkan men är inte den enda orsaken till att dagens skolgårdar uppfattas som mindre.