This study focuses on corporate social responsibility from a management perspective. The study had the following objectives - to investigate the level of adoption of CSR by companies in Botswana; to find out why companies in Botswana have embraced CSR; to investigate the views of governments, pressure groups and stakeholders on companies which have embraced CSR in their communities; and to recommend to company management and stakeholders on how best they can use CSR to their best advantage. A Positivist (quantitative) strategy was used to execute this study and data capture was done through the use of a structured questionnaire. This instrument was issued to 100 members of management from companies based near Mahalapye and Gaborone. The response rate was 88%. The key findings were that many companies have CSR policies at their workplaces but they are not yet fully functional. Many companies have also embraced CSR for political mileage reasons only and to appear to be environmentally conscious. / Thesis (MBA) North-West University, Mafikeng Campus, 2013

Vi måste alla ta ansvar för miljöfrågorna. Vetskapen om att de olika miljöproblemen måste hanteras har medfört att tillämpandet av miljöledningssystem vuxit fram. Ett miljöledningssystem är ett verktyg som kräver ett kontinuerligt och strategiskt arbetssätt för ständiga förbättringar med avseende på miljöfrågor. I Sverige tillämpas vanligen fem olika miljöledningssystem, men frågan är vad som driver och hindrar aktörer att tillämpa ett miljöledningssystem.   Problemet med studien är därför att besvara vilka drivkrafter och hinder som förekommer vid implementering av ett miljöledningssystem ur ett ledningsperspektiv samt att analysera dessa. Analysen syftar till att skapa förståelse för hur drivkrafterna kan tillvaratas och vilka åtgärder som krävs för att övervinna hindren.   Syftet är att bidra till lärdomar i Hofors kommun med avseende på drivkrafter och hinder vid implementering av ett miljöledningssystem ur ett ledningsperspektiv. För att göra detta har tolv intervjuer med förtroendevalda och anställda ledningspersoner utförts i Hofors kommun. Fallkommunen har omkring 9500 invånare. Den kommunala organisationen består i stort av Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Hoforshus AB.   Intervjuerna identifierar först drivkrafter utifrån olika kategorier. Kunskap och engagemang, Ekonomi, Rutiner och struktur samt Leda och stötta en utveckling är betydande drivkrafter. Mindre betydande drivkrafter är Image, Intressenterna, Nå politikens mål samt Miljö.   Intervjuerna identifierar även hinder utifrån olika kategorier. Det identifieras att i princip alla ser Kunskap och engagemang, Administration samt Omfattning och få belöningar som hinder. Ungefär hälften uppgav Intressenterna, Nå politikens mål och Ekonomi som hinder.   Diskussionen belyser sedan att det finns både drivkrafter och hinder när det gäller politiska mål, ekonomi, intressenter samt kunskap och engagemang. Medan det identifieras att stärkt image, insatser för bättre miljö, leda och stötta en utveckling samt skapa rutiner och struktur endast anses vara drivkrafter. Administration samt omfattning och få belöningar uppfattas entydigt som hinder.   Slutsatserna utmynnar i att kommunen måste fokusera på frigöra de betydande drivkrafterna genom att överbrygga de betydande hindren. Det gäller alltså att satsa på att öka kunskapen och engagemanget i området för att tillfredsställa en betydande drivkraft och på samma gång bemöta ett betydande hinder. Annars drivs kommunen särskilt av att förbättra ekonomin, skapa rutiner och struktur samt leda och stötta en utveckling. Detta leder till belöningar. För att nå dit måste administrativa hinder övervinnas.   Genom framtida studier kan det vara intressant att genomföra en studie i en större kommun eller fördjupa sig i ett avgränsat kommunalt ansvarsområde, såsom skolområdet. / We need to take responsibility for environmental issues. Knowing that the various environmental problems must be handled has led to the application of environmental management systems. An environmental management system is a tool that requires a continuous and strategic approach to continuous improvement with respect to environmental issues. In Sweden usually applied five different environmental management system, but the question is what drives and avoids organizations to implement an environmental management system.   The problem with the study is to answer the driving forces and barriers that occur when implementing an environmental management system from a management perspective and to analyze them. The analysis aims to create an understanding of how drivers can be recovered and the interventions needed to overcome the barriers.   The aim is to contribute knowledge in Hofors municipality with respect to the drivers and barriers for the implementation of an environmental management system from a management perspective. To do this, twelve interviews with elected politicians and employees of management were carried out in Hofors municipality. The municipality has about 9,500 inhabitants. The municipal organization consists largely of the Municipal Executive, Children and Education, Social Services Committee and Hoforshus AB.   The interviews first identify drivers from various categories. Knowledge and commitment, Economy, Procedures and structure as well as Lead and support the development are significant driving forces. Less significant driving forces are Image, Stakeholders, Reaching policy goals and the Environment.   The interviews also identify barriers based on different categories. It identified that basically all look Knowledge and commitment, the Administration and the Extent and few rewards as barriers. About half said Stakeholders, Reaching policy goals and Economy as barriers.   The discussion highlights there are both drivers and barriers in terms of policy objectives, economy, stakeholders and knowledge and commitment. While it is identified that better image, efforts to improve the environment, lead and support the development and create routines and structure is considered to be the driving forces. Administration and extent and few rewards perceived unambiguously as barriers.   The conclusions results that the municipality must focus on freeing the significant driving forces by overcoming the considerable barriers. It is therefore important to focus on increasing knowledge and commitment in the area to satisfy a significant driving force and at the same time addressing a significant barrier. Otherwise operated the municipality especially to improve the economy, create routines and structure and lead and support development. This leads to rewards. To achieve this, the municipality need to overcome the administrative barriers.   Through future studies, it may be interesting to do a study in a larger municipality or in an enclosed municipal field of responsibility, such as school.

Kommunikation är en viktig funktion i en organisation vilken berör hela verksamheten och används för att sprida information samt kunskap. En organisations kommunikation kan vara antingen intern eller extern beroende på mot vem som informationen riktar sig mot. Intern kommunikation inom organisationer kan innebära informationsöverföring mellan olika nivåer och avdelningar och att kommunikation är en av de viktigaste faktorerna för en fungerande organisation finns att hitta inom flera vetenskapliga discipliner. Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie studera den interna miljökommunikationen på HSB Östergötland. Med kvalitativa och kvantitativa metoder ämnar studien att redogöra för kommunikationen av det interna miljöarbetet ur två olika perspektiv, dels genom djupare intervjuer med fyra anställda med insyn i och/eller ansvar för miljöarbetet och dels genom enkäter för övriga medarbetare. Uppsatsen syftar även till att jämföra resultatet med vetenskaplig litteratur. Resultatet från den kvalitativa och kvantitativa studien visar att miljökommunikationen sker på olika sätt, både horisontellt och vertikalt, och anpassas efter mottagaren samt situation. Kommunikationsvägarna kan i vissa fall användas mer konsekvent än vad de gör idag och det kan även finnas anledning att uppmuntra mer informell kommunikation. Resultatet visar även att företaget använder tvåvägskommunikation, och att ledningen har en betydelse för hur kommunikationen används. Kommunikationen kan förbättras till exempel genom att relatera miljöåtgärder till ekonomiska fördelar samt att relatera medarbetarnas roll till miljöarbetet.

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning inom employer branding menar att det finns ett behov för ytterligare forskning vad gäller hur företag i praktiken tillämpar employer branding och vilka processer och arbetsmetoder som används. Syftet med vår studie är att utifrån ett styrningsperspektiv skapa förståelse för hur kunskapsintensiva företag genom tillämpning av employer branding hanterar konkurrensen om kompetenta medarbetare, med avseende på employer branding som process och dess arbetsmetoder.   Metod: Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie som utgår från en abduktiv ansats. För att skapa förståelse har vi antagit ett hermeneutiskt synsätt. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som sedan sammanställts utifrån de teman som vår teoretiska referenram är uppbyggd kring. I analysen har vi ställt empiri mot teori, samtidigt som vi jämfört företagen mot varandra.   Resultat och Slutsats: Studien har påvisat tillämpning av arbetsmetoder i praktiken inom employer branding arbetet som tidigare forskning inte nämnt. Genom att vi kartlagt och identifierat nya arbetsmetoder menar vi att vi skapat ökad förståelse för tillämpning av employer branding som process och dess arbetsmetoder. Därav menar vi att syftet i studien besvarats.   Förslag till fortsatt forskning: Då vi funnit att det finns en viss problematik med att mäta effekten av employer branding menar vi som förslag att det vore intressant att undersöka hur företag i praktiken upplever och hanterar mätningar inom employer branding över tid. Vi föreslår även att vidare forskning bör undersöka hur företag säkerställer att medarbetare lever upp till företagets EVP, i de fall då EVP innefattar värdeord som förutsätter medarbetarnas efterlevnad.     Studiens bidrag: Vår studie bidrar med att minska det gap som finns i forskningen genom att vi i praktiken identifierat processer och arbetsmetoder som teorin tidigare inte nämnt. Vidare bidrar vi även med att tydliggöra och konkretisera tillämpningen av employer branding för företag i praktiken. / Aim: Previous research within employer branding suggests there is a need for further research regarding how companies use employer branding in practice and what processes and working methods they use. The purpose with our study is to, from a management-perspective, create an understanding for how knowledge-intensive companies through use of employer branding handle the competition of talented co-workers, regarding employer branding as a process and its working methods.   Method: This is a qualitative multiple case study with an abductive approach. To create a deeper understanding we have applied a hermeneutic approach. The empirical data has been gathered through semi-constructed interviews, and then been analyzed from the themes in our theoretical framework. When analyzing, we have compared the empirical findings against the theory, and also compared the companies to each other.   Conclusions: The study has demonstrated that the practitioners of employer branding are using working methods which previous research within the field have not mentioned earlier. We suggest, that through mapping the working methods, and through the fact that we have identified new working methods, we have created a deeper understanding of the use of employer branding as a process, and for the working methods used in practice. By doing so, we claim that we have responded to the purpose of our study.   Suggested future research: We have discovered a problem regarding measuring the effect of employer branding. Therefore, we suggest that it would be interesting to study how companies handle and experience the measurings over time within employer branding. We also suggest further research regarding how companies ensure that co-workers conform to their employers´ EVP, in the case where the EVP implicates words that presume co-workers conforming to it.   Contribution of the thesis: Our study contributes to the research by decreasing the gap we found in the research, by identifying processes and working methods within practice that previous research within the field have not mentioned earlier. We also contribute to practice by clarifying and concretizing the use of employer branding.

The aim of this study was to evaluate the "beautification of schools" programme as an environmental management tool with a view to facilitating the improvement thereof wherever necessary. An in-depth literature review on theoretical perspectives in environmental management indicated that these partially addressed the problem of the study, namely, to comply with some principles of environmental management system, but not to implement them fully. The theory developed from the literature review facilitated the development of an empirical research. Qualitative research was conducted to evaluate the "beautification of schools" programme as an environmental management tool with a view to facilitating the improvement thereof wherever necessary. It emerged from the findings of the research, that some schools do not have environmental policies. Those schools with environmental policies lack environmental policy objectives. They do not have time frames according to which environmental programmes of action need to be reviewed. Although some schools have used the environmental management strategies in the "beautification of schools" campaign as a management tool, they have never taken proactive measures to better manage the environment of their schools. / Thesis (M. Environmental Management)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2005.

The aim of this study was to evaluate the "beautification of schools" programme as an environmental management tool with a view to facilitating the improvement thereof wherever necessary. An in-depth literature review on theoretical perspectives in environmental management indicated that these partially addressed the problem of the study, namely, to comply with some principles of environmental management system, but not to implement them fully. The theory developed from the literature review facilitated the development of an empirical research. Qualitative research was conducted to evaluate the "beautification of schools" programme as an environmental management tool with a view to facilitating the improvement thereof wherever necessary. It emerged from the findings of the research, that some schools do not have environmental policies. Those schools with environmental policies lack environmental policy objectives. They do not have time frames according to which environmental programmes of action need to be reviewed. Although some schools have used the environmental management strategies in the "beautification of schools" campaign as a management tool, they have never taken proactive measures to better manage the environment of their schools. / Thesis (M. Environmental Management)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2005.

Denna studie är en magisterexamen i företagsekonomi med inriktning ledarskap, skriven av Sanna Svensson under vårterminen 2022. Studiens titel är; “Distansarbetets påverkan på utövandet av ledarskap under covid-19, betraktat utifrån ett ledningsperspektiv”. Distansarbete har under covid-19 blivit den nya normalen. Detta har resulterat i många olika utmaningar som ledare har varit tvungna att hantera. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur distansarbete har påverkat utövandet av ledarskap under covid-19 utifrån ett ledningsperspektiv. Studien forskningsfråga är; ”Hur har distansarbete under covid-19 påverkat utövandet av ledarskap utifrån ett ledningsperspektiv?”. För att kartlägga kunskapen innanför ämnesområdet har det genomförts en litteraturgenomgång. I den teoretiska referensramen presenteras resultatet av litteraturgenomgången i form av tre ledarskapsbeteenden; kommunikation, tillit och stöd. Dessa tre ledarskapsbeteenden är viktiga vid övergången till distansarbete. Ledares förmåga att tillhandahålla tydlig kommunikation till medarbetare under covid-19 är viktig för att medarbetare ska kunna hantera krisen effektivt, mästra övergången till distansarbete och upprätthålla medarbetarnas produktivitet och arbetsvilja med distansarbete. För att medarbetare ska kunna arbeta på distans är det viktigt att organisationer litar på sina medarbetare och har tillit till att de utför sitt arbete på distans. Vidare är det viktigt att ledare är tillgängliga och ger medarbetare det stöd och den hjälp de behöver för att hantera arbetssituationen med distansarbete, detta för att uppnå produktivitet och framgång med distansarbete. Denna studie baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturella intervjuer med åtta HR-ledare i offentlig sektor i Norge. I empiriavsnittet presenteras respondenternas svar utifrån kategorierna kommunikation, tillit och stöd. Det framgår av intervjumaterialet att dessa tre kategorier har varit viktiga för samtliga respondenter under distansarbetssituationen. I analyskapitlet diskuteras och jämförs den teoretiska referensramen med datan från den empiriska undersökningen utifrån de tre underrubrikerna som presenterades i teori- och empiriavsnittet. Analysen utgör grunden för studiens slutsats. Studiens slutsats visar att respondenterna under distansarbetssituationen har varit mer tillgängliga för sina medarbetare och försett dem med mer stöd. Vidare framgår det av studiens resultat att samtliga respondenterhar använt Microsoft Temas för att informera om statusuppdateringar och upprätthålla mötesverksamhet, kommunikation och samarbete med distansarbetande medarbetare. Slutsatsen visar även att ledare måste ha en hög grad av tillit till distansarbetande medarbetare. Vidare framgår det av slutsatsen att tre respondenter under pandemin har givit sina distansarbetande medarbetare ökad autonomi. De medarbetare som inte har fungerat på hemmakontor, har tre av respondenterna följt upp extra genom ett mer kontrollerande och styrande beteende. Detta avviker från teorin som visar att ledare under distansarbetssituationen har haft ett mindre kontrollerande och styrande beteende. / This study is a master thesis in business administration with a focus on leadership, written by Sanna Svensson during the spring semester of 2022. The title of the study is; "Teleworks impact on the exercise of leadership during covid-19, viewed from a management perspective". Teleworking has become the new standard during covid-19. This has resulted in many different challenges that leaders have had to deal with. The purpose of the study is to contribute with knowledge of how telework has affected the exercise of leadership during covid-19 from a management perspective. The study research question is; "How has teleworking during covid-19 affected the exercise of leadership from a management perspective?". In order to map the knowledge within the subject area, a literature review has been carried out. In the theoretical frame of reference, the results of the literature review are presented in the form of three leadership behaviors: communication, trust and support. These three leadership behaviors are important in the transition to teleworking. Managers' ability to provide clear communication to employees during covid-19 is important for employees to be able to handle the crisis effectively, master the transition to teleworking and maintain employees' productivity and willingness to work remotely. For employees to be able to work remotely, it is important that organizations trust their employees and have confidence that they are performing their work as intended. Furthermore, it is important that leaders are available and give employees the support and help they need to handle the work situation during covid-19, this to achieve productivity and success in the telework situation the pandemic has created. This study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews with eight HR leaders in the public sector in Norway. In the empirical section, the respondents' answers are presented based on the category’s communication, trust and support. It appears from the interview material that these three categories have been important for all respondents during the telework situation. The analysis chapter discusses and compares the theoretical frame of reference with data from the empirical study based on the three subheadings presented in the theory and empirical sections. The analysis forms the basis for the study's conclusion. The study's conclusion shows that the respondents during the teleworking situation have been more accessible to their employees and provided them with more support. Furthermore, the results of the study show that all respondents have used Microsoft Teams to inform teleworkers about status updates and maintain meeting activities, communication and collaboration with their employees. The conclusion also shows that leaders must have a high degree of trust in teleworkers. Furthermore, it appears from the conclusion that three respondents during the pandemic have given their teleworkers increased autonomy. The employees who have not functioned during the teleworking situation, have been followed up by three of the respondents through a more controlling and governing behavior.

Bakgrund: Styrsystem inkluderar både formella och informella styrmedel och är väldigt betydelsefulla för organisatorisk styrning och framgång. Informell styrning kan beskrivas som de arbetsrelaterade oskrivna mekanismer som påverkar anställdas beteende genom sociala normer och organisationskultur. Jämfört med formell styrning som är mer dokumenterad, är informell styrning svårare att mäta. Vidare leder informell kontroll till ett normativt tryck där individen upplever att de måste delta i aktiviteter på grund av de normer och värderingar som anställda har inom organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medarbetare upplever informell styrning och hur det förhåller sig till chefers perspektiv. Detta för att öka förståelsen för hur informell styrning upplevs av medarbetare samt om det leder till de effekter som chefer strävar efter. Metod: Studien har genomförts på chefer och medarbetare inom hemtjänsten i Malmö stad och är således en fallstudie. Vidare har denna studie antagit en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Dessutom har studien utgått från en deduktiv ansats samt att vissa dokument har använts i kompletterande syfte. Slutsats: Medarbetares upplevelser av informell styrning överensstämmer till stor del med chefers tillämpning och intentioner. Chefer främjar öppenhet och samarbetsvillighet genom att vara tillgängliga, synliga, och genom att främja feedback och sociala interaktioner. Medarbetare uppskattar denna informella styrning och upplever att det skapar en familjär känsla. Det kan uppstå en överanvändning och underanvändning av konstruktiv kritik, vilket kan påverka arbetstillfredsställelse, motivation och effektivitet negativt. Medarbetare upplever att informell styrning leder till ökad arbetstillfredsställelse, motivation, informationsflöde, prestation, produktivitet och effektivitet, vilket är i linje med chefernas intentioner. Dock kan studien inte konstatera att de tre sistnämnda effekterna faktiskt realiseras utan endast konstatera att medarbetare upplever att effekterna förverkligas. / Background: Management control systems include both formal and informal means of control. The systems are crucial to control and organisational success. Informal control can be described as the work-related unwritten mechanisms that influence employee behaviour through social norms and organisational culture. Compared to formal control which is more documented, informal control is more difficult to measure. Furthermore, informal control leads to a normative pressure where the individual feels obligated to participate in activities due to the norms and values that employees have within the organisation. Purpose: The purpose of this paper is to study how employees experience informal control and how it relates to managers perspective. This is to get a better understanding of how informal control is experienced by employees and whether it leads to the effects that managers strive for. Method: The study was carried out on managers and employees within home health care in Malmö Stad and is therefore a case study. Furthermore, this study has adopted a qualitative research method where semi-structured interviews have been conducted. The study has been based on a deductive approach and certain documents have been used for complementary purposes. Conclusion: Employees experiences of informal control are largely consistent with managers application and intentions. Managers promote openness and cooperation by being available, visible, and by promoting feedback and social interactions. Employees appreciate this informal control and feel that it creates a sense of familiarity. There can be an overuse and underuse of constructive criticism, which can negatively affect job satisfaction and effectiveness. Employees feel that informal control leads to increased job satisfaction, motivation, flow of information, performance, productivity and efficiency, which is in line with managers intentions. However, the study cannot establish that the last three effects are actually realized, but only establish that employees experience that the effects are realized.