Denna C-uppsats granskar 8 av H.C Andersens sagor som gavs ut under 1840-talet utifrån två teorier. Den första är teorin innebär att manlighet är en homosocial konstruktion och den andra teori hävdar att skönlitteraturen ger läsaren en bild av vilka normer och värden samhället och författaren hade under den period då verket skrevs. Uppsatsens undersöker i vilken mån H.C Andersen uppsatser påverkades av hans egna ideal och erfarenheter, och utav de manliga och maskulina ideal som rådde kring denna författare under 1840-talet. H.C Andersen ansågs enligt den tidigare forskningen inte vara en man av sin tid, trots detta lyckades han bli en av västvärldens största författare. Kan det varit så att han trots att han som indevid inte klassificerades som maskulin ändå påverkades av de manliga och maskulina idealen när han skrev sina sagor?

No description available.

Denna undersökning ställer frågan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen är att utifrån mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar närmare på betydelsebärande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet är att skapa ett medvetet och kritiskt tänkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det är viktigt att förstå bilders sociala och kulturella innebörder. I den konstnärliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen när den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga. Den konstnärliga gestaltningen parafraserar ett motiv med tydliga markörer för könstillhörighet. Kvinnliga blickar och poser i kombination med manliga kroppar och muskler. Manskroppen görs till ett åtråvärt objekt och muskler som vanligtvis är en stark symbol för maskulinitet och styrka får tvetydiga betydelser. Syftet är att förskjuta läsningen av manskroppen genom att bearbeta och granska hur maskulinitet påverkas av kvinnligt och feminint tillskrivna visuella markörer. / BI / Konst

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Univ., 2003.

<p>Män är en minoritet i sjuksköterskeyrket. Att som man arbeta inom vården leder till komplexa situationer. Manliga sjuksköterskor beskriver att de känner sig utanför, har svårt att tänka sig att åldras i yrket och känner att deras sexualitet ifrågasätts. Studiens syfte var att beskriva manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vara man i vården. Metoden som användes var litteraturstudie. I resultatet ingår tio granskade artiklar, en kvantitativ och nio kvalitativa. Resultatet redovisas i sju teman: upplevelser av att lära sig bli sjuksköterska, att möta allmänhetens reaktioner, upplevelser av krav på att vårda ”såsom kvinnor gör”, ensam man i kvinnornas värld, ”män för med sig manlighet till vården”, sexualisering av manliga sjuksköterskor och deras beröring, ”män knuffas framåt av sina kvinnliga kollegor”. Männen upplevde att utbildningen inte förberedde dem för problem kring könsroller. Misstron mot manliga sjuksköterskor upplevdes som frustrerade. Att vara annorlunda ger männen mer uppmärksamhet, något som upplevs både som positivt och negativt. Bilden av män som starka och tekniskt kunniga påverkar deras arbetsuppgifter. Beröring är laddat och undviks eftersom det skulle kunna leda till anklagelser om övergrepp. Manliga sjuksköterskor upplever att de inte förväntas arbeta kvar som sjuksköterskor, utan uppmuntras av kollegor att gå vidare till ledarskapsställning.</p>

<p>The aim of this paper is to answer three questions about Chuck Palahniuks novel Fight Club. The three questions were chosen because they were widely debated after the release of David Fincher screenplay based on the same book. The questions are: Is the critique on consumerculture offered in Fight Club valid? What does Fight Club say about the relation between man and woman? Can the work be considered fascist? The critique against consumer culture is found valid and not a disguised complaint about the feminization of society. The main female character Marla is vital for Jack as a blueprint for Tyler. Tyler and Marla are found much alike. The fascist tendencies are present in Tylers character but he can be seen as the protagonist Jacks created father. In the course of Jacks struggle for independence Tyler is doomed to be defeated, so the fascist attitudes can’t be said to be represented by Fight Club as a whole.</p>

Bakgrund: Det finns olika definitioner på vad som är en stereotypisk våldtäkt och vart den begås. Den klassiska stereotypen är då förövaren använder mycket våld och attackerar offret på en avlägsen plats. Den mer moderna stereotypen utförs dock av en bekant till offret, sker sällan utomhus och det förekommer lite fysiskt våld. Våldtäkten kan bli våldsam exempelvis om offret gör motstånd, vilket kan kräva grövre våld från förövarens sida. Aggression är ofta kopplat till manlighet och män är uppvuxna med den klassiska stereotypen om våldtäkt. Syftet med denna studie var att analysera och belysa förekomsten och användandet av fysiskt våld vid våldtäkter. Metod: Studien utfördes främst med kvantitativ metod, som är tillämpbart när det ska förekomma en beskrivning av en omfattning eller frekvensen av något. Det kommer även vara inslag av kvalitativ data för att exemplifiera vissa aspekter ur domstolsbesluten. Urvalet för denna studie är brottsmål med män som begått våldtäkt och dömts för detta. Det utfördes skillnadstester med chi-två test för att beräkna den data som insamlats. Resultat: Analysen visade signifikant skillnad i användandet av det fysiska våldet beroende på relationen mellan offer och förövare samt vid analysen kring det fysiska våldet och påföljden, medan det fysiska våldet i samband med plats, alkohol/narkotika eller ålder förövaren inte visade någon signifikans. Slutsats: Det finns studier som visar att maskulinitet är något som är skapat av samhället. Det medför att män växer upp med inställningen att en man måste vara maskulin, vilket är problematiskt. Dagens forskning kring maskulinitet och våldtäkt bör därför undersökas vidare, då detta är en viktig samhällsfråga / <p>2016-08-23</p>

The aim of this Master’s thesis is to examine boys’/young men’s forming of masculinity and gender identity and how discussions around gender stereotypes and conceptions represents themselves in contemporary youth novels. Gender theory based upon R.W. Connell’s theoretical framework which discusses masculinities in plural is used. The theory helps to analyse forming and change in gender patterns and masculinities. The method used is idea analysis and my supply for analyse is constructed on the basis of Connell’s four ideal types. The main question is: How is forming of masculine identity illustrated in contemporary youth literature and how does this image position towards conceptions of gender stereotypes? The material comprises eight novels published in Sweden 2005 and 2006. The selection of material is made from the internet source www.boktips.net a cooperation between public libraries in Sweden, coordinated by the Swedish Arts Council (Kulturrådet) and Västra Götaland Regional Library (Regionbibliotek Västra Götaland). The investigation reveals the complexity and the main characters’ ambivalence in forming of masculinity. Gender stereotypes and discussions occur in the material often in relations to body and appearance. The results distinguishes from earlier research were the homosocial relations appeared as a significant component for forming of masculine identity. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to examine the image of the man in Swedish crime fiction. Gender theory based uponRobert W. Connell theoretical framework which discusses masculinities in plural is used. The method used is idea analysis and my supply for analyse is constructed on thebasis of Connell’s four ideal types regarding masculinity.The material in the investigation comprises of five novels published in Sweden 2007.The investigation reveals the complexity in forming masculinities; traditional male values remain mostly intact, but at the same time men must deal with emotions andrelations with women in a world where the male norm often is questioned. Men with softer values seem to produce a more stable form of masculinity, more receptive of change. Men with harder values are more prone to be unsure of themselves in general. The male body, as a function of masculinity, is furthermore hardly noticeable. The resultsdistinguishes from earlier research were the homosocial relations appeared as an important component in the formation of different masculine identities. / Program: Bibliotekarie