Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger tänker kring och upplever pojkar som överträder traditionella könsnormer samt vad de har för erfarenheter av de hinder och möjligheter som möter könsöverskridande pojkar. Vår metod har varit en kvalitativ intervjustudie med pedagoger som arbetar/t i förskola. Vi har intervjuat sex pedagoger. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk poststrukturalism med hjälp av queerteori. Vårt resultat visar på att pedagoger anser sig skapa möjlighetsvillkor för överskridande pojkar utifrån deras synsätt i verksamheten och de beskriver att det ofta handlar om kvinnligt kodade attiraljer som bärs av pojkar. Det finns också svårigheter och hinder för pojkar som överträder traditionella könsnormer i form av mobbning, homofobi och osynliggörande. För att öka medvetenheten menar pedagogerna att förskolan måste arbeta normkritiskt. Det finns erfarenhet bland pedagogerna att pappor oroar sig för sönernas trygghet och framtida sexualitet. Vår slutsats är att vår studie har hjälpt till att synliggöra pedagogers upplevelser av pojkar som överträder traditionella manliga könsnormer och vi uppfattar en vilja hos pedagoger att skapa möjligheter till överskridande positionering för dessa pojkar. Medvetenhet, kunskap och kompetens är en bidragande faktor för att skapa möjligheter för könsöverskridande pojkar.

Denna uppsats utreder två frågeställningar rörande män och manlighet inom fiktion. Syftet med denna text är att försöka få en insikt i hur män porträtteras inom film och skönlitteratur, samt hur associationer påverkar gymnasielevers uppfattning av innebörden av att vara man. Skönlitteratur och film som inkluderar karaktärerna Odysseus, Batman, James Bond och Sherlock Holmes samt teoretisk litteratur med fokus på både genus och didaktik används för att besvara frågeställningarna. Dessutom används ett kvantitativt frågeformulär för att få in information om gymnasieelevers syn på män och manlighet. En av slutsatserna som kan dras utifrån undersökningsresultatet är att ideal och egenskaper som användes för att skapa fiktiva manliga karaktärer i antikens Grekland fortfarande är närvarande i moderna fiktiva karaktärer. En annan slutsats är att populärkulturen har en stor inverkan på vilka associationer till män och manlighet som människor har.

I denna uppsats har en litterär analys gjorts av maskuliniteter i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Bengt Ohlssons Gregorius. Uppsatsen har avgränsats till att enbart studera karaktärerna Glas och Gregorius. Den teori som främst använts är R.W Connells maskulinitetsteori där litteraturen har studerats utifrån tre av hennes fyra maskulinitetskategorier: 1) hegemoni, 2) underordnade, 3) delaktighet. Uppsatsen har inte enbart grundat sig i maskulinitetsforskning utan även i litteraturforskning och specifikt en litteratursociologisk teori som menar att litteraturen och samhället samverkar. Alltså kan litteraturen anses säga någonting om hur samhället såg ut vid tiden verket utgavs. Det går att urskilja hegemoniska, underordnade och delaktiga maskulinitetsdrag i respektive karaktär. Den hegemoniska genom att de exempelvis tillhör en bildad högre klass och att de ses som högmodiga, men även att de erhåller en maktposition i samhället i och med deras yrken: doktor och präst. Den underordnade maskuliniteten kan urskiljas i Glas gällande kärlek och sex då han fortfarande är oskuld, medan i Gregorius syns det istället i hans oro över vad andra tycker, hans oattraktiva yttre och att han visar känslor genom att gråta. Båda karaktärerna kan anses tillhöra den delaktiga maskuliniteten i och med att ingen är essensen av en hegemonisk man. Trots att de tillhör en privilegierad klass är ingen av dem särskilt attraktiv, de är oälskade och ensamma, de tvivlar på sig själva och de båda lider av brist på handlingskraft. Karaktärerna beskrivs även tillhöra den underordnade kategorin flera gånger när handlingen beskrivs utifrån deras egna perspektiv. Detta är framförallt tydligt i Gregorius då pastorn vid flera tillfällen distanserar sig från den manliga normen. Det finns flera likheter mellan karaktärerna, men den främsta skillnaden är deras syn på sex där Gregorius njuter av sex och i sexakten kan han även använda sig av våld, vilket kan ses tillhöra en hegemonisk maskulinitet. Glas däremot menar att sex är avskyvärt, vilket kan ses som avvikande och därmed en underordnad maskulinitet. Karaktärernas inre tankar och omgivningens uppfattning av dem kan stundtals tillhöra motstridiga maskuliniteter i olika sekvenser av verken. Därför har skillnaden mellan yttre och inre manlighet beaktats. Skillnaden mellan yttre och inre manlighet handlar alltså om hur karaktärerna beskriver sig själva och hur de beskrivs av andra. Generellt sett tillhör karaktärerna en mer hegemonisk eller delaktig maskulinitet när de beskrivs av någon annan, medan de har en mer underordnad syn på sig själva.

Syftet med studien har varit att utifrån ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv synliggöra jämställdhet på förskolan med specifikt fokus på manliga förskollärare som förebilder och pedagoger i förskolans verksamhet. Som metod har det i arbetet använts kvalitativa intervjuer av tre manliga förskollärare. Resultatet visar att det från kollegor finns olika föreställningar om män i förskolan något som inte finns på kvinnor, män och kvinnor har alltså olika förväntningar på sig. De manliga förskollärarna känner att de ska bidra med någonting annat än de kvinnliga förskollärarna. De manliga förskollärarna i studien betonar också att det är den vuxna förebilden i förskolans verksamhet som är viktig ur ett manligt förskollärarperspektiv, inte förebilden utifrån att de är män.

I denna studie problematiseras manlighet, klass och makt hos pojkar i Fritiof Nilsson Piratens debutroman Bombi Bitt och jag. Genom att analysera de olika uttryck för manlighet som finns i romanen så undersöks hur pojkarna i romanen väljer att konstruera sin egen manlighet och hur deras vuxenblivande ser ut. Huvudkaraktärernas manlighet analyseras utifrån deras relationer till de andra karaktärerna, till varandra och utifrån deras klasstillhörighet.

<p>I denna uppsats gör jag en feministisk, samhällsvetenskaplig analys av 98 stycken reklambilder för parfym riktade till herrar, varav jag djupanalyserar 9 stycken med syftet att se på vilken bild av maskulinitet som de förmedlar. Bilderna är hämtade ur tre svenska herrmodemagasin från år 2008 och jag genomför analysen med utgångspunkten att genus, sexualitet och makt är socialt konstruerade. Till min hjälp använder jag mig av tidigare forskning kring genus, maskulinitet och media, men även en del feministisk teoribildning. Feminismen utgår från att män innehar en överordnad position i samhället som reproduceras på en strukturell nivå, och i uppsatsen undersöker jag huruvida detta är något vi kan se sker i parfymreklamen. I sitt meningsskapande använder sig reklamen av stereotyper och olika koder för att fixera innebörd och genom en kvalitativ innehållsanalys identifierar jag i reklamen olika tecken, vilka kan ses som makt-positioneringar. I genomförandet av detta tar jag hjälp av semiotisk metod, men även av Erving Goffmans tematiseringar om skillnader i genusframställningar. Jag relaterar även bilderna till Diana Rohlingers 9 manstyper och finner att fyra av dessa är dominerande i mitt material: friluftsmannen, den urbana mannen, den erotiska mannen och den overksamma mannen. Genom att i analysen uppmärksamma betydelsen av kroppspositioner, blickar, omgivningar e t c, framträder i materialet ett mönster av hegemonisk maskulinitet. Där finns en framställning av vithet som norm, samt att genus och sexualitet främst avbildas inom ett heteronormativ, genom ett binärt könstänkande, men med ett utrymme för en maskulinitet med en oklar sexualitet. Även ålder och klass blir urskiljbara komponenter i framställningen av maktpositioner. Allt detta sammantaget innebär att parfymreklamen förmedlar en bild av maskulinitet vilken är avskalad många aspekter av vad som skulle kunna vara delar av en manlig identitet, så som t ex familjära eller professionella sammanhang. De olika manstyperna som förekommer i analysen bär på varierande grader av patriarkala koder, men är alla delar i att reproducera en maktordning.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att visa hur vi kan förstå oss själva som kvinnor och män utan att betrakta kön som något naturligt och inneboende.</p><p>Kön är sociala och kulturella konstruktioner och vi lever i ett heteronormativt samhälle där könsskillnaden är genomgripande – vi utgår från heterosexualitet som den normala sexualiteten och vi skiljer på människor i kvinnor och män.</p><p>Genom att analysera mina egna minnen i ett minnesarbete undersöker jag mina erfarenheter av könsnormer. Hur har normer kring manlighet kommit till uttryck under min grundskoletid och hur har de påverkat mitt beteende och min självuppfattning?</p><p>Minnesarbetets fokus ligger på egna erfarenheter och reflektioner, men i förlängningen är syftet att bygga kollektiva identiteter där traditionella förhållanden betraktas på nya sätt.</p> / <p>The purpose of this thesis is to show how we can understand ourselves as women and men without regarding gender as being something self-evident and inherent.</p><p>Gender is a social and cultural construction and we live in a hetero normative society where differences in gender are allinclusive – we act on the assumption that heterosexuality is the normal state of sexuality and that humans are separated into men and women.</p><p>By analysing my own memories in a memory work, I explore my own experiences of gender standards. How was the standard of what is masculine manifested during my time in compulsory school? In addition, in what way has it influenced my own behaviour and self-perception?</p><p>The focus of the memory work lies in my own experiences and reflections; however, in the prolongation the purpose is to build collective identities where traditional contexts are perceived in new ways.</p>

<p>Syftet med min uppsats är att titta på hur maskulinitet och status framställs i sportmedia. Att sportvärlden är dominerad av män är en allmänt vedertagen uppfattning. Det är också en av anledningarna till att jag valt att titta på hur manlighet och maskulinitet framställ i just sport och idrottssammanhang. Massmedia, så som, tidningar, tv, radio och Internet, har inflytande på hur vi som individer i det postmoderna samhället uppfattar och skapar vår verklighet. Media påverkar oss mer än vi tror och bidrar därför till våra föreställningar och våra bilder av idrott. I detta fall har jag valt att använda mig av Aftonbladets och DNs sportbilagor. Sportmedia kan sägas bidra till våra föreställningar om vad det är att vara en ”riktigt man”. Professionella idrottsmän har ofta en hög statusposition i samhället både utifrån sina ekonomiska förutsättningar, samt att de kan sägas ha en livsstil som även bidrar till hög status. I detta fall blir livsstilen, en del av statuspositionen. Det handlar det inte enbart om vad de presterar i sin idrott utan mycket annat såsom, att de upphöjs till varumärken (genom reklam eller sponsring) eller, genom att de får medial uppmärksamhet och markandsföring. Vi ska beundra deras livsstil och vi ska förknippa dem med lycka och ungdomlighet. Idrottsmän är också upphöjda som symboler eller ikoner för sitt land eller lag.</p>

<p>The society of consumption exposes us to a lot of information, where advertisement constitutes an extensive part. Due to its expanding, advertisement receives a natural and obvious space in our everyday life. This study aims to investigate how social and cultural values can be mediated in advertisement. The focus has been put to ideas related to health and fitness in the advertisement of power drinks. The thesis takes social constructionism as a starting point, and combines image- and critical discourse analysis in purpose to analyze the pictures.Sociology of consumption, construction of identity, lifestyle and everyday life all constitute an essential part of my analysis. The analysis of the advertisement of power drinks made in this essay, shows that aspects such as health and fitness are put aside. Instead, ideals that advocate conceptions about masculinity and swedishness get a salient position.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån intervjuer med män som arbetar på förskolor och daghem undersöka hur dessa ser på sig själva, sitt yrkesval och hur de upplever att det är att arbeta som man på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien är av kvalitativ art och bygger på intervjuer med sex män som arbetar inom barnomsorgen. Mot bakgrund av tidigare forskning har vi formulerat ett antal frågeställningar: vilken roll (avsaknad av) spelar homosocialitet för dessa män? På vilket sätt upplever män att de bemöts av motstånd och utmaningar genom sin förflyttning mot traditionellt kvinnokodade arbetsplatser? Vilken typ av motstånd/utmaning upplever de? Upplever dessa män att det finns könskodade förväntningar på dem som män? Upplever de att de representerar en underordnad maskulinitet? Vi har i vår empiri funnit svar på detta då våra respondenter beskrivit en saknad av andra män och samspelet med dessa och därmed homosocialitet. Vidare har männen berättat om vad de kallar för ”tvärtomfördomar” som de har upplevt från sina kollegor samt beskrivit fördomar och förutfattade meningar från omgivningen. Respondenterna redogör även för dilemmat de upplever inför påtvingande traditionsbundna könsroller och hur de ska ta ställning till dessa. Männens utsagor har också visat på hur arbete och identitet är sammankopplat och hur den självupplevda manligheten styrs av prestationer, inte minst inom arbetslivet. Detta leder i sin tur till att män inom ett kvinnligt stämplat yrke hamnar i den underordnade positionen och på grund av detta bryter mot den stereotypa mansbilden och representerar därav en annan sorts manlighet.