Syftet med den här uppsatsen är att visa hur vi kan förstå oss själva som kvinnor och män utan att betrakta kön som något naturligt och inneboende. Kön är sociala och kulturella konstruktioner och vi lever i ett heteronormativt samhälle där könsskillnaden är genomgripande – vi utgår från heterosexualitet som den normala sexualiteten och vi skiljer på människor i kvinnor och män. Genom att analysera mina egna minnen i ett minnesarbete undersöker jag mina erfarenheter av könsnormer. Hur har normer kring manlighet kommit till uttryck under min grundskoletid och hur har de påverkat mitt beteende och min självuppfattning? Minnesarbetets fokus ligger på egna erfarenheter och reflektioner, men i förlängningen är syftet att bygga kollektiva identiteter där traditionella förhållanden betraktas på nya sätt. / The purpose of this thesis is to show how we can understand ourselves as women and men without regarding gender as being something self-evident and inherent. Gender is a social and cultural construction and we live in a hetero normative society where differences in gender are allinclusive – we act on the assumption that heterosexuality is the normal state of sexuality and that humans are separated into men and women. By analysing my own memories in a memory work, I explore my own experiences of gender standards. How was the standard of what is masculine manifested during my time in compulsory school? In addition, in what way has it influenced my own behaviour and self-perception? The focus of the memory work lies in my own experiences and reflections; however, in the prolongation the purpose is to build collective identities where traditional contexts are perceived in new ways.

Syftet med min uppsats är att titta på hur maskulinitet och status framställs i sportmedia. Att sportvärlden är dominerad av män är en allmänt vedertagen uppfattning. Det är också en av anledningarna till att jag valt att titta på hur manlighet och maskulinitet framställ i just sport och idrottssammanhang. Massmedia, så som, tidningar, tv, radio och Internet, har inflytande på hur vi som individer i det postmoderna samhället uppfattar och skapar vår verklighet. Media påverkar oss mer än vi tror och bidrar därför till våra föreställningar och våra bilder av idrott. I detta fall har jag valt att använda mig av Aftonbladets och DNs sportbilagor. Sportmedia kan sägas bidra till våra föreställningar om vad det är att vara en ”riktigt man”. Professionella idrottsmän har ofta en hög statusposition i samhället både utifrån sina ekonomiska förutsättningar, samt att de kan sägas ha en livsstil som även bidrar till hög status. I detta fall blir livsstilen, en del av statuspositionen. Det handlar det inte enbart om vad de presterar i sin idrott utan mycket annat såsom, att de upphöjs till varumärken (genom reklam eller sponsring) eller, genom att de får medial uppmärksamhet och markandsföring. Vi ska beundra deras livsstil och vi ska förknippa dem med lycka och ungdomlighet. Idrottsmän är också upphöjda som symboler eller ikoner för sitt land eller lag.

The society of consumption exposes us to a lot of information, where advertisement constitutes an extensive part. Due to its expanding, advertisement receives a natural and obvious space in our everyday life. This study aims to investigate how social and cultural values can be mediated in advertisement. The focus has been put to ideas related to health and fitness in the advertisement of power drinks. The thesis takes social constructionism as a starting point, and combines image- and critical discourse analysis in purpose to analyze the pictures.Sociology of consumption, construction of identity, lifestyle and everyday life all constitute an essential part of my analysis. The analysis of the advertisement of power drinks made in this essay, shows that aspects such as health and fitness are put aside. Instead, ideals that advocate conceptions about masculinity and swedishness get a salient position.

The current paper is a study of the character Christian Grey in the EL James trilogy Fifty Shades of Grey. The main aim is to find out how masculinity, sexuality and gender are constructed in this erotic fantasy. More over terms as femininity, unmanliness and gender have relevance to the study. Several studies have been done on romance novels and Harlequin in particular from a gender perspective, but few of them from a masculine point of view. Hence, no earlier study has been done on Fifty Shades of Grey with masculinity studies as the main tool of masculinity, or with theories of romance. The novels have been read and analysed with studies of the romance literature and masculinity as the main tool of analysis. The result shows that the character Christian Grey is ambivalent towards femininity and has a fear of losing control. And from this point of view the novels problematize patriarchy, male control and superiority.

Syftet med den här uppsatsen är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka hur kvinnligt genus skapas och reproduceras inom nutida kommersiell amerikansk film. Fiktiva karaktärer framställs som binära och dikotoma könskategorier vilka formar, förstärker och speglar rådande könsnormer i det västerländska samhället. I min analys beskriver jag hur kvinnor och kvinnlighet framställs (i kontrast till män och manlighet) i filmen Djävulen bär Prada, som ett exempel på populär amerikansk nutida film. Därutöver beskriver jag tematiskt återkommande likheter i fyra andra filmer inom genren för att därigenom förtydliga analysen. Med slutsatserna ämnar jag att illustrera och konkretisera hur media konstruerar ett för samtiden ”önskvärt” kvinnligt genus.

This in an essay concerning the use of humor in male communication. Primarily, I have focused on studying how jokes can be used as a sanction for the training of members in a (male) group. I have found great inspiration in Goffman’s thoughts on a social face and the use of humor to protect this perceived face. Initially I started to reflect on men’s reluctance to discuss masculinity and their thoughts about the meaning of being a man. Every time I tried to hold a serious conversation, my male friends made a joke out of it. I seemed to meet a tirade of stereotypes and ironic statements. I started to think that maybe men can’t talk about masculinity in groups because of a fear of losing face? Maybe it might be so, that the concept of being a “real man” is so diffuse and loose that men today don’t know what we expect of them? This uncertainty affects men’s social life; there is a need for common ground and security. In order to express an opinion about the act joking as well as the use of humor in male community, I first tried to familiarize myself with the prevailing notions of masculinity. I learned that the group is a powerful resource for promoting the use of stereotypes as well as the use of humor to create a sense of belonging or penalize those who do “wrong”. Jokes of all kind, friendly emphasis as well as more aggressive forms thrive in groups. I also noted that the type of humor is different in single-sex groups compared to humor in mixed gender groups. In addition to discussing the weight of group mentality I also write about body language, the importance of the ambiguity of humor and how humor can sanction in two ways: Laughter from the group: The target is sanctioned Laughter fails: The source gets sanctioned

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner. I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas. I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män. Denna maskulinitet skiljer sig från den som uppstår i trilogins manliga vänskapspar, som snarare kännetecknas av omsorg och ömsesidig respekt. I det avsnitt som fokuserar Lars Hårds relationer med samhällets institutioner behandlas först familjen, inom vilken de traditionella könsrollerna tydligt framträder: Lars Hårds mor står för omsorgen och det verklighetsnära, medan fadern ägnar sig åt mer eller mindre verklighetsfrånvänd bildning under lediga stunder. När modern insjuknar tas hennes plikter över av Lars Hård, som i och med detta förefaller uppleva sig befriad från maskuliniteternas tvångsmässiga distansering från den reproduktiva sfären. Därefter fokuseras det främmandeskap Lars Hård känner inför sin kropp, hur han förefaller se på denna kropp i det moderna samhället samt straffsystemets reduktion av hans individ till just en kropp; något han själv gjort sig skyldig till i sin syn på kvinnan. Slutligen tas i undersökningen upp den urtidsman Lars Hård ibland identifierar sig med; hur denna maskulinitet yttrar sig samt hur den skulle kunna sättas i samband med det samhälle som under mellankrigstiden snabbt omvandlades.

What is masculinity and what does it mean to be a man? This study involves two different areas: gender and literary reception. I wanted to find out what students think about masculinity and what possible strategies they use when they read and interpret literature. The investigation consists of three parts: an introductory survey, classroom observations and an ending text analysis based on ten different questions. The investigation has taken place in second grade at an upper secondary school as part of the course Swedish B. During four lessons, the pupils have been working on issues relating to sex, gender and masculinity in relation to an extract of Ernest Hemingway's Islands in the Stream. Trends in the study show that students believe that a person is born to a biological sex but still has the opportunity to shape its gender identity. The majority of the students believe that it is up to each reader to decide what interpretation is correct, but doubt that the meaning of a literary text resides primarily in the text itself. Throughout the project, the students have demonstrated interest and commitment. However, only a small number of pupils participated in the discussions in class. On the other hand, the ending text analyses were comprehensive and well-thought-out which may show that the choice of a written accounting form suited the class well. / Denna studie berör två olika områden: genus och litteraturreception. Jag ville ta reda på hur elever ser på manlighetsbegreppet samt studera vilka strategier de använder när de läser och tolkar litteratur. Undersökningen består av tre delar: en inledande enkät, klassrumsobservationer och en avslutande textanalys utifrån tio olika frågeställningar. Undersökningen har skett i åk 2 på en gymnasieskola i kursen Svenska B. Under fyra lektioner har eleverna fått arbeta med frågor som handlar om kön, genus och manlighet i anslutning till ett textutdrag ur Ernest Hemingways Öar i strömmen. Tendenser i undersökningen visar att eleverna anser att man föds till ett biologiskt kön men att man sedan har möjlighet att forma sin könsidentitet. Majoriteten av eleverna anser att det är läsaren som avgör vilken tolkning som är den rätta, och ställer sig frågande till idén om en texts inneboende mening. Under hela projektet har eleverna visat intresse och engagemang. Dock var det endast ett fåtal av eleverna som deltog i diskussionerna i helklass. Däremot var de avslutande textanalyserna både innehållsrika och genomtänkta vilket kan visa att valet av en skriftlig redovisningsform passade klassen bra.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att utifrån intervjuer med män som arbetar på förskolor och daghem undersöka hur dessa ser på sig själva, sitt yrkesval och hur de upplever att det är att arbeta som man på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien är av kvalitativ art och bygger på intervjuer med sex män som arbetar inom barnomsorgen.</p><p>Mot bakgrund av tidigare forskning har vi formulerat ett antal frågeställningar: vilken roll (avsaknad av) spelar homosocialitet för dessa män? På vilket sätt upplever män att de bemöts av motstånd och utmaningar genom sin förflyttning mot traditionellt kvinnokodade arbetsplatser? Vilken typ av motstånd/utmaning upplever de? Upplever dessa män att det finns könskodade förväntningar på dem som män? Upplever de att de representerar en underordnad maskulinitet?</p><p>Vi har i vår empiri funnit svar på detta då våra respondenter beskrivit en saknad av andra män och samspelet med dessa och därmed homosocialitet. Vidare har männen berättat om vad de kallar för ”tvärtomfördomar” som de har upplevt från sina kollegor samt beskrivit fördomar och förutfattade meningar från omgivningen. Respondenterna redogör även för dilemmat de upplever inför påtvingande traditionsbundna könsroller och hur de ska ta ställning till dessa. Männens utsagor har också visat på hur arbete och identitet är sammankopplat och hur den självupplevda manligheten styrs av prestationer, inte minst inom arbetslivet. Detta leder i sin tur till att män inom ett kvinnligt stämplat yrke hamnar i den underordnade positionen och på grund av detta bryter mot den stereotypa mansbilden och representerar därav en annan sorts manlighet.</p>

The popularity of vampire novels has come and gone over the years. And the romantic novels seem more popular than ever before. The male vampire have taken the stereotyperole as a sexual object. But what is it that makes the male characters desirable? The vampire genre was developed from defining female vampires as sexual freeand liberal but with a punishment awaiting them. Now the male side has been given thisrole, but without the punishment. Instead it gets involved with human females andpromises them true love forever and ever. This disquisition takes a closer look on thepopular male vampires: Eric Northman from Charlaine Harris Sookie Stackhouse Novelsand Edward Cullen from Stephenie Meyer’s Twilight Series. Both novels display various sexual norms, two males with different masculinities.In Twilight Series society advocates sexual restraint and intercourse for reproductionpurposes only. While Sookie Stackhouse Novels projects a sexual liberal society wherehomosexuals and heterosexuals are equal in existence and where intercourse is forpleasure and everyone’s private right. By using character analysis and critical discourse analysis regarding to thedisplayed state of the society in the novels, the purpose of this disquisition is to analysehow Eric Northman's and Edward Cullen's masculinity and sexuality are shaped.