Syftet med föreliggande arbete är att undersöka manliga gymnasieelevers attityder till homosexualitet i samkönade samhällsvetar- och naturvetarklasser respektive enkönade klasser på bygg-, fordons- och elprogrammen, samt granska vilka skillnader det eventuellt finns i attityder mellan grupperna.Examensarbetet ger en kortare översikt över aktuell litteratur kring genus- och manlighet samt en sammanställning av de undersökta skolornas lokala planer mot homofobi eller motsvarande. Jag har tagit hjälp av en enkätundersökning kring såväl personliga som politiska föreställningar kring homosexualitet för att se vilka attityder eleverna har och hur de motiverar sina ställningstaganden.Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att skillnaderna mellan de bägge undersökningsgrupperna är ganska stora, inte minst i fråga om elevernas personliga uppfattningar om huruvida de är toleranta eller ej till homosexuella. Då de enkönade klassernas attityder är klart mer intoleranta än de samkönade klassernas.

<p>ABSTRACT:</p><p>Uppsatsens syfte är att studera manlighetskonstruktionen i två pjäser av Eugene O´Neill: <em>The Iceman Cometh </em>och <em>Long Day´s Journey Into Night. </em>Detta genom att undersöka vilka mottyper till den normativa manligheten som förekommer i pjäsen, i vilken grad männen i pjäserna har behov av en homosocial arena för att få sin manlighet bekräftad och om kvinnan har någon roll att spela i maskulinitetsskapandet.</p><p>I <em>The Iceman Cometh </em>är den tydligaste mottypen alkoholisten. Denne är en man som gett upp i kampen om att uppnå statusen av en ”self-made man”. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild finns i de karaktärer som har ett förflutet inom den amerikanska anarkiströrelsen. Etnicitets aspekten av mottypen, är synligast hos den enda afro-amerikanen bland karaktärerna. Behovet av en homosocial arena märks i den vikt som karaktärerna sätter i att understödja varandras ”pipe dreams”. Det finns en tydlig koppling mellan förhållandet moder-son och förhållandet hustru-make i pjäsen.</p><p>Även i  <em>Long Day´s Journey Into Night </em>är alkoholisten en tydlig mottyp. Drickandet leder till att männen förlorar sin status i samhället. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild, är synlig främst hos Edmund som är influerad av anarkismen och läser dekadansens poeter. Etnicitetsaspekten är synlig i familjens irländska bakgrund, som är kopplad till känslor av både stolthet och förakt. Homosociala aspekter är synliga även i hemmet där litterära allusioner och genuskodade utrymmen tjänar till att stänga ute modern. Männen i pjäsen föredrar också barmiljön framför hemmet. Maskuliniteten är ett skådespel som kräver en kvinnlig motpart i pjäsen. Kvinnans val av roll i detta är begränsat till valet mellan att spela prostituerad eller madonna.</p>

ABSTRACT: Uppsatsens syfte är att studera manlighetskonstruktionen i två pjäser av Eugene O´Neill: The Iceman Cometh och Long Day´s Journey Into Night. Detta genom att undersöka vilka mottyper till den normativa manligheten som förekommer i pjäsen, i vilken grad männen i pjäserna har behov av en homosocial arena för att få sin manlighet bekräftad och om kvinnan har någon roll att spela i maskulinitetsskapandet. I The Iceman Cometh är den tydligaste mottypen alkoholisten. Denne är en man som gett upp i kampen om att uppnå statusen av en ”self-made man”. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild finns i de karaktärer som har ett förflutet inom den amerikanska anarkiströrelsen. Etnicitets aspekten av mottypen, är synligast hos den enda afro-amerikanen bland karaktärerna. Behovet av en homosocial arena märks i den vikt som karaktärerna sätter i att understödja varandras ”pipe dreams”. Det finns en tydlig koppling mellan förhållandet moder-son och förhållandet hustru-make i pjäsen. Även i  Long Day´s Journey Into Night är alkoholisten en tydlig mottyp. Drickandet leder till att männen förlorar sin status i samhället. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild, är synlig främst hos Edmund som är influerad av anarkismen och läser dekadansens poeter. Etnicitetsaspekten är synlig i familjens irländska bakgrund, som är kopplad till känslor av både stolthet och förakt. Homosociala aspekter är synliga även i hemmet där litterära allusioner och genuskodade utrymmen tjänar till att stänga ute modern. Männen i pjäsen föredrar också barmiljön framför hemmet. Maskuliniteten är ett skådespel som kräver en kvinnlig motpart i pjäsen. Kvinnans val av roll i detta är begränsat till valet mellan att spela prostituerad eller madonna.

The Swedish series magazine 91:an has been around since the 1950’s. Before the series had its own magazine it was published in other journals, thus making it one of the oldest still active series published in Sweden. The series' old age makes it possible to follow the characters’ development over time. However this paper will only discuss 91:an magazines from the 1980’s to today, due to style changes which resulted in the series often becoming longer, that in turn led to the characters becoming more multifaceted. This change makes it easier to compare the characters throughout the chosen period of time.  The main plot takes place in the fictional Klackamo regiment. The regiment is a male dominated arena with many different hierarchical relationships between the conscripts, the officers and some other frequently recurring characters. The analysis will examine those relationships. The source material is analyzed through narrative theory and intersectionality.    25 magazines, 5 from every decade from the 80’s until today are chosen at random. The primary results reveal that some things such as the magazine’s usage of popular cultural references and time indicators have increased since the turn of the millennium. Since the series actively takes distance from depicting present events to keep the reader in the 91:an universe, an increased amount of popular cultural references and time indicators could remove the reader from the 91:an universe and consequently taking the reader closer to reality. Other things have remained the same such as how the magazine approaches gender norms in relationships and how the men in the series often express emotions through anger and violence.  The purpose of this essay is to point out some of the stereotypes and norms regarding men that are depicted in the series and identify if and how they have been affected during the time 1980 - 2023.

<p>Stig Dagermans drama Streber från 1948 handlar om fyra kompanjoner som i frihetlig anda startar en kooperation. Solidariteten hotas av huvudpersonen Blom som liksom titeln antyder är en hänsynslös karriärist och en klassisk bedragare. Genom sitt hänsynslösa spel går han i rak riktning mot sitt eget fall. Männen i pjäsen är rädda att falla och att bli dominerade av andra varför en läsning utifrån manlighetsforskningen belyser just den råa kampen om positioner och den polarisering av mansrollen som är tydlig i pjäsen. Syftet med uppsatsen är att utifrån manlighetsforskningen undersöka hur männen i pjäsen förhåller sig till varandra och varför, samt hur detta kommer till uttryck genom kroppsspråket och den giftiga dialogen med hjälp av läran om tecknen, semiotiken, det vill säga om vad vi berättar med hur vi beter och uttrycker oss. Vidare är också syftet att utreda konsekvenserna av manligheten för pjäsens kvinnor. Medan männen i pjäsen går under står kvinnorna kvar med ny kunskap utifrån den situation männen försätter dem i. Männens misslyckade solidaritet ger plats åt kvinnan att fortsätta försöket. En manlig apokalyps som kan sägas resultera i en kvinnlig pånyttfödelse.</p>

Stig Dagermans drama Streber från 1948 handlar om fyra kompanjoner som i frihetlig anda startar en kooperation. Solidariteten hotas av huvudpersonen Blom som liksom titeln antyder är en hänsynslös karriärist och en klassisk bedragare. Genom sitt hänsynslösa spel går han i rak riktning mot sitt eget fall. Männen i pjäsen är rädda att falla och att bli dominerade av andra varför en läsning utifrån manlighetsforskningen belyser just den råa kampen om positioner och den polarisering av mansrollen som är tydlig i pjäsen. Syftet med uppsatsen är att utifrån manlighetsforskningen undersöka hur männen i pjäsen förhåller sig till varandra och varför, samt hur detta kommer till uttryck genom kroppsspråket och den giftiga dialogen med hjälp av läran om tecknen, semiotiken, det vill säga om vad vi berättar med hur vi beter och uttrycker oss. Vidare är också syftet att utreda konsekvenserna av manligheten för pjäsens kvinnor. Medan männen i pjäsen går under står kvinnorna kvar med ny kunskap utifrån den situation männen försätter dem i. Männens misslyckade solidaritet ger plats åt kvinnan att fortsätta försöket. En manlig apokalyps som kan sägas resultera i en kvinnlig pånyttfödelse.

Då det under analysens gång har urskiljts flera mansbilder i Din stund på jorden, kan jag hålla med manlighetsforskare som t.ex. Claes Ekenstam att manlighet är något som hela tiden påverkas av samhälliga förändringar och ideologier. Eftersom romanen sträcker sig under en tidsperiod på omkring 60 år har detta medfört till att mansbilderna förändrats under handlingens gång, i och med att också samhället förändrats. Analysen har dock inte närmare gått in på hur samhället i romanen förändrats utan enbart på hur de olika karaktärerna skiljer sig från varandra, där tydliga skillnader framkommit. Jag har konstaterat att brödernas mansbilder skiljer sig åt från de övriga män i det bondesamhälle de lever i då jag använt mig utav omanlighetsbegreppet. Om det beror på det moderna samhällets framväxt har jag som sagt inte studerat närmare utan enbart inriktat mig på skillnaderna i mansbilderna. Att manligheten också konstant omformas och aldrig är fast och given, är en utav mansforskningens teorier. Detta stämmer väl överens med de olika mansbilder som framträtt i Din stund på jorden där fadern står för den mer tillbakasträvande mannen som följer de regler och traditioner som finns nedärvda i samhället. Då fadern följer normerna följer han också den givna manlighet som finns i det bondesamhälle han lever i, något som de två bröderna inte gör. Bröderna går istället genom sina handlingar emot de normer som finns nedärvda, vilket gör att de formar en annan typ av manlighet som präglas av t.ex. idealism och individualism. Även om karaktärerna präglas av individualistiska egenskaper präglas de också av en splittring där deras drömmar inte införlivas i verkligheten. Den splittring och kluvenhet karaktären Albert känner har kopplats ihop med en utav mansforskningens teorier om mannens rädsla för att falla som sammankopplas med mannens krav på självbehärskning. Det jag uppmärksammat i samband med detta är att Albert inte har styrkan att leva ut sina drömmar till fullo, utan samtidigt är rädd att förlora kontrollen över sitt liv. Alberts mansbild skiljer sig därför mot de män i romanen som inte är rädda att tappa kontrollen, då de lever efter sina ideal och drömmar. Som jag tidigare nämnt anser jag att dessa män står för den ideala mansbilden i Din stund på jordens värld. Det jag har uppmärksammat i brödernas mansbilder är att de präglas av den homosociala relation som finns mellan dem. Genom relationen relaterar de och söker bekräftelse i varandra, vilket bygger upp deras identiteter som män. Min slutsats av detta är därför att brödernas homosociala förhållande speglar en stor del av romanens handling. Alberts liv och därav mansbild har alltså till viss del påverkats och formats av Sigfrids ord och öde. Dock får vi bara ta del av Alberts påverkan av deras homosociala relation då han är fokalisatorn. Sigfrids påverkan är svårare att ta del av då vi inte får ta del av hans tankar samt att han dör ung. Att bröderna främst söker bekräftelse i varandra anser jag deras hierarkiska förhållande till fadern ligger till grund för. Då män söker bekräftelse i den egna gruppen av män, kan inte bröderna relatera till fadern som befinner sig högst upp i hierarkin.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner. I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas. I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män. Denna maskulinitet skiljer sig från den som uppstår i trilogins manliga vänskapspar, som snarare kännetecknas av omsorg och ömsesidig respekt. I det avsnitt som fokuserar Lars Hårds relationer med samhällets institutioner behandlas först familjen, inom vilken de traditionella könsrollerna tydligt framträder: Lars Hårds mor står för omsorgen och det verklighetsnära, medan fadern ägnar sig åt mer eller mindre verklighetsfrånvänd bildning under lediga stunder. När modern insjuknar tas hennes plikter över av Lars Hård, som i och med detta förefaller uppleva sig befriad från maskuliniteternas tvångsmässiga distansering från den reproduktiva sfären. Därefter fokuseras det främmandeskap Lars Hård känner inför sin kropp, hur han förefaller se på denna kropp i det moderna samhället samt straffsystemets reduktion av hans individ till just en kropp; något han själv gjort sig skyldig till i sin syn på kvinnan. Slutligen tas i undersökningen upp den urtidsman Lars Hård ibland identifierar sig med; hur denna maskulinitet yttrar sig samt hur den skulle kunna sättas i samband med det samhälle som under mellankrigstiden snabbt omvandlades.

Min studie syftar till att undersöka hur den svenska fotbollens supporterkulturs könsfördelning mellan män och kvinnor sett ut årtiondena efter Andra världskriget, hur maskulinitet har konstruerats idenna kontext samt hur synen på genus bland supportrarna såg ut under denna tid. Undersökningen bidrar till forskningsläget med en outforskad period, där andra forskare undersökt tidigare och senare perioder med fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld. Jag ser en hypotetisk koppling till skötsamhetskultur som upplevde sina glansdagar under samma period. För att närma mig frågorna har jag som metod arbetat med muntlig historia med utgång i framförallt Malin Thor och Lars Hansson samt Robert Perks och Alistair Thompson och djupintervjuer med 6 personer som var aktiva i supporterkulturen kring Malmö FF under nämnd tid. Som teoretisk grund för förståelsen av empirin har jag använt genus- och maskulinitetsteorier från Raewyn Connell, Rebecca Pearseoch Michael A. Messner och populärvetenskapliga skribenter som Marcus Priftis och Stephan Mendel-Elk. För att förstå den förändring som skett inom den maskulinitet som dominerar svenska fotbollsläktare har jag använt Raewyn Connells kristeorier. Resultatet av undersökningen visar att män och kvinnor förr var mer skilda åt, både vad det gäller fysiska rum och genom striktare uppfattningar om könsroller. Detta började förändras under 70-talet i takt med att samhället och dess sociala strukturer förändrades. Förut kunde män känna sig trygga i sin maskulinitet, som var av en mer hierarkisk karaktär. Att uttrycka maskulinitet genom våldsutövning behövdes inte. Idrottsarenor, arbetsplatser och hem var ohotade könssegregerade platser som aktivt konstruerade genus. I dessa kontexter var skötsamhet och återhållsamhet en central del av maskuliniteten. Kvinnor ansågs länge i bästa fall vara andra klassens supportrar, oftast där som ett bihang till fotbollsintresserade pojkvänner eller män. Fotboll skapades aktivt som en manlig institution för att fostra en viss sorts manlighet. När samhällets sociala strukturer började förändras på 70-talet och kvinnor började ta plats i manliga kontexter uppstod en kris i maskuliniteten. Därför kan vi idag se en extremare form av verbal och fysisk manlighet. Idag går långt fler kvinnor och tjejer för att se på fotboll och deltar aktivt i supporterkulturer kring denna och damfotbollen har långt fler aktiva än de pionjärer som spelade fotbollunder tiden för min undersökning. Genus är inte statiskt utan förändras konstant och idag har positionerna i de sociala relationerna som genus utgör förflyttats. I och med att skillnaderna och avståndet mellan män och kvinnor idag har minskat har de för vissa blivit viktigare än förut. / The purpose of my study is to examine how gender division was reflected in Swedish football supporter culture across the decades after World War Two. It also examines how masculinity was constructedin this context and how supporters during this time perceived existing gender structures. The study contributes to the field by examining a yet unexamined period where other researchers focused on times before or after, with a focus on the connection between masculinity and violence. I see a hypothetic connection to respectablility, having it’s glory days these same years. To answer these questions, I sought oral accounts from Malin Thor, Lars Hansson as well as Robert Perks and Alistair Thompson. In addition, in-depth interviews were conducted with six individuals who were active in the supporter culture of Malmö FF during these years. The the oretical foundation for my research and the understanding of my empiricism are gender- masculinity and crisis theories from Raewyn Connell, Rebecca Pearse and Michael A. Messner and popular science authors such as Marcus Priftis and Stephan Mendel-Elk. Raewyn Connell’s crisis theories were used to understand the transformation of the Swedish terraces from the fifties to today. The results show that men and women were more separated before, physically and through perceptions of gender roles. During the seventies, these social structures began to change. Violence became more relevant as an expression of masculinity for the men who used to feel secure in fixed gender roles and overt hierarchies. Sporting arenas, work places and homes were all places segregated by gender and active agents in constructin ggender roles. In these contexts, good character and restraint were central parts of masculinity. At the same time, women were, at best, second-class supporters. Often, they were looked uponas girl friends, wives or appendages to male supporters. When society rapidly began to change in its social structures during the seventies, a crisis in masculinity arose. This explains the more extreme form of verbal and physical expressions from men today. Today, far more women attend football games and play football compared to a few decades ago. Gender is not static but in constant change. Social structure positions have shifted. Because of the fact that distance and differences between men and women have been reduced, it has become more important than ever to highlight these forcertain groups of people.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner. I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas. I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män. Denna maskulinitet skiljer sig från den som uppstår i trilogins manliga vänskapspar, som snarare kännetecknas av omsorg och ömsesidig respekt. I det avsnitt som fokuserar Lars Hårds relationer med samhällets institutioner behandlas först familjen, inom vilken de traditionella könsrollerna tydligt framträder: Lars Hårds mor står för omsorgen och det verklighetsnära, medan fadern ägnar sig åt mer eller mindre verklighetsfrånvänd bildning under lediga stunder. När modern insjuknar tas hennes plikter över av Lars Hård, som i och med detta förefaller uppleva sig befriad från maskuliniteternas tvångsmässiga distansering från den reproduktiva sfären. Därefter fokuseras det främmandeskap Lars Hård känner inför sin kropp, hur han förefaller se på denna kropp i det moderna samhället samt straffsystemets reduktion av hans individ till just en kropp; något han själv gjort sig skyldig till i sin syn på kvinnan. Slutligen tas i undersökningen upp den urtidsman Lars Hård ibland identifierar sig med; hur denna maskulinitet yttrar sig samt hur den skulle kunna sättas i samband med det samhälle som under mellankrigstiden snabbt omvandlades.