Tanken med vårt examensarbete var att vi skulle ge oss själva en bra start i arbetslivet. Dels genom att komma igång mer med låtskrivandet men framförallt att få inblick i vad som ska till för att vi senare ska kunna ta oss hela vägen. Att slå sig in i musikbranschen som låtskrivare/producent är ingen lätt uppgift och att göra sig ett namn som en sådan duo eller ett sådant team är få förunnat. Internet är ett bra forum att visa upp sig på men där om någonstans slåss man med många om uppmärksamheten. De moment som alltid varit viktiga finns fortfarande kvar trots Internets intåg. Produktion, presentation och kontaktnät är tre viktiga hörnstenar till den framgång som många söker.

<p>Tanken med vårt examensarbete var att vi skulle ge oss själva en bra start i arbetslivet. Dels genom att komma igång mer med låtskrivandet men framförallt att få inblick i vad som ska till för att vi senare ska kunna ta oss hela vägen. Att slå sig in i musikbranschen som låtskrivare/producent är ingen lätt uppgift och att göra sig ett namn som en sådan duo eller ett sådant team är få förunnat.</p><p>Internet är ett bra forum att visa upp sig på men där om någonstans slåss man med många om uppmärksamheten. De moment som alltid varit viktiga finns fortfarande kvar trots Internets intåg. Produktion, presentation och kontaktnät är tre viktiga hörnstenar till den framgång som många söker.</p>

Frågeställning: Vilken attityd och köpintention finns hos tjejer i generation Z i relation till marknadsföring på Instagram? Är köpintentionen positivare för en typ av marknadsföring på Instagram?  Syfte: Syftet studien är att undersöka tjejer i generation Z’s attityder och köpintentioner av marknadsföring på Instagram. Vad det är för marknadsföring som når ut genom bruset? Av en beskrivande analys av enkätsvaren kan resultatet av denna studie hjälpa företag att förstå deras kunders preferenser inom marknadsföring på Instagram, där tjejer tillhörande generation Z är målgruppen.  Metod: För att uppfylla syftet och för att kunna besvara frågeställningen till denna studie användes en kvantitativ metod för att samla in empirin. Detta gjordes genom en digital enkätundersökning, enkäten skickades online till personer som ingick i urvalet. Totalt fick studien in 242 svar av tjejer i generation Z. Slutsats: Tjejer tillhörande generation Z har preferenser, positiva och negativa attityder och köpintentioner till marknadsföring på Instagram. Digital-WOM är de marknadsföringsverktyg som tjejer i generation Z ställer sig mest positiva till i både attityden och köpintentionen. Tjejer i generation Z föredrar att annonser innehåller personer som de vill se ut som/leva som mer än personer som de själva liknar.

<p>Detta arbete inleds med att berätta om att författarna fick i uppdrag av det nystartade båtföretaget Strand Craft att ta fram strategier för hur de på bästa sätt kunde ta sig ut på marknaden och bli synlig för sina potentiella kunder. Problemställningen skall besvaras av de tre frågorna: var företaget skall kommunicera, hur företaget skall kommunicera och vad företaget skall kommunicera.</p><p>För att svara på dessa frågor inledde vi med att analysera hur en kund agerar vid ett köp som kräver högt engagemang och vilka verktyg som finns tillgängliga för företaget att använda i sin marknadsföring. Dessa båda faktorer jämfördes för att få reda på vilka av verktygen som kan anses lämpliga att använda sig av vid marknadsföring av en högengagemangsprodukt.</p><p>När vi fått fram vilka marknadsföringsstrategier, som enligt teorin ansågs som lämpliga, genomförde vi en kvalitativ undersökning med sju båtägare i Sverige för att se hur de agerar när de gör inköp av den här storleken. Båtägarna fick dessutom svara på frågor om vad de hade för åsikter om Strand Crafts varumärke och båtar.</p><p>Utifrån respondenternas svar fick vi reda på att de idag har sina båtar till helt olika ändamål. Några har båten som ett transportmedel för att exempelvis ta sig mellan stan och sommarstugan på landet, men gemensamt för alla är att båten även ses som ett nöjesobjekt. De flesta är dock ense om att det viktigaste när de köper båt är att de noga tänker igenom vilket ändamålet skall vara med den. När de hittat en modell de är intresserade av söker de mycket information om olika båtmodeller i den kategorin. De flesta börjar med att söka information i båttidskrifter eller på Internet. Båtmässor är också populära bland respondenterna som en källa att hitta nya båtmärken.</p><p>Efter att ha analyserat svaren från respondenterna tillsammans med den teori vi tagit fram om högengagemangsköp så kom vi fram till ett antal strategier som vi anser att Strand Craft bör använda sig av. Resultaten redovisades genom att svara på frågorna från vår problemställning: var? hur? och vad?</p><p>Vi kom fram till att Strand Craft främst bör inrikta sin marknadsföring till utlandet och endast ha en mindre satsning på Sverige. För att nå ut bör de i första hand använda sig av annonsering i tidskrifter och på Internet, att närvara på mässor och vid olika events där många båtintresserade medverkar är också en bra idé. Genom dessa kanaler bör de satsa på att förmedla känslor som lyx, kvalitet, status och design eftersom deras båtar har ett högt pris och vänder sig till kunder som kräver annat än praktiska båtar.</p>

Detta arbete inleds med att berätta om att författarna fick i uppdrag av det nystartade båtföretaget Strand Craft att ta fram strategier för hur de på bästa sätt kunde ta sig ut på marknaden och bli synlig för sina potentiella kunder. Problemställningen skall besvaras av de tre frågorna: var företaget skall kommunicera, hur företaget skall kommunicera och vad företaget skall kommunicera. För att svara på dessa frågor inledde vi med att analysera hur en kund agerar vid ett köp som kräver högt engagemang och vilka verktyg som finns tillgängliga för företaget att använda i sin marknadsföring. Dessa båda faktorer jämfördes för att få reda på vilka av verktygen som kan anses lämpliga att använda sig av vid marknadsföring av en högengagemangsprodukt. När vi fått fram vilka marknadsföringsstrategier, som enligt teorin ansågs som lämpliga, genomförde vi en kvalitativ undersökning med sju båtägare i Sverige för att se hur de agerar när de gör inköp av den här storleken. Båtägarna fick dessutom svara på frågor om vad de hade för åsikter om Strand Crafts varumärke och båtar. Utifrån respondenternas svar fick vi reda på att de idag har sina båtar till helt olika ändamål. Några har båten som ett transportmedel för att exempelvis ta sig mellan stan och sommarstugan på landet, men gemensamt för alla är att båten även ses som ett nöjesobjekt. De flesta är dock ense om att det viktigaste när de köper båt är att de noga tänker igenom vilket ändamålet skall vara med den. När de hittat en modell de är intresserade av söker de mycket information om olika båtmodeller i den kategorin. De flesta börjar med att söka information i båttidskrifter eller på Internet. Båtmässor är också populära bland respondenterna som en källa att hitta nya båtmärken. Efter att ha analyserat svaren från respondenterna tillsammans med den teori vi tagit fram om högengagemangsköp så kom vi fram till ett antal strategier som vi anser att Strand Craft bör använda sig av. Resultaten redovisades genom att svara på frågorna från vår problemställning: var? hur? och vad? Vi kom fram till att Strand Craft främst bör inrikta sin marknadsföring till utlandet och endast ha en mindre satsning på Sverige. För att nå ut bör de i första hand använda sig av annonsering i tidskrifter och på Internet, att närvara på mässor och vid olika events där många båtintresserade medverkar är också en bra idé. Genom dessa kanaler bör de satsa på att förmedla känslor som lyx, kvalitet, status och design eftersom deras båtar har ett högt pris och vänder sig till kunder som kräver annat än praktiska båtar.

The aim of this thesis is to investigate how librarians view marketing of the library using social media and how this can be used in a marketing strategy. The theoretical framework for this thesis is based on the 7 Ps of the marketing mix, SWOT-analysis and SWOT/TOWS Matrix. The theory is based on planned elements that make up a product or service offered the market. We have used our own interpretation of the theories to analyse our material. Our main method has been a web-based questionnaire, the questionnaire was sent to 523 librarians active at ten large public libraries and its related branches. A total of 142 librarians answered the questionnaire, giving it a response-rate of 27.2 %.The results of our study show that librarians are generally positive towards marketing the library using social media. We have found that librarians characterise most activities, done by libraries in social media, as marketing. We have also found that librarians think that social media, as a marketing tool have the potential to reach their users, non-users and the public at large. The age-groups librarians think they first and foremost have the potential to reach using social media is those aged between 13-64 years. We have found that the librarians’ views of different social media, as tools for marketing the library, correlate with their knowledge of the platforms. The more knowledge the librarians have of a platform for social media, the higher it has been ranked. The librarians’ attitudes and attributes can be used in forming a marketing strategy. / Program: Bibliotekarie

Bakgrund: QR-koder är ett nytt marknadsföringsverktyg som möjliggör för företag att förmedla ett länkat innehåll direkt till konsumenten. Den största utmaningen för marknadsförare idag är att konsumenter inte vet vad QR-koder är och vad det innebär att använda tekniken. Forskningsfråga: Hur kan företag få kunder att använda QR-koder för att förmedla ett högre kundvärde? Syfte: Genom att beskriva QR-koder i marknadsföring, värdeskapande och kundbeteende samt analysera dessa faktorer är syftet med denna studie att skapa bättre förståelse för hur företag kan påverka kunder att använda QR-koder som ny teknik i avsikt att öka kundvärdet. Metod: I denna studie har QR-koder behandlats som ett fall där vi valt att utgå från en abduktiv ansats då det valda uppsatsämnet sedan tidigare är relativt outforskat. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med såväl företag som kunder. Slutsats: Genom analys av insamlat material har studien visat att företag bör kommunicera tydliga instruktioner om hur konsumenten ska gå tillväga för att ta del av QR-koden. Kodens innehåll måste vara av intresse och förmedla ett värde för mottagaren för att ge motivation till fortsatt användning. Vidare kan intresset öka genom att inkludera tekniken i mer kreativa sammanhang och i stimulerade miljöer. / Background: QR-codes are a new marketing tool which enables companies to communicate a linked content directly to the consumer. The biggest challenge for marketers today is the fact that consumers do not know what QR-codes are and aware of what they can benefit from using them. Research question: How can companies influence customers to use QR-codes in order to create a higher customer value? Purpose: By describing QR-codes in marketing, value creation and consumer behaviour and then analyse these factors is the purpose with this study to create a better understanding of how companies can influence customers to use QR-codes as a new technology in order to create higher customer value. Methodology: QR-codes have in this study been considered as a case where we have chosen to use an abductive approach since the subject studied in this thesis is relatively unexplored. The empirical material has been gathered through qualitative interviews with both companies and customers. Conclusion: This study has through analysis of gathered material shown that companies should communicate clear instructions of how the consumer should use QR-codes. The content of the code has to be of interest and create value for the user in order to motivate further usage. Interest can also increase by using the technology in more creative contexts and in stimulated environments.

Bakgrund: Mässan som den ser ut idag har varit en mötesplats för säljare och köpare sedan 1850-talet. Marknadsföring grundar sig på den öppna dialogen och samspelet mellan köparen och säljaren och är därmed viktiga byggstenar i hela marknadsföringsprocessen. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur effektivt marknadsföringsinstrument en mässa är, dels från det besökande fackfolkets utgångspunkt, dels från utställarnas perspektiv. Vi vill även ta reda på vad som lockar fackfolk till att besöka mässan. Metod: Genom att använda oss av såväl ett kvantitativt som ett kvalitativt perspektiv, var vår förhoppning att täcka ett tillräckligt stort område för att kunna dra så giltiga slutsatser som möjligt. En kvantitativ enkät tillsammans med kvalitativa samtalsintervjuer och en djupintervju kombinerade de två perspektiven och gav oss en bred samling data att arbeta med. Resultat: Vår undersökning visar att utställarna i stor utsträckning uppnår de mål som satts upp inför en mässa, främst genom att exponera sig på marknaden och locka nya kunder. Vi har även kunnat dra slutsatsen att besökarna förbereder sig mindre inför mässan än vad vi från början trodde. Anledningen till varför de besöker mässan påverkas dock inte av de undermåliga förberedelserna då besökarna, liksom utställarna, ofta har ett mål med sitt mässdeltagande. / Background: Trade fairs as we know them today have been meeting grounds for merchants and buyers since the 1850’s. Marketing is based upon the open dialogue and the interaction between the buyer and the salesperson, and are therefore important building blocks in the entire marketing process. Purpose: Our purpose is to study how effective a trade fair is as a marketing tool. We intend to look at this phenomenon both from the visitor as well as the exhibitor’s perspective. We also want to find out what elements attract people in the business to visit the fair. Method: By using both a quantitative and a qualitative approach, we hoped to cover as much ground as possible in order to draw as valid conclusions as possible. A quantitative questionnaire along with our qualitative interviews combined the two approaches and gave us a broad spectrum of data to work with. Result: Our study shows that the goals that the exhibitors set up are reached, primarily through exposure on the market and attracting new clients. We have also come to the conclusion that the visitors prepare themselves before the fair to a less extent than what we originally thought. However, this did not interfere with the visitors’ prime objective as to why they attended the fair.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Mässan som den ser ut idag har varit en mötesplats för säljare och köpare sedan 1850-talet. Marknadsföring grundar sig på den öppna dialogen och samspelet mellan köparen och säljaren och är därmed viktiga byggstenar i hela marknadsföringsprocessen. <strong>Syfte:</strong> Vårt syfte är att undersöka hur effektivt marknadsföringsinstrument en mässa är, dels från det besökande fackfolkets utgångspunkt, dels från utställarnas perspektiv. Vi vill även ta reda på vad som lockar fackfolk till att besöka mässan. <strong>Metod:</strong> Genom att använda oss av såväl ett kvantitativt som ett kvalitativt perspektiv, var vår förhoppning att täcka ett tillräckligt stort område för att kunna dra så giltiga slutsatser som möjligt. En kvantitativ enkät tillsammans med kvalitativa samtalsintervjuer och en djupintervju kombinerade de två perspektiven och gav oss en bred samling data att arbeta med. <strong>Resultat:</strong> Vår undersökning visar att utställarna i stor utsträckning uppnår de mål som satts upp inför en mässa, främst genom att exponera sig på marknaden och locka nya kunder. Vi har även kunnat dra slutsatsen att besökarna förbereder sig mindre inför mässan än vad vi från början trodde. Anledningen till varför de besöker mässan påverkas dock inte av de undermåliga förberedelserna då besökarna, liksom utställarna, ofta har ett mål med sitt mässdeltagande.</p> / <p><strong>Background:</strong> Trade fairs as we know them today have been meeting grounds for merchants and buyers since the 1850’s. Marketing is based upon the open dialogue and the interaction between the buyer and the salesperson, and are therefore important building blocks in the entire marketing process. <strong>Purpose: </strong>Our purpose is to study how effective a trade fair is as a marketing tool. We intend to look at this phenomenon both from the visitor as well as the exhibitor’s perspective. We also want to find out what elements attract people in the business to visit the fair. <strong>Method:</strong> By using both a quantitative and a qualitative approach, we hoped to cover as much ground as possible in order to draw as valid conclusions as possible. A quantitative questionnaire along with our qualitative interviews combined the two approaches and gave us a broad spectrum of data to work with. <strong>Result:</strong> Our study shows that the goals that the exhibitors set up are reached, primarily through exposure on the market and attracting new clients. We have also come to the conclusion that the visitors prepare themselves before the fair to a less extent than what we originally thought. However, this did not interfere with the visitors’ prime objective as to why they attended the fair.</p>

Det kan idag vara svårt för företag att engagera sin publik på grund av allt innehåll som ständigtpubliceras. Transmedialt berättande har kommit att bli ett begrepp som tillåter publik attinteragera med innehållet och sprida det vidare. Konceptet har kommit att bli ettmarknadsföringsverktyg för att det tillåter att kunna interagera med målgrupp och sprida ettföretags information.Tidigare exempel på transmedialt berättande appliceras i huvudsak på större företag ochproduktioner. Syftet med studien är därför att utforska transmedialt berättande sommarknadsföringsverktyg för mindre verksamheter. Detta sker genom att praktiskt utforma enkampanj tillsammans med STPLN där STPLN står som exempel för hur detta kan appliceras påen mindre verksamhet.Studien har använt sig av två kvalitativa metoder - deltagande design ochfokusgruppsintervjuer. Deltagande design är studiens primära datainsamlingsmetod och haranvänts för att låta STPLN vara en del av arbetsprocessen då dessa besitter kunskap som är avvärde för utformningen av kampanjen. Utformningsarbetet har genomförts med hjälp av bådaparternas expertis, STPLN och författarna till studien. Fokusgrupperna med berörd målgrupputvärderade det praktiska arbetet.Resultatet av studien visar på att den transmedialt berättande kampanjen för STPLN börutformas utifrån aktivt deltagande, kollektiv intelligens, interaktion och platsspecifiktberättande. Detta kan i sin tur generera spridning i och med att det tillåter användaren att varaden indirekta marknadsföraren för kampanjen. / Today it is difficult for companies to engage the audience due to the content that is constantlybeing published. Transmedia storytelling allows the user to interact with the content and to passit through. The concept has become an effective marketing tool to interact with the target groupand to spread a companys’ information.Previous examples of transmedia storytelling are mainly applied on enterprises and largeproductions. Thus, the purpose is to explore transmedia storytelling as a marketing tool forsmaller organizations. It happens by practically designing a campaign together with STPLNwhere STPLN stand as an example of how it can be applied to a smaller organization.The thesis has used two qualitative methods - participatory design and focus groups.Participatory design is the primary method and has been used to include STPLN in the processdue to their knowledge which is of value for the campaign. The practical work has beenimplemented by the expertise from both parties, the organization and the authors of the thesis.The target group then evaluated the practical work through two focus groups.The result indicates that the transmedia storytelling campaign for STPLN should be designedbased on the aspects of active participation, collective intelligence, interaction and site specificstorytelling. Subsequently this may generate in spreadability of the campaign since it allows theuser to be its indirect marketer.