Syftet med vår studie är att fördjupa kunskaper och ge goda exempel om vilka variationer som kan finnas kring arbetsformer och arbetssätt i matematikundervisningen. Vi vill sedan ta reda på hur lärare beskriver att matematikförmågorna kan komma i uttryck i de valda arbetssätten. Den teoretiska bakgrunden presenterar vad tidigare forskning beskriver om arbetsformer som helklass, grupp/par samt enskilt arbete. Den tar också upp arbetssätten som matematiska samtal, laborativ undervisning och problemlösande arbetssätt. Vidare förklaras även forskning kring varierad undervisning, läroboken och matematikförmågorna från läroplanen 2011. För att besvara våra forskningsfrågor har en kvalitativ metod använts med tillhörande observationer och intervjuer. Resultatet visar att arbetsformerna har varierat. Helklassundervisning har använts mest. Arbetssätten har varierat både kopplat till och utan läroboken. Förmågorna har även kommit i uttryck genom olika arbetssätt, men där samtal är centralt.

I Sverige är vart fjärde barn flerspråkig på grund av utländsk bakgrund. Studier har visat att flerspråkiga elever har sämre skolresultat än enspråkiga elever. Denna kunskapsöversikt fokuserar på de faktorer som utgör svårigheter för flerspråkiga elever i matematikämnet i Sverige. Vidare uppmärksammas även de olika svårigheter. Sökningen efter kunskap gjordes systematiskt i tre olika databaser, SwePub, ERC och ERIC samt i Google och Malmö universitets hemsida. Sökorden, antal träffar och ett första urval dokumenterades. Sammanfattningarna för artiklarna lästes och ytterligare några artiklar valdes bort. De kvarvarande artiklarna användes för att besvara frågeställningarna. Flerspråkiga elever möter större utmaningar i matematikundervisningen och har därmed svårare att utveckla matematiska förmågor. Elevernas språkliga bakgrund är således en anledning till deras försämrade skolresultat. De svårigheter som uppstår för en elev som ännu inte behärskar undervisningsspråket väl, är främst i samband med textuppgifter i matematik och beror på elevens ordförråd i det ämnesspecifika språket. Denna kunskapsöversikt ger en djupare förståelse av anledningarna till att flerspråkiga elever möter svårigheter i matematikämnet och vilka dessa svårigheter är. Nyckelord: Matematikförmågor, språkfärdigheter, anledningar, svårigheter, flerspråkighet

Denna uppsats granskar forskning som gjorts kring kopplingar mellan musik och matematik i en didaktisk kontext och diskuterar hur sådana kopplingar kan användas i musikundervisning i årskurs 1–6 för att förbättra elevers matematikkunskaper. Syftet är att belysa likheter mellan musik och matematik och ta reda om och i så fall hur en konkretisering av och ett fokus på dessa likheter kan gynna elevers lärande i matematik. Resultatet visar att det finns flera olika sätt på vilka musikundervisning kan leda till att elever presterar bättre i matematik. Tydligast effekt verkar uppstå för lågpresterande elever och när likheter mellan ämnena uttrycks explicit. Några av de granskade studierna har inte sett samma effekt på lärande, medan andra ser endast en korrelation mellan musikutövande och matematikförmågor, alternativt upptäcker andra förmågor som möjligen medierar en effekt från musikutövande till matematikförmågor. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet och Gardners teori om multipla intelligenser diskuteras vad som kan göra att effekten uppstår. Diskussionen leder fram till en modell som gör anspråk på att förklara att musikutövande över tid tillsammans med någon ytterligare påverkan kan leda till ökade matematiska förmågor.