Nedgången i svenska elevers matematikkunskaper i internationella utvärderingar, samt kritik mot attspecialpedagoger inte arbetade direkt med elever har bidragit till att man från och med 2008 har enspeciallärarutbildning med inriktning mot matematikutveckling. Den tidigare specialpedagogrollenhade ett tydligt relationellt arbetsuppdrag, vilket även den nya speciallärarrollen har, trots en merindividfokuserad inriktning. Examensmålen för speciallärarprogrammet innehåller tre mål somhandlar om matematikutveckling och de kompetenser speciallärarna ska besitta inommatematikutveckling. Denna studies syfte har varit att beskriva och analysera hur fem specialläraresarbetsuppdrag avseende elevers matematikutveckling ser ut. Syftet har också varit att ta reda på vadsom avgör speciallärarnas uppdrag och deras egen tolkning av uppdraget. Genom semistruktureradeintervjuer och speciallärarnas egna dokumentationer i form av en loggbok genomfördesundersökningen. Resultatet presenterades utifrån hur speciallärarna arbetar på individ, grupp ochskolnivå med fokus på elevers matematikutveckling. Enligt studien arbetar speciallärarna på olikasätt och främst på individ och gruppnivå när det gäller matematikutveckling. Det skiljer sig ocksåmellan f-6 och gymnasieskolan. Studien visade också betydelsen av att rektor ger speciallärarenmandat för att få inflytande över matematikutveckling på grupp och skolnivå och läraresundervisning. På gymnasiet ägnade specialläraren stor del av sin tid för individuellt stöd imatematik, medan speciallärarna i f-6 även arbetade med andra specialpedagogiska arbetsuppgifter.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagoger i förskolan följer och dokumenterar barnets utveckling inom målområdet matematik. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare. I undersökningens resultat framgår det både hur frekvent dokumentation av barns matematikutveckling sker och att val av metod och verktyg för att genomföra dokumentationen skiljer sig åt mellan de olika pedagogerna. Studien visar även att förskollärarna anser att dokumentation av barns matematikutveckling är en viktig del av verksamheten, men att tiden inte alltid upplevs räcka till för att kunna resultera i en omfattad dokumentation. Ytterligare något intressant som går att finna i resultatet är att tolkning av de olika dokumentationsmetoderna går isär och att dess innebörd därmed inte är enhällig. Slutligen visar studiens resultat att det tidvis upplevs svårt att genomföra läroplanens uppdrag att följa och dokumentera barnets utveckling utan att det blir en form av bedömning av barnets lärande.

No description available.

Denna litteraturstudie syftar till att avgöra huruvida forskning stöder hypotesen om att om barn får ett tidigt positivt möte med matematik ger en god grund för ett senare matematikintresse i skolan. Enligt förskolans läroplan ska grunden för utveckling och ett livslångt lärande främjas hos barnen redan i förskolan. Den aktivitet som barnen deltar i ska vara rolig, pedagogisk och säker. Åren innan skolan börjar är viktiga eftersom det är då barnens färdigheter etableras. Dock är det också i förskoleåldern som barnen utvecklar fördomar, attityder och tankar om vad matematik är. En viktig faktor är lärarna i förskolans kompetens. Läraren måste ha goda ämneskunskaper för att kunna skapa stimulerande lärandesituationer och kunna identifiera och stödja barnen i deras matematiska utveckling. Ökas lärarnas ämneskunskaper så ökar även barnens matematiska kunskap automatiskt. / This study aims at determine whether research supports the hypothesis that if children get an early positive meeting with mathematics provides a good foundation for later math interest in school. According to the preschool curriculum the preschool should lay the foundation for a lifelong learning and promote children´s development and learning. The activity which the children are participating should be fun, educational and safe. The years before school start is important because this is when the children´s skills are established but it is also where they develop their prejudices, attitudes and thoughts about what mathematics are. An important element is the teachers´ competence; the teacher must have good subject knowledge to create stimulating learning situations and identify and support children in their mathematical development. Increasing teachers´ knowledge the children´s mathematical knowledge will increase automatically.

<p>Ett sjunkande intresse bland skolelever och försämrade matematikkunskaper har presenterats i tidigare studier, (PISA, 2003; TIMSS, 2003), vilket motiverar ämnesvalet: att undersöka kvalitetsarbetet inom gymnasieskolans matematikundervisning med fokus på att främja lärande. Hur undervisningen bedrivs samt samarbetet mellan lärarna har undersökts, men även vilket intresse som finns bland lärarna att utveckla matematiken, med målet att öka elevernas lust att lära. Studien genomfördes HT2006 och grundades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i mellersta Sverige, samt observation av en ämneskonferens. Resultaten visade att majoriteten av lärarna var nöjda med undervisningen, baserad på läroboken, med genomgång och enskilt arbete. Inget genomarbetat samarbete med fokus på kvalitetsutveckling pågick mellan lärarna. Alla intervjuade önskade större möjlighet till kompetensutveckling inom matematikdidaktik och mer tid för planering av undervisning. Ämneskonferensens innehåll var magert och bestod i stort av informationsspridning. Den slutsats som kan dras av detta arbete är att lärarnas egna initiativ till att arbeta motivationshöjande är det som avgör vilken undervisning eleverna får då inget utvecklingsarbete pågår mellan lärarna. Det finns dock möjlighet att använda ämneskonferenserna, effektivisera dessa och därmed skapa ett samarbete mellan lärarna för att kvalitetssäkra matematikutvecklingen.</p>

Ett sjunkande intresse bland skolelever och försämrade matematikkunskaper har presenterats i tidigare studier, (PISA, 2003; TIMSS, 2003), vilket motiverar ämnesvalet: att undersöka kvalitetsarbetet inom gymnasieskolans matematikundervisning med fokus på att främja lärande. Hur undervisningen bedrivs samt samarbetet mellan lärarna har undersökts, men även vilket intresse som finns bland lärarna att utveckla matematiken, med målet att öka elevernas lust att lära. Studien genomfördes HT2006 och grundades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i mellersta Sverige, samt observation av en ämneskonferens. Resultaten visade att majoriteten av lärarna var nöjda med undervisningen, baserad på läroboken, med genomgång och enskilt arbete. Inget genomarbetat samarbete med fokus på kvalitetsutveckling pågick mellan lärarna. Alla intervjuade önskade större möjlighet till kompetensutveckling inom matematikdidaktik och mer tid för planering av undervisning. Ämneskonferensens innehåll var magert och bestod i stort av informationsspridning. Den slutsats som kan dras av detta arbete är att lärarnas egna initiativ till att arbeta motivationshöjande är det som avgör vilken undervisning eleverna får då inget utvecklingsarbete pågår mellan lärarna. Det finns dock möjlighet att använda ämneskonferenserna, effektivisera dessa och därmed skapa ett samarbete mellan lärarna för att kvalitetssäkra matematikutvecklingen.

Undersökningens syfte var att studera om det finns någon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende på vilket socioekonomiskt skolområde de bor i efter att de har lämnat förskolan och börjat i förskoleklass, men även att se om det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga, kön och aritmetisk förmåga i början av förskoleklass. Studiens resultat visar att elever från områden med svag socioekonomisk status hade generellt sämre matematiska kunskaper och färdigheter och grundläggande språklig förmåga jämfört med elever från områden med god socioekonomisk status. Resultatet visar också att elevers språkliga förmåga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmågan. I analysen av den språkliga förmågan är det framförallt den fonologiska förmågan som är avgörande för den förberedande aritmetiska förmågan.

Den matematiska identiteten och synen på sig själv som lärande i matematik spelar en betydande roll i en elevs matematiska utveckling. Palmer (2010, 2011) menar att den matematiska identiteten inte är statisk, utan omskapas ständigt, och den är beroende av situation och sammanhang. Därför kan den matematikundervisning som eleven möter i skolan bestämma och begränsa vilka matematiska identiteter som är möjliga för eleven att skapa. Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att beskriva några grundskolelevers syn på matematik och på sig själva som matematiker.Frågeställningar:•Vilken syn på matematik ger de intervjuade eleverna uttryck för?•Hur förefaller de intervjuade elevernas syn på matematik påverkas av den undervisning de deltar i?•Vilka matematiska identiteter framträder i intervjuerna med eleverna?Teoretisk ram: I studien har Wengers (1998) sociala lärandeteori används som teoretisk utgångspunkt. Denna teori utgår ifrån att lärande förutsätter social delaktighet och att identiteter skapas genom denna sociala delaktighet.Metod: Studien har en kvalitativ ansats och bygger på kvalitativa intervjuer med fem elever i årskurs 4, samt deltagande observationer under klassens matematiklektioner. Det insamlade materialet organiserades i teman och reflekterades över utifrån tidigare forskning och teoretiskt ramverk.Resultat med analys: Resultatet tyder på att elevers identitetsskapande i matematik påverkas av den undervisning de deltar i. De intervjuade eleverna deltar i en matematikundervisning med fokus på regler och procedurer och det påverkar deras syn på matematik och vad som kännetecknar en kompetent matematikelev. De identiteter som är möjliga för eleverna att skapa är begränsade till dessa kriterier. Slutsats: De intervjuade elevernas syn på matematik förefaller vara begränsad till att kunna regler och utföra matematiska procedurer. Eleverna uttrycker en syn på matematik som ett görande och att en kompetent matematikelev är snabb och hinner långt i läroboken. Matematiken är kontextberoende och kunskaperna i matematik av ringa användning utanför skolan. Det förefaller finnas ett samband mellan de intervjuade elevernas uppfattningar om matematik och den matematikundervisning som bedrivs, då fokus för undervisningen är att lära sig vedertagna metoder och utföra matematiska procedurer i läroboken. Den normativa identitet, det vill säga den identitet som kännetecknar en kompetent matematikelev, karakteriseras av en skicklighet i att kunna utföra matematiska procedurer och hinna långt i läroboken. Det som utmärker de intervjuade elevernas personliga matematiska identiteter är en uppfattning av att inte vara duktig i eller ha talang för matematik, då deras personliga identitet inte överensstämmer med den normativa identitet som råder.Kunskapsbidrag: Med denna studie vill jag lyfta fram hur viktig den matematiska identiteten är för elevers matematikutveckling. Eftersom en individs identitet skapas i sociala gemenskaper (Wenger, 1998) och i olika kontexter (Boaler, 2005) är det viktigt att uppmärksamma vilka identiteter som är möjliga att skapa i olika matematikklassrum. I ett klassrum där matematikundervisningen är begränsad till att träna på att använda vedertagna metoder och procedurer begränsas de identiteter som är möjliga för eleverna att skapa. Specialpedagogiska implikationer: Identitet kan enligt Wenger (1998) uppfattas som både individuell och kollektiv, då den fokuserar på individen i ett socialt perspektiv. Då olika identiteter skapas i olika kontexter, är det viktigt att synliggöra det identitetsskapande som sker i matematikklassrummet. Ett viktigt uppdrag för specialläraren är att arbeta förebyggande, och att lyfta fokus från individnivå till grupp- och organisationsnivå. Detta kan göras genom att våga utmana den traditionella matematikundervisningen där den är rådande, så att fler identiteter blir möjliga att skapa.

Matematik anses vara ett av de viktigaste ämnena i den svenska skolan. Forskningen visar dock fallande resultat i matematikämnet och detta gäller särskilt elever med svenska som andraspråk. Syftet med studien är att undersöka vad de sämre resultaten hos dessa elever beror på samt hur läraren bör arbeta för att främja andraspråkselevers matematikutveckling. Fokus ligger på elever i grundskolan som har ett annat modersmål än svenska. Detta är en komparativ litteraturstudie som har genomförts genom noggrann analys och jämförelse av ett antal vetenskapliga artiklar, avhandlingar och forskningsrapporter. Det studerade materialet är både internationell och nationell forskning som inte är äldre än från år 1990. Det finns ett antal aspekter som är kritiska för andraspråkselever och som lärare måste ta hänsyn till i sin matematikundervisning. Aspekter som kan försvåra matematikinlärningen för andraspråkselever är språkliga svårigheter, skillnader i det matematiska språkets uppbyggnad och hur man räknar, en främmande kontext i matematikuppgifterna samt lärarens och elevernas inställning.

Tidigare studier har visat på att kunskapen kring autismspektrumtillstånd brister ute på skolorna. Den som är ansvarig för att alla elever ges de rätta förutsättningarna för sin kunskapsutveckling är rektor. I och med funktionsnedsättningen finns vissa svårigheter med olika förmågor. I ämnet matematik blir det vissa svårigheter med de olika förmågorna. Syftet med studien är att synliggöra skolledares sätt att organisera sin verksamhet i matematik för att elever inom autismspektrat skall nå kunskapsmålen i matematik. Resultatet visar att skolledare har möjlighet att anpassa sin verksamhet för elever inom autismspektrat, men bristen på behörig och kompetent personal hindrar dem från att utforma sin verksamhet optimalt. Skolledare är också medvetna om vilka faktorer som är viktiga för matematikutveckling, när det gäller elever inom autismspektrat.