Bakgrund: Demenssjukdom är en global sjukdom som ökar i antal insjuknade för varje år. Fysiska och kognitiva förmågor försämras ständigt under sjukdomsförloppet. Det är vanligt att person och/eller personer med demenssjukdom (PMD) drabbas av malnutrition eftersom de glömmer av att äta och hur de ska äta. Vårdpersonalen behöver därför kunskap om hur måltidssituationer för PMD kan anpassas efter de behov som finns och hur matintaget kan ökas. Syfte: Att belysa aspekter av vårdpersonals kunskap kring måltidssituationer för personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod: En litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Elva artiklar var av kvalitativdesign och fyra artiklar var av mixad design. Databaserna som användes vid artikelsökning var CINAHL och PubMed. Resultat: Ett huvudresultat visade att vårdpersonalen behövde mer kunskap vid måltidssituationer för att bidra med ökat matintag hos PMD. Genom att vårdpersonalen anpassade måltidssituationer i enlighet med PMD förmågor kunde behoven lättare tillfredsställas. Vårdpersonalen tog hänsyn till bland annat möblering, ljud, ljus och servering för att minska oönskade stimuli vid måltidssituationer för PMD. Slutsats: Vårdpersonalen hade kunskap men inte tillräcklig för att kunna utföra en optimal omvårdnad till PMD. Behoven bland PMD är många och kunskapsbrist hos vårdpersonalen råder. Kunskapsbristen hos vårdpersonalen om måltidssituationer blir tydliga då PMD inte har tillräckligt matintag för att upprätthålla en god nutritionsstatus. / Background: Dementia is a global disease that increases for every year. Physical and psychological abilities reduce continuously during the disease course. It is usual that people with dementia is affected by malnutrition since they forget how and when to eat. Healthcare professionals’ need more knowledge about mealtime situations for people with dementia and how to customize their needs about increasing food intake. Aim: To illustrate aspect of healthcare professional’s knowledge about mealtime situations for people with dementia in nursing homes. Method: A literature review based on 15 research articles. Eleven articles were qualitative design and four were mixed design. Used databases were CINAHL and PubMed. Results: A main result showed that healthcare professionals needed more knowledge about mealtime situations and how to provide increased food intake. Healthcare professionals adjust mealtime situations according to the abilities that people with dementia had. Healthcare professionals did consideration about different kind of arrangement to reduce stimuli in mealtime situations for people living with dementia. Conclusion: Healthcare professionals had knowledge about nursing for people with dementia but not enough. The needs among people living with dementia are many and the lack of knowledge in healthcare professionals' work is not approval. In mealtime situations the lack of knowledge about optimal nutrition status among people with dementia and surrounded by healthcare professionals' is not clearly to sustain.

No description available.

The aim of our study was to examine how the elderly experience their meal situation in a sheltered housing. We have used a qualitative approach. We conducted individual interviews with six elderly in a sheltered housing to collect our empirical material. To reach the purpose of this study we tried to answer the questions: which factors affect the elderly person’s experience of the meal and which significance does the meal have for the elderly? To reach deeper understanding for our collected material we used Maslow’s theory of human motivation, the two concepts of Tönnies; gemeinschaft and gesellschaft, disengagement theory and the concept of Bourdieu, called habitus. Our result shows that five factors have impact on how the elderly experience their meals. These are: Acceptance and means that the elderly accept their situation and are therefore satisfied with the conditions they have concerning the meals. The food with its taste, aroma, appearance and variety. There was disagreement among the respondents about how the food was experienced and in which way it affected their meals. The factor influence was also found to be significant. The more influence and the more opportunities to make their own choices, the more positive were the elderly’s experiences. The room environment includes the dining room at the sheltered housing, which were where all the respondents chose to eat. The design, décor and noise level in the dining room were found to be of significance. The final factor that were identified was the meeting. The factor includes the relationships and interactions that are created in the dining room between the elderly and the staff, but also among the elderly themselves. The result also showed that the meal means an opportunity to satisfy the hunger, a time for togetherness and a pleasant break from the daily (non-) routines. / Syftet med vår studie var att undersöka hur den äldre på ett särskilt boende upplever måltidssituationen. Vi har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt. Som datainsamlingsmetod genomfördes individuella intervjuer med sex äldre på ett särskilt boende. För att uppnå syftet med studien sökte vi svar på frågorna: vilka faktorer påverkar de äldres upplevelser av måltidssituationen och vilken betydelse har måltiden för de äldre? För att förstå och tolka vårt insamlade material använde vi oss av Maslows motivationsteori, Tönnies begreppspar gemeinschaft och gesellschaft, disengagemangsteorin och Bourdieus habitusbegrepp. Vårt resultat visar att fem faktorer är av betydelse för de äldre kring måltidssituationen. Dessa faktorer är: Acceptans och innebär att de äldre accepterat sin situation och är nöjda utifrån de förutsättningar de har. Det påverkar hur de överlag reflekterar kring måltidsupplevelsen. Maten och dess smak, doft, utseende och variation. Det fanns meningsskiljaktigheter respondenterna emellan kring hur faktorn maten och dess innehåll upplevdes och påverkade deras måltidssituation. Faktorn inflytande visade sig också ha betydelse. Ju mer inflytande och valmöjligheter som man ansåg sig ha, desto positivare måltidsupplevelse. Den rumsliga miljön innefattar matsalen, där samtliga respondenter intar sina måltider. Matsalens utformning, inredning och ljudnivå visade sig ha betydelse. Den sista faktorn som kunde urskiljas har vi namngett mötet. Denna faktor innefattar de relationer och interaktioner som skapas i matsalen mellan de äldre och personalen, men också de äldre emellan. Resultatet visade även att måltiden betyder ett tillfälle att mätta magen, en stund för gemenskap och ett välkommet avbrott under dagen.

Den här studien handlar om pedagogers förutsättningar och möjligheter för att skapa lärande om mat och näringsinnehåll i samband med måltid på förskolan. Anledningen till valt område grundar sig på mina erfarenheter av att bordssamtalen vid måltid på förskolan kan te sig olika mellan pedagog och barn. Frågeställningarna i studien handlar om att ta reda på vilka förutsättningar och möjligheter pedagoger har för att skapa lärande om maten- och dess näringsinnehåll vid måltider, samt vilket stöd pedagogerna upplever sig behöva för detta. Totalt nio pedagoger från tre avdelningar från olika förskolor i Sverige deltog i studien och pedagogerna har intervjuats individuellt. Av resultaten framgår det att förutsättningarna för att skapa lärande om mat och näringsinnehåll varierar mellan pedagogerna, och påverkas av deras egen kunskap, intresse och utbildning inom området. Det framgår även att majoriteten av pedagogerna anser sig ha möjlighet för att skapa lärande om ämnet men möjligheten kan begränsas utifrån barnens åldrar. Mer än hälften av pedagogerna i studien upplever sig behöva någon form av stöd för att skapa lärande om mat och näringsinnehåll, varav utbildning är ett. I diskussionen dras slutsatser att pedagogers egna kunskap och intresse för ämnet medför att de har enklare, och en större möjlighet för att skapa lärande om mat och näringsinnehåll. Pedagogerna saknar riktlinjer för hur de ska skapa lärande om mat och näringsinnehåll, och alla pedagoger har inte kunskaper och intresse inom området. Insatser som utbildning vore ett alternativ för att öka pedagogernas förutsättningar för att skapa lärande. / This study is about educators’ conditions and possibilities to create learning about food and nutrition in mealtime situations in preschool. According to my experience, the interaction between educators and children may vary in the mealtime situation. The aim of this study was to find out how educators describe their conditions and possibilities to create learning about food and nutrition and what kind of support they need to create a learning situation. Nine educators, working at three different preschools in Sweden, were interviewed individually. The results show that the educators’ knowledge, interest, and education in nutrition are factors that influence if and how they create learning situations. It also shows that the opinion of a majority of the educators are that they have opportunities to create learning about food and nutrition, but it can depend of the age of the children. Most of the educators in this study say that they need some kind of support to teach in the mealtime situation, where one of the suggestions is further education. In conclusion the educators who have knowledge and interest in food and nutrition are more prone to create learning in mealtime situations. The educators are lacking guidelines on how to create learning about food and nutrition, and some of the educators does not have knowledge or interest of it. Efforts such as education would be an alternative to help them.

Att förebygga ohälsa och att stärka det friska är centralt för att stödja ett hälsosamt åldrande. Missnöjdhet med måltidsupplevelsen är en bidragande orsak till lågt näringsintag, något som i sin tur är en riskfaktor för undernäring. För att kompensera för nedsatt aptit och matlust är det viktigt att måltidsupplevelsen upplevs bra. Syftet med studien är att undersöka hur boende inom vård- och omsorgsboende beskriver sin måltidsupplevelse. För att besvara syftet användes en litteraturstudie av kvalitativ ansats med deskriptiv design där sju studier från Australien, England, Kanada, Spanien, Sverige, USA och Wales kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet från studien kan sammanfattas i tre huvudteman; självbestämmande, identitet och social gemenskap. Resultatet visar att de boende själva vill vara med och utforma sin måltidssituation. De flesta boende upplever det positivt att äta och umgås med andra. Det sociala samspelet under måltiderna ger möjlighet för sociala relationer och en känsla av vardaglighet och normalitet. De tillfrågade önskade att få behålla sin individualitet och bli behandlade som enskilda personer med individuella preferenser. Ett personcentrerat arbetssätt kan förbättra både nutritionsstatus och måltidsupplevelsen samt stärka de boendes egenvårdsförmåga och självbestämmande. Det i sin tur kan leda till friskare individer med högre livskvalité. / Health promotion and disease prevention are central in supporting healthy aging. Dissatisfaction with the meal experience is a contributing factor to low nutritional intake, which in turn is a risk factor for malnutrition. To compensate for decreased appetite and promote healthy eating habits it is important with a good meal experience. The purpose of this literature study was to investigate how residents and staff in care and nursing homes over the age of 65 described the meal experience. To answer the purpose, a literature study of qualitative approach with a descriptive design was used. Seven studies from Australia, England, Canada, Spain, Sweden, USA and Wales were first quality reviewed and then analyzed. The results from the study can be summarized in three main themes: self-determination, identity and social community. The results shows that the residents want to be involved in designing their own meal situation. Most residents would like to eat and socialize with others during mealtimes. Social interactions during the meals provides the opportunity for social relationships and a feeling of normality. The residents wanted to maintain their individuality and to be treated as individuals with individual preferences. A person-centered approach can improve both nutritional status and the meal experience, as well as strengthen the residents' self-care ability and self-determination. This in turn can lead to healthier individuals with a higher quality of life.

Malnutrition är vanligt förekommande hos personer med demenssjukdomar och för denna utsatta grupp är det av vikt att fokusera på nutrition och omvårdnadsåtgärder. Syftet med ddenna litteraturstudie är att belysa malnutrition och riskfaktorer ho dementa personer samt beskriva vad sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i sitt arbete för att förebygga malnutrition och hur bättre nutritionsstatus kan uppnås. Metoden i arbetet är en litteraturstudie i vilken 9 kvantitativa artiklar och 1 kantitativ/kvalitativ studie granskats ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultatet presenteras utifrån tre huvudområden: nutritionsproblem och tillhörande faktorer,utbildning samt interventioner. Tillsammans visar de på förekomst av malnutrition och att det via utbildning och åtgärder går att påverka nutritionsstatus hos dementa personer. Slutsats är att det är väsentligt att det i sjuksköterskans omvårdnadsarbete läggs vikt på nutritionsfrågor både vad gäller riskbedömning och interventioner. Nutritionens betydelse behöver belysas starkare både i omvårdnads arbete men också under pågående utbildning. / Malnutrition is common among elderly with dementia and it is vital to focus on nutrition and care for this exposed group of individuals. The aim of this literary review is to illustrate malnutrition and risk factors among demented patients and describe what nurses should be observant of to prevent malnutrition and how to obtain better nutrition status. The method is a literary review in which 9 quantitative articles and 1 quantitative/qualitative article has been review with regard to scientific quality. The result is presented on the basis of three themes: nutrition problem and related factors,education and interventions. Altogether these three themes show presence of malnutrition and that it is possible through education and intervention to promote better nutrition status among patients with dementia. The conclusion is that it is important in nursing care to focus on nutrition issues both with regard to risk assessment and to interventions. The significance of nutrition needs to be illuminated both in nurse caring as well during the educational period.

Eating and feeding are skills learned in early childhood that are important to human survival. These activities are complex and require physical, sensory, cognitive, and behavioral skills. Understanding the nature of picky eating and addressing it in this essential developmental period is critical to establishing healthy eating habits that persist into adulthood. Educating and equipping parents and caregivers with the tools they need to support their child will create healthy, sustainable eating habits. Picky eating is a concern for parents of children at all developmental stages that is frequently associated with parent stress and mealtime disruptions. Researchers often refer to picky eating as a passing childhood phase; however, clinical studies and longitudinal results indicate that picky eating could persist into adulthood and cause obesity, cardiovascular disease, metabolic disorders, and respiratory problems. Three main factors cause picky eating: the child, the caregiver, and the mealtime climate. Together in Every Bite is a virtual hands-on parent education program that aims to educate parents and caregivers to establish healthy habits around mealtime and decrease picky eating behavior in children in their early developmental stages (6-24 months) and decrease mealtime stress and anxiety. Caregivers will engage in problem-solving and plan-building activities coinciding with the learned material, developing their self-efficacy and confidence while reducing stress and anxiety. The program director will also distribute valuable information provided through this platform to health professionals who work with parents of infants. This paper outlines the relevant literature and theory, and the evaluation, funding, and dissemination plans for Together in Every Bite.

Bakgrund Till följd av stroke kan förändringar samt förlust av kroppsliga funktioner uppstå. Förändringar kan på olika sätt påverka personens förmåga att äta och upplevelse av måltiden. Måltiden utgör en integrerad del av det sociala livet och är förknippad med kultur, livsstil, samhörighet och välbefinnande. Ätsvårigheter efter stroke kan därmed få flera psykosociala konsekvenser och inverka på det dagliga livet och välbefinnandet. Syfte Syftet var att belysa psykosociala aspekter av måltidssituationen hos personer med ätsvårigheter till följd av stroke. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av utvalda relevanta sökord för syftet. Alla artiklar granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier; En förändrad tillvaro, Främmande känslor och Samspelet med omgivningen. Resultatet visade att ätsvårigheter orsakade olika former av begränsningar i måltidssituationer och det sociala livet. Det krävdes anpassningar för att hantera nya situationer och för det användes olika strategier. Ätsvårigheter framkallade negativa känslor vilket berörde den egna självbilden. Det fanns en strävan att passa in bland omgivningen och interaktionen med omgivningen upplevdes olika. Slutsats Ätsvårigheter hade flera psykosociala konsekvenser vilket inverkade på känslomässiga och sociala processer i det dagliga livet. Ätsvårigheterna orsakade begränsningar i måltiden och måltidsrelaterade aktiviteter där förhållandet till måltiden som en social, kontextuell och njutbar aktivitet kom att förändras. Resultatet tyder på att ätsvårigheter är mycket komplext eftersom det påverkar flera aspekter av att leva och att vara människa. / Background As a result of stroke, changes and loss of bodily functions can occur. The changes can affect the person's ability to eat and the experience of the meal in different ways. The meal is an integrated part of social life and is associated with culture, lifestyle, togetherness and well-being. Eating difficulties after stroke can therefore have several psychosocial consequences and affect daily life and well-being. Aim The aim was to shed light on psychosocial aspects of the mealtime situation in people with eating difficulties following stroke. Method A non-systematic literature review was performed based on 15 original scientific articles with a qualitative and quantitative design. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL using selected relevant search terms for the aim. All articles were reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed using an integrated data analysis.  Results In the compilation of the results, three main categories were identified; A changed existence, Unfamiliar emotions and The interaction with the surroundings. The results showed that eating difficulties caused various forms of limitations in meal situations and social life. Adaptations were required to deal with new situations and for that different strategies were used. Eating difficulties evoked negative feelings, which affected one's own self-image. There was a desire to fit in with the surroundings and the interaction with the surroundings was experienced differently. Conclusions Eating difficulties had several psychosocial consequences, which affected emotional and social processes in daily life. The eating difficulties caused limitations during the meal and meal-related activities where the relationship to the meal as a social, contextual and enjoyable activity came to change. The results suggest that eating difficulties are very complex because they affect several aspects of living and being human.

The purpose of this pilot investigation was to assess the inter-rater reliability of an expert-validated pediatric feeding assessment, designed for clinician use with children who have severe disabilities. The tool would ideally allow for standardization of the clinical mealtime assessment process. A comprehensive review of available feeding instruments revealed that there is a need for an assessment tool for children with motor and developmentally based feeding problems.In response to this need, a new clinician administered instrument called the Mealtime Assessment Tool for Children (MATCH) was developed in order to guide the assessment of a child during a clinical meal. The items on the MATCH were selected based on expert validation of normal and abnormal feeding patterns that remain constant across the feeding assessments found in the literature. The tool includes a rating scale that allows for gradation of the severity of the problem. Child participants were taped while eating, and clips were rated by four SLPs using the MATCH. The resulting data was analyzed quantitatively, and it was found that across items there was a strong percentage agreement.

No description available.