Föreliggande uppsats syftar till att beskriva rektorers uppfattningar om fenomenet elevinflytande. Undersökningen har en fenomenografisk forskningsansats och genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med sju verksamma rektorer. Studien analyseras utifrån ett ledarskapsperspektiv. Resultatet av undersökningen visar att delaktighet uppfattas som den viktigaste byggstenen för elevinflytande och att delaktighet återfinns i tre områden av skolornas arbete med elevinflytande. Förutom politisk delaktighet och social delaktighet, som är begrepp som tidigare tagits fram i en studie av Helene Elvstrand (2009) har denna studie bidragit med ytterligare ett område som jag kallat pedagogisk delaktighet och som i huvudsak rör elevers inflytande över det egna lärandet.

Syftet med studien är att undersöka vad samhället och skolan anser vara nödvändig kunskap. Metoden vi använder för att göra det är att göra en kvalitativ studie. Genom en enkätundersökning med öppna frågor och i öppen intervju med två lärarutbildare tolkar och undersöker vi samhällets, lärares och lärarutbildares syn på nödvändig kunskap. Det vi kommer fram till är att det blir omöjligt att veta vilken kunskap vi kommer att behöva i framtiden då samhället ständigt förändras i en rasande takt. Det innebär att de kunskaper vi kommer att behöva är kunskaper om hur vi tillägnar oss kunskaper och även kunskaper för att förmedla dessa i ett globaliserat samhälle. Utifrån vårt syfte och genom att besvara våra frågeställningar ser vi att läroplanen uttrycker en eftersträvan på vilken kunskap samhället behöver, lärarutbildningen å andra sidan visar en annan syn medan den faktiska undervisningen som bedrivs ute i skolorna inte riktigt lyckas samspela med någon av dessa.

Syftet med detta examensarbete är att genom idéanalys få en bild av hur meningserbjudandet avseende medborgarfostran i fyra läroböcker idag ser ut för yrkes- respektive studieförberedande gymnasieprogram som läser 50 respektive 100 poäng samhällskunskap. Detta görs genom att undersöka vilka av Englunds tre medborgerliga utbildningskonceptioner som återfinns. Varje konception innebär olika sorters medborgarfostran och därmed också olika meningserbjudanden. Huvudfrågeställningen för uppsatsen är: Vilka tänkbara meningserbjudanden när det gäller medborgarfostran kan utläsas av innehållet i de nämnda läroböckerna utkomna i samband med GY11 för studie- respektive yrkesförberedande program? Metoden för att undersöka dessa fyra böcker, två från vardera inriktningen, är en idéanalys i vilken Englunds tre utbildningskonceptioner används. Dessa konceptioner definieras och operationaliseras för att sedan användas som analysverktyg i jakten på lärobokstexternas tänkbara meningserbjudande. Studien tar avstamp i läroplansteorin, studien motiveras bland annat genom att GY11 är en ny reform. Forskare menar sedan tidigare att medborgarperspektivet försvagas för de elever som går på yrkesförberedande program. Alla tre utbildningskonceptionerna återfanns i de läroböcker som undersöktes, men de var i olika grad framträdande. Den mest framträdande var den demokratiska utbildningskonceptionen, den näst mest framträdande var den patriarkala utbildningskonceptionen och den minst framträdande var den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen. Den demokratiska utbildningskonceptionen kan ge meningserbjudandet att eleverna är demokratiska medborgare som förväntas delta utifrån lika villkor i samhället genom de kunskaper och värderingar de själva skapar. Eleverna kan dessutom få meningserbjudandet att de ska ifrågasätta, reflektera över och diskutera olika samhällsfrågor men ha respekt för oliktänkande. Det fanns ingen skillnad mellan de olika inriktningarnas läroböcker med avseende på utbildningskonceptionerna. Snarare visade sig skillnaden finnas mellan de olika läroböckerna med avseende på författare.

Syftet med studien var att studera läroplanerna i ämnet idrott och hälsa utifrån perioderna 1962,-69, -80, -94 och 2011 för att se om det skedde några förändringar. Dessa förändringar kommer vidare att kopplas med Ling gymnastiken för att se om det finns någon anknytning. Studien genomfördes som en litteraturstudie där arbetet av läroplanerna gjordes med hjälp av textanalys samt införskaffande av relevant litteratur genomfördes. Materialet har sammanställts med analys och diskussion. Resultatet visade på att förändringar hade skett i läroplanerna. Det gick även att se koppling till Ling gymnastiken till några av de förändringar som läroplanerna genomgått, tydligast blir kopplingen till begreppet hälsa samt skolans huvudmål till att fostra harmoniska samhällsmedborgare.

Undervisning i samhällskunskap på lågstadiet saknar idag en vetenskaplig grund. Detta innebär att det råder ett stort tolkningsutrymme för undervisande lärare inom ämnet och hur det bör undervisas. Vårt syfte med undersökningen är att genom en kvalitativ studie synliggöra hur lågstadielärare beskriver och uppfattar kunskaper och medborgarfostran inom samhällskunskapsämnet. Femton verksamma lärare på lågstadiet har svarat på ett semistrukturerat digitalt frågeformulär och resultatet visar en splittrad och otydlig uppfattning av ämnet, undervisningen och dess innehåll. Ämnesspecifika kunskaper inom samhällskunskapsämnet är svåra att återge och många svar är breda och övergripande som saknar precision och tydlighet. Ett av studiens mest intressanta resultat visar att medborgarfostran antingen ses som ett undervisningsmoment som inte går under samhällskunskapsämnet kursplan, eller att ämnet ses som ett övergripande och genomgående tema i all undervisning i skolan. Värdegrundsarbetet och samhälls-kunskap är två närliggande inslag i skolans verksamhet. I vår studie suddas linjerna mellan dessa ut och det framgår av lärarnas svar att de sammanvävs till ett och samma inslag i skolan. Vi ser indikationer på att samhällskunskapsämnet ensamt står för något som ska genomsyra allt i skolans verksamhet. Detta menar vi är en av anledningarna till att samhällskunskapsämnets övriga kunskapsinnehåll går förlorad eller ses som mindre prioriterad vilket bidrar till att ämnet förblir otydligt och osynligt.

Boken leder in i de digitalt tillgängliga arkivkällornas värld för en historisk belysning av aktuella religionspedagogiska frågeställningar. Fokus liger på kyrkoarkivkällor från Sverige och Sydafrika och genom en metoddiskussion aktualiseras primära källors betydelse i lärandeprocessen. / Den digitala didaktiska ingången till religionskunskapsämnet

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som berör skolans roll och möjlighet till att fostra aktiva medborgare samt hur undervisningen bör utformas för att främja elevers vilja och förmåga till aktivt deltagande i samhällslivet. Kunskapsöversikten är framför allt kopplad till ämnesplanen i samhällskunskap på gymnasiet. För att hitta material som kunde besvara frågeställningen användes en systematisk litteratursökning genom sökningar i Swepub och Libsearch. Befintliga litteraturlistor har också använts i sökandet av relevant forskning.  Resultatet visar att skolans demokratiuppdrag är komplext och att innebörden av uppdraget måste förstås i rådande samhällelig kontext. Den presenterade forskningen belyser olika aspekter av den utmaning skolan står inför och de svårigheter som ligger i uppfyllandet av demokratiuppdraget, både på policynivå och i praktiken. Vidare visar resultatet också att en deliberativ undervisningsform kan vara fördelaktig för att fostra demokratiska, aktiva medborgare. Att arbeta med samhällsfrågor och ämnen som berör elevernas livsvärldar tycks också viktigt för att väcka ett engagemang hos eleverna. Andra faktorer så som upplevt inflytande och elevers självbild påverkar också viljan och förmågan till aktivt deltagande.  I diskussionen beskrivs hur mer forskning behövs på området, speciellt för att kunna dra slutsatser om vilken metod som är mest gynnsamt för fostrandet av aktiva medborgare. Även resultatets relevans för lärarprofessionen diskuteras.

No description available.

No description available.

Samhällskunskap är ett skolämne som bygger på kunskaper från flera discipliner:Statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi är några utav dessa. Ämnet hardärtill en särskild roll när det gäller skolans demokratiska fostransuppdrag. Sedanämnet skapades på 1960-talet, har en viktig del av dess uppdrag handlat om attmedvetandegöra demokrati, med dess metoder och processer. Eftersomsamhällskunskapen innehåller flera kunskapsområden och samtidigt har ett tydligtfostransuppdrag, finns en inneboende problematik kring vad som blir ämnetsidentitet.Denna studie handlar om ämnet samhällskunskap och hur ämnets identitetuppfattas av elever i grundskolan. För att ta reda på hur elever tänker om ämnet,genomförde jag en enkätstudie med elever på högstadiet. Eleverna fick svara påtvå frågor, som handlar om vad de uppfattar som vanligt förekommande ochtypiskt för ämnet samhällskunskap. Utifrån analysen av deras svar har jag sedankunnat få en bild av vad som de ser som centralt och viktigt i ämnet, det somskulle kunna sammanfattas som ämnets identitet.I undersökningen framkom att eleverna uppfattar att ämnets kunskaper i förstahand handlar om politiska, ekonomiska och rättsliga aspekter. De uttrycker vidareatt ämnet har en roll att skapa förståelse för hur samhället är uppbyggt och hur deolika delarna av samhället hänger ihop. Som ett ämne för demokratiskmedborgarfostran saknas i undersökningen tydligt belägg för att elever uppfattardemokratifostran som en central del av ämnets identitet.